I en SvD-artikel i dag (2010-07-13) uttalar flera ledande partiföreträdare - bland andra Jan Björklund - att antalet opinionsundersökningar, förmodligen avser SvD partisympatimätningar, är så stort att de blir omöjliga att hålla reda på.
Det är bara att instämma.
Jag vill ändå nyansera.
Sifo - trots sina brister - och Temo/Synovate - trots sina brister - känns mer tillförlitliga än andra, inklusive Skop. United Minds och Demoskop.
Det beror inte på att urvalsprincipen eller frågemetodiken är bättre hos Sifo och Synovate utan främst på att benägenheten från de tillfrågade att svara korrekt när Sifo eller Synovate ringer tenderar att vara större och därmed trovärdigheten högre än när andra, mer okända institut ringer.
Och med partisympatimätningar är det som så om också bortfallet, eller avfallet skulle man kunna säga, räknas in att det som kommer ut beror av vad man stoppar in.
SCB-undersökningen senast i maj är ett skräckexempel i annat avseende. Fel metod och sent offentliggörande gjorde undersökningen obsolet.
Helt vansinnig är - och förblir - SvT-försöket att inom ramen för Novus Opinion väga samman andra undersökningar. Det blir ju ett koko resultat.
Det är lika begåvat som att ha ena handen i iskallt vatten och den andra på värmd platta på spisen och utropa: Genomsnittet känns jättebra!
SvT-chefen Eva Hamilton borde ingripa.
Om SvT inte har något statistiskt vetenskapligt råd - och det är ju omöjligt - bör man genast skaffa sig ett sådant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar