söndag 11 juli 2010

8 juli: Skattedebatt 2: Rädda efter valet?

Delar av panelen fångad av Villaägarnas Lena Södersten: Gunnar Andrén (fp), Helena Leander (mp), Joacim Olsson, Villaägarna, och Robert Gidehag, Skattebetalarna, moderator.
Skall vi vara rädda för skattepolitiken efter valet?
Det var ämnet för ett seminarium där jag deltog på torsdagen (2010-07-08) under Almedalsveckan. Svaret var ja från sju av de åtta paneldeltagarna, själv svarade jag självfallet nej. Vad skall man oroa sig för?

Jag klipper här för enkelhetens skull - lätt redigerat - in Skattebetalarnas eget referat:

"En rad panellister från intresseorganisationer och politiker talade om hur de ser på skattepolitiken efter valet och vad de oroar sig över och ser fram emot.
Ett sammandrag av deltagarnas viktigaste poänger:
Robert Gidehag – VD Skattebetalarnas Förening
- Vi tycker att vi ser en negativ skattepolitik från oppositionen. Den vill trappa av förvärvsavdraget, ändra fastighetskatten och återinföra förmögenhetsskatten. När det gäller regeringen finns det anledning att hålla ögonen på värnskatten och flyttskatten.
Gidehag förklarade också att Skattebetalarna är partipolitiskt obundna, men att föreningen får ta ställning i sakfrågor. Därför är Skattebetalarnas Förening väldigt kritiska till oppositionens föreslagna skattepolitik.
John Ahlmark, kommunikationschef, Saco.
Ahlmark förklarade att inkomstskatterna får Saco tycka till om för styrelsen, men inte annat.
- Men vi tycker desto mer på inkomstskattesidan. Problemet med jobbskatteavdraget är att det gör skattesystemet obegripligt. Det skapar misstänksamhet mot skattesystemet. Alla särintressen börjar dessutom vilja ha avdrag för sin sak.
- Saco vill ha bred samling kring ett enhetligt skattesystem för inkHär hela panelen: Gunnar Andrén (fp), Helena Leander (mp), Joacim Olsson, Villaägarna, Robert Gidehag, Skattebetalarna, Susanne Lekengård, Motormännens riksförbund, Lars Jagrén, Företagarna, och John Ahlmark, Saco. Foto: Lena Södersten
Sverige har de högsta marginalskatterna i världen. Risken är stor för ad-hocmässiga beslut styrda av ett varmt hjärta för olika ändamål, vilket krånglar till skattesystemet.

- Många Saco-medlemmar har fått sänkt skatt, men har väldigt hög marginalskatt, vilket kan minska arbetsutbudet. Värnskatten är pervers, eftersom den knappt drar in några pengar.


Lars Jagrén, chef analys och opinion, Företagarna.

- Ja, vi är oroliga över återinförande av förmögenhetsskatt, borttagande av Rut-avdraget och inkomstskattehöjningar.

- Samtidigt finns det flera förbättringar vi vill se från nuvarande regering som till exempel riskkapitalavdrag”.

Företagarna har som utgångspunkt att Småföretagen står för en stor del av tillväxten i antalet arbetstillfällen. Till stor del kommer jobben att komma i tjänstesektorn, och därför måste vi att få ett skattesystem som är anpassat till tjänsteföretag.

- Det är bra med oppositionens förslag att sänka arbetsgivaravgiften. Men det balanseras av att man vill ta bort sänkningen för ungdomar. Totalt blir det därför en höjning av beskattningen av arbetskraften.

- Även inkomstskatteskalans utformning är viktig och här finns risk för försämringar.



Susanne Lekengård, informationschef, Motormännens Riksförbund.

- Orolig? Ja, det får man väl säga. När man pratar skatter och bilism tänker man kanske först på drivmedelsskatterna, men det är många fler skatter som det handlar om.

- Vi har fordonsskatt, förmånsbeskattning, senaste påhittet är en privatisering av trafikförsäkringen. Privatiseringen genomförs inte, men skatten blir kvar trots det. Bensinskatten – ska höjas av de rödgröna med 49 öre, och Alliansen ger inga besked, men höjningar kommer att ske.

Motormännens företrädare hävade att bilisterna betalar 85 miljarder i skatt per år. Totalt 18 miljarder går tillbaka till vägar och underhåll. Men resten är överbeskattning.
- Hur har folk råd att ha bil? De försakar andra saker för att det inte finns alternativ utanför storstäderna.




Joacim Olsson, vice förbundsdirektör, Villaägarnas Riksförbund.

"Orolig? Ja, i allra högsta grad för de som bor i småhusområden. Hur såg det ut innan Regeringens skattereform på bostadsområdet. Var tredje år ökade skatterna lavinartat för de som hade oturen att bo i vissa områden. Skatten kunde öka med tiotusentals kronor utan att betalningsförmågan ökade. Gamla regeringen hanterade det med olika dämpningsregler. Avsaknaden av koppling till betalningsförmågan var dock svår att hantera helt. Beskedet var: ”vi tycker inte synd om dem (fastighetsägarna), för de har en förmögenhet i bostaden” – att förmögenheten inte fanns i plånboken spelade ingen roll. Återinförandet berör taxeringsvärden över 4,5 miljoner – det är inte så många, men hur många till hamnar över sträcket vid taxeringen 2012. Dessutom tillkommer ”skatten på förmögna” – exakt hur den blir vet vi inte.




Gunnar Andrén (fp), riksdagsledamot, ledamot Skatteutskottet 2002-2010

- Oroliga för skatterna efter valet? Varför det?

- Jag hör ju att alla andra i panelen är oroliga. Det är onödigt. Lita på väljarna, det gör jag. Ni behöver inte vara oroliga. Alliansregeringen kommer att sitta kvar – det är mitt grundläggande svar.

- Vad har då hänt under mandatperioden, sedan 2006?
- Det viktigaste vi har genomfört är jobbskatteavdraget – det handlar om en viktig ideologisk fråga. Här ser vi skillnaden i synen på vem som äger resultatet av arbete: den arbetande, löntagaren eller företagaren, eller det allmänna, låt oss kalla denne staten.

- Sedan 2007 får alla behålla lite mer av sitt arbete. Jag tycker att det inte bara är bra för den enskilde utan dessutom rättvist.

- Självfallet gläds vi som företräder Allinansen att oppositionen som tidigare förklarat att jobbskatteavdraget är så fruktansvärt orättvist nu till stor del accepterar jobbskattepolitiken, till ungefär 97 procent. Grattis!

Andrén försvarade också RUT-avdraget och tyckte att det är bra att allinansen stoppat boskatternas ständiga höjning.

Han betoende också att Alliansen sänkt skatten på alla hyresrätter, flera miljarder kr som annars skulle ha blivit resultatet av 2007 års allmänna taxering av flerbostadshus.

Gunnar Andrén underströk också det resonemang som John Ahlmark förde om värnskatten, den bör tas bort eftersom den utgör en skatt inte på rika men väl på kvalificerad utbildning, en vämjelse.

Gunnar Andrén höll däremot inte med Motormännens Susanne Lekengård – tanken att alla skattepengarna från en viss skattekälla skall gå tillbaka till samma område är helt omöjlig.

Andrén noterade - apropå att Jens Spendrup fanns i publiken - att ”ölskatten kan inte gå tillbaka till producenterna”.

(Spendrup protesterar mot det påståendet - med glimten i ögat.)

Andrén avslutade med att påpeka att det allvarligaste med alla skattehöjningarna som de Rödgröna föreslagit är att det skulle skada de välståndsbildande krafterna. Därför måste de rödgrönas skattepolitik avvisas.

- Var inte oroliga, lita på väljarna, var Gunnar Andréns slutord.


Helena Leander (mp), riksdagsledamot, ledamot i Skatteutskottet.

- Var ska vi börja?

- Gunnar och hans allianskamrater har sänkt skatterna med 100 miljarder. De rödgröna föreslår 18 miljarder i höjningar. Varför det?

- Eftersom det satt sina spår i offentliga sektorn. De vill återföra Sverige till fortsatta budgetunderskott. Det är inte konstigt på grund av finanskrisen, men successivt måste vi avveckla stimulanserna.

- Vilka skatter vill man använda sig av? Det är problematiskt att bara ha skatten på arbete. De gröna har länge drivit en grön skatteväxling.

- Vi har redan fått stora skattehöjningar på arbete och därför vill vi inte sänka skatterna ytterligare. Det är inte lätt att utforma ett skattesystem. Det är lätt att det glider väg med skatteavdragen

- Vi borde göra en översyn av hela systemet, många förstår inte jobbskatteavdraget. De rödgröna vill omfördela på bostadsområdet.

- Hur man ska ta ut fastighetsskatter är ett dilemma. Försämringen till möjlighet till uppskov leder till att man inte vill flytta. Därför vill vi fasa ut uppskovsräntan. Sedan förmögenhetsskatten men vi vet inte hur den ska se ut.

Den tidigare skatten var inte bra. De Rödgröna vill samtidigt inte öka klyftorna.

- Ni har kanske läst boken Jämlikhetsanden? Koldioxidskatten är bra eftersom den ger mindre utsläpp, men vi måste vara beredda på att hjälpa de som drabbas särskilt hårt. Nedsättningen för ungdomar har dömts ut av finanspolitiska rådet och därför vill vi växla den nedsättningen mot en sänkning för småföretagen (minus några miljarder).


John Ahlmarks förslag om en ny stor skatteutredning - över partigränserna. blockgränsen?

- Ja, svarade Helena Leander.

- Portot är dyrt numera, det gäller att använda skattebetalarnas pengar väl, svarade Gunnar Andrén. Så vi sänder gärna brev med inbjudningar till både socialdemokraterna och miljöpartiet, men att skicka samma brev till Lars Ohly vore att använda skattebetalarnas pengar illa - enda anledningen skulle vara att visa sig artig, men att tro att vänsterpartiet som vill ha höjd skatt på nästan allt och ge politikerna mer makt över medborgarnas inkomster, skulle träffa överenskommelse med folkpartiet, det tror jag inte på, sade Gunnar Andrén.

- Vi sparar på portot för skattebetalarnas skull.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar