fredag 9 december 2011

8 dec: Flitig som en myra

Uppe tidigt: sammanträdesdag som heter duga.
Plus votering om diverse ting.
Börjar dock med ett seminarium om trähusbyggföretag. Kris - som kan bli än värre.
Senare på dagen helt andra tongångar: Anna Steele (fp) och Hanif Bali (m) har tillsammans med Stefan Holm från Svenskt näringsliv samlat ett antal småföretagare, ja, ganska stora blir företagen genom sin växtkraft, som diskuterar förutsättningarna för att växa. De är goda.
Men låt mig säga: utan företagare inga företag och utan företag inga nya jobb - när förstod flera andra partier detta samband?
Jag tycker i sammanhanget att vi bör reformera både Las och sänka arbetsgivareavgiften för att få nöjet att anställda.

Efter detta bara två sammanträden kvar för dagen: dels för nya medlemmar i folkpartiet, blir en givande diskussion där goda idéer sprutar, slutligen hemma hos Charlotta Malm i Djursholm där fp-styrelsen i Danderyd och fullmäktigegruppen sammanträder för att diskutera både rikspolitik och den lokala situationen.
Låt mig sammanfatta:
Mer liberal gör både Sverige och Danderyd till bättre ställen att leva i.
Och i morgon, den 9 september, bär det av till tullen i Helsingborg.
Taxin kommer 06.45.

Dags att sova en stund.
För övrigt vann - ser jag -både Timrå och Oskarshamn i hockeyn. Jag håller på båda, det är kanske inte så uppskattade lag men tillsammans med AIK tycker jag alltid att det är roligt när de slår ur underläge.

7 dec

6 dec

5 dec

4 dec

lördag 3 december 2011

3 dec: Hur behålla Juholt - hur länge?

Hur länge kan Håkan Juholt sitta kvar? är den vanligaste frågan numera (i sosse- och andra intresseerade kretsar).
Jag förstår frågan.
Men vill formulera den på motsatt sätt:

- Vad kan vi göra för att få ha Juholt kvar som partiordförande (s) fram till valet 2014?

2 dec: Rosengren

1 december 2011: Karlfeldt, Larsson och Wredén

  I  denna värld så fräck och dum, må mycken vrede hava um, och det är skam att vara ljum.
  Orden är Erik Axel Karlfeldts, dalmasen som 1931 fick Nobels litteraturpris postumt.
  De kommer ur dikten Om en otillbörlig vrede från 1901, citerad häromdagen av Åke Wredén i Eskilstuna-Kuriren. Där erinrar han också om den skånske akademiledamoten Hans Larsson som lärde oss skilja mellan vrede och rättskänsla. Hör man radio och läser en del bloggar inser man att fler borde läsa Karlfedt och ta del av Hans Larssons ideologiska skärpa.

30 nov: www.childhood.org - gatubarnens värld

På morgonen tidigt seminarim med www.childhood.org som handlar om gatubarnens värld i främst Ukraina.
Arrangör i Templum i riksdagen är Svensk-Ukrainska parlamenterikerförbundet med Kerstin Engle (s) som ordförande, Krister Hammarbergh (m) som vice och med mig själv och Otto von Arnold (kd) som aktivaste styrelseledamöter.
Det är en skräckinjagande skildring som vi får oss till del - allt vad välfärd är saknas dessa våra minsta medmänniskor.
Childhood är en av svenska företag stödd stiftelse skapad av Drottning Silvia.
Ordförande i styrelsen är Jane Olsson Thorburn, känd liberal från Göteborg och dess redarkretsar.

29 november 2011: En svensk krisbransch: Ost

De senaste åren har svenskarnas konsumtion - och därmed import - av utlandsproducerade ostar mångdubblats. Det är en stor utmaning för svensk ostproduktion - svenska ostar måste bli mer smakrika och bättre lagrade.
2001    40.687.000 kg
2002    44.768.000 kg
2003    50.374.000 kg
2004    56.958.000 kg
2005    59.501.000 kg
2006    67.058.000 kg
2007    71.634.000 kg
2008    81.056.000 kg (varav hårdost 43 452 kg)
2009    87.447.000 kg (varav hårdost 47.145 kg)
2010    87.644.000 kg (varav hårdost 45.594 kg)
  Importen består av hårdost (ungefär 49 procent), färskost (21 procent), riven ost (7 procent), smältost (5 procent), blåmögelost (4 procent), mjukost 5 (procent) samt getost och ost i saltlake (8 procent). 
  Samtliga ostsorter ökar utom smältost och ger/fårost som i ton räknat har i stort oförändrad åtgång. 
  Mest har under en femårsperiod hård- och smältost ökat, 70 procent av ökningen av importen.
   Större svenska ysterier finns numera bara i  Kvibille (från 1916),  Kalmar (från 1954), Östersund (från 1956),och Götene (från 1971).
  En annan producent är Norrmejerier, på plats i Buträsk (Västterbottensost), Umeå och Luleå.
  Svenska Gouda tillverkas numera i Danmark.
   – I dag finns ingen mejeriförsöksstation värd namnet i vårt land. Det sade i en TT-intervju den 21 augusti i år måltidsforskaren Richard Tellström på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.
  - Det har knappt skett någon produktutveckling sedan mitten av 1960-talet då några mejerister tog fram Grevéosten vid mejeriförsöksstationen i Örnsköldsvik.
  Tellström konstaterade att den svenska mejeribranschen varit inriktad på att göra tillverkningsprocessen så effektiv som möjligt.
  – På dagens mejerier finns varken utrustning eller teknik som gör det möjligt att laborera fram nya ostar med spännande smaker. Här måste branschen tänka om – annars riskerar man att fortsätta att tappa marknadsandelar, menar Richard Tellström som konstaterar att branschen misslyckats med att nå ut med budskapet om vilka välsmakande produkter som redan finns i ostdiskarna.
– Allt för många kunder lever i dag i förvissning om att all hårdost som är gul smakar rätt lika. Men så är ju inte alls fallet – det är stor skillnad på smaken på en importerad lågprisost och exempelvis en Präst – och speciellt om prästosten är vällagrad.


Vi svenskar äter drygt 19 kilo ost per år – det motsvarar 1 270 skivor per person och år. 
  Det går åt tio liter mjölk för att tillverka ett kilo hårdost.
  Flera av våra populäraste ostar har hundraåriga anor och är varumärkesskyddade för att garantera att osten har tillverkats i Sverige på ett visst sätt och lagrats en viss tid för att få rätt konsistens och smak.
  Här är några av våra klassiska ostar:
  Herrgård: En populär klassiker med anor från 1700-talet.
  Svecia: Härstammar från olika bygdeostar från 1200-talet.
  Präst: Ursprungligen en småländsk specialitet från 1700-talet.
  Grevé: Den yngsta av svenska ostar skapades av några mejerister i Örnsköldsvik i mitten av 1960-talet.


Såväl försäljningen av svensk ost inom landet som exporten till andra länder har minskat.
Hälften av den ost som importeras från andra länder är hårdost. 

  2010 importerades när 90.000 ton ost till Sverige – det motsvarar den mjölk som levereras från cirka tusen svenska mjölkgårdar.
  2010 kommer fyra av tio ostskivor från andra länder. Det är främst importerad lågprisost som hamnar  i butikerna, men vi köper även mer av lyxigare utländsk ost för matlagning och för ostbrickor.
– Det är svårt att konkurrera med den prisdumpning som sker då utländska mejerier som under en period får för mycket mjölk kan använda överskottet för att snabbt producera ost, säger Kristina Sörensen, som är varumärkesansvarig vid organisationen LRF Mjölk.
  Den importerade lågprisosten kommer främst från Holland, Tyskland, Danmark och Polen.  

onsdag 30 november 2011

29 nov: Läget i landet

Häromdagen noterade jag att statens budget för oktober visat ett överskott som med 19,1 miljarder överträffade ekonomistyrningsverkets prognos - statens skatteintäkter var högre och utgifter lägre än vad som förutsetts.
I dag ser jag i SvD - landets nu nattsvartaste tidning vad gäller framtiden - att allt går åt skogen eller snarare åt h-lv-t- för Sverige, i alla fall om man får tro den tidningens ledande ekonomijournalister. Att euron över huvud taget existerar efter den tidningens säkert minst 100-talet artiklar (eller snarare politiserade, nästan fördomfulla, tyckarstycken där de egna journalisterna är värst) måste förvåna varje SvD-läsare.
Om SvD:s tyckarjournalister (på nyhetsplats) får rätt, då får jag fel.
För jag tror att både Europa och euron överlever den finansiella kris som regeringarna i Grekland, Italien, Spanien, Portugal och tidigare även Irland är upphov till.
Att många anser att detta är eurons fel, kan möjligen bemötas med argumentet att det är de länder med ordentliga statsfinanser inom Euro17-gruppen - Tyskland, Holland, Finland för att nämna de med stort A i ekonomisk styrning - har det väl förspänt trots att de misskötta ekonomierna plågar även dem.
Om Finland har euro? Ja, den finska marken är totalt försvunnen och likväl lever Finland jättebra!

tisdag 29 november 2011

28 nov: Bankerna

Konstigt nog gick nästan regeringens beslut - och det kommer säkert till riksdagen i vår - att kräva högre kapitaltäckning i de fyra stora svenska bankerna, Nordea (som också anses vara en av världens 87 systemviktiga banker), Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank, i fredags nyhetsmarknaden förbi som om inget hänt.
Kanske är frågan för svår?
Det handlar om att kräva att det svenska bankväsendeet solvens skall bli än högre - och i praktiken att man minskar utdelningsmöjliigheterna. Samtidigt fick finansinspektionen i uppdrag att granska att de fyra bankerna inte kompenserar sig genom att höja utlångingsräntorna, eller snarare marginalen mellan in- och utlåning.
Jag tror att det vore bra om resultatet av detta blev tvåfaldigt: högre kaopitaltäckning i storbankeerna men också möjilghet för kunderna till främst bolån att söka sig till andra banker, som inte får det krav som nu ställs på dr fyra över sig.
Bolånemarknaden är enligt mitt sätt att se enormt säker: Det är myckeet sällan som bolånekunder inte kan betrala sina lån - även om det sagts att vi lånar mycket; det måste ju sättas i relation till betalningsmöjligheeterna, och med 30 procents ränte avdrag, är de mäöjligheterna på bolån ju mycket höga.
Den här frågan koommer säkert i sino tid till finautskottet - men jag har förstått att redan i fredags hade regeringen försäkrat isig om stöd från socialdemorkaterna, miljöpartiet och i praktiken även vänsterpartieet (som dock lär ha önskat än högre krav på bankerna vilket ju är detsamma som att slå till mot svensk företagssamhets kreditmöjliigheter, vänsterpartiet förnekar sig aldrig i sin företagsfientlighet) medn sverigedemokraterna inte ens tillfrågades, logiskt av det skälet att partiet ju inte har någon ekonomisk politik och sällan delar i skattedebatter.

söndag 27 november 2011

27 nov: Föga nytt under solen ...

"Ansgar gjorde karriär med förfalskat cv", meddelar i dag (2011) Svenska Dagbladet.
Hmmm - föga nytt under solen, alltså.
Hur går det förresten med polisutredningen?
Bör regeringen gripa in - eller snarare: varför har regeringen dröjt så länge?

lördag 26 november 2011

26 nov: Jag saknar Pär Nuder

Juholt, Juholt, Juholt - åsikter åt alla håll, huller om buller.
Detta är inte bra för ministären Reinfeldt som faktiskt behöver en stark opposition.
Jag saknar Pär Nuder.
(Minus hans försäkräckliga bostadsbeskattningspolitik och allmänna förkärlek för att lösa statens balansproblem med orimligt höga skattesatser.)

onsdag 2 november 2011

2 nov: Svenska journalister och att motverka en god sak

Alla önskar vi att de journalister, svenska och andra, som av regimer av olika slag, fängslas under sin yrkesutövning blir fria, ju f;rr desto bättre. Det som hänt i Etiopien och Eritrea - och norrmän i Kongo - är fruktansvärt.
Men vad bör UD och Carl Bildt göra?
Resa till Addis Abeba och Asmara?
Ja, om garantier finns för att det lyckas med uppsåtet att få loss Dawit, Johan P och Martin .

Nej, om det är svensk demonstrationspolitik.
Utrikesminister Carl Bildt lyckades få Norges statsminister Jens Stoltenberg att vid Etiopiens premiärministers Meles besök i Oslo att ta upp de svenska journalisternas situation i Etiopien.
Det är ett land där domstolarnas självständighet är lika stor som den som lyckas åla genom en esskornett - jag vet, jag har träffat flera av dagens makthavare i Etiopien.
De har - tro inget annat - en annan syn på rättvisa än vi har i Sverige.
Och de är stolta, vill inte bli förolämpade.
Utrikesministern lyckades också mobilisera en rad ambassadörer fran EU och till och med USA att genom sin närvaro vid domstolsförhandlingarna i Addis tydliggöra att detta enorma övergrepp på fri journalistik är totalt oacceptabelt för den som menar något med meddelarfrihet och demokrati.
Men när till och med riksdagsledamöter och chefredaktören för mitt gamla fackorgan Journalisten - jag var en gång chefredaktör för Tidningsutgivaref]renignens Pressens Tidning och tillämpade redan då pricipen att det är bättre att tänka med huvudet än att använda det blott som hatthängare - kräver att Bildt skall uttala sig i ett rättsrärende som detta, då säger man i själva verket samma sak som regimen i Addis sysslar med:
Rättsfrågor skall avgöras av politiker.
Jag är helt emot detta. Totalt.
I själva verket bör man angripa Etiopiens premiärminister och hans s.k. justitieminister för att de uttalar sig i en rättsfråga och därmed föregriper domstolens prövning.
Om vi skall hjälpa Dawit, Johan och Martin - och det skall vi göra med alla medel som funderar och som dessa länder förstår, då måste vi se till att domstolarna är fria och inte underställs politiska förhandsavgöranden.

Vi måste använda vara huvuden att tänka med, inte för att sätta skygglappar för verkligheten.
Jag är glad över alla svenskars engagemang för journalistisk frihet och rättvisa.
Men det vore bra om fler tänkte före de skrev eller uttalade sig så att det i sjäva verket motverkar en god sak.

måndag 31 oktober 2011

19 okt: Reinfeldt om EU

Dagen b;rjar med att EU-nämnden sammanträder redan vid kl 9.00 då statsminister Fredrik Reinfeldt skall redog;ra f;r de svenska positionerna inf;r det kommande stats- och regeringschefsm;tet i EU.
Greklandskrisen - som i grunden är också italiensk, spansk, portugisisk och fler länder till med underskott i sina offentliga finanser, inte som en del tror en euro-kris (då skulle ju Finland, Estland och fler länder också vara i kris!) - ;verskuggar alla andra frågor f;rstås, det är illa f;r det finns så enormt mycket andra viktiga frågor att diskutera, befolkningsfrågor, klimatet, den gamla världens stagnerande industrif;rnyelse.
Samtidigt med Reinfeldt-m;tet pågår i kammaren en kort debatt som skall beslutas vid 16-tiden.
Dagen präglas emellertid av något helt annat: att det inte är några sammanträden man måste gå på

18 okt: Efter landsm;tet

F:rsta riksdagsgruppen efter landsm;tet i Karlstad. Det blir en bred diskussion och partiledaren Jan Bj:rklund sammanfattar som så att besluten utg; en god grund f;r att gå vidare med inf;r valr;relsen 2014. Deet blir många instämmanden.
Publiciteten blev dock av skilda anledningar, noterar jag, inte den allra bästa. Det hängde främst samman med att vi inte hade några spännande val och att folkpartiet i jämf;relse med flera andra partier framstår som mycket enigt.
Det är i huvudsak bra men riskerar också att få som resultat att alltf;r få väljare observerar vilket starkt alternativ både till socialdemokratin och till de ;vriga allianspartierna som folkpartiet är.
Vi har en bra partiledare som vi är eniga om om folkpartiet står redo att omsätta sina f;rslag i verkjlig politik.

onsdag 26 oktober 2011

18 okt: I kammaren

I dag - 18 oktober - är det interpellationsdebatter i kammaren.
Frågan är bara: är de bra?
Det kan man ha sin synpunkter på. Jag tillåter mig ibland att tycka att frågorna mera ställs av slentrian eller rent av publicitetsskäl än av någon anledning som skulle mer passa riksdagen, att få en fråga verkligen belyst så att debatten i sig leder fram till ett ställningstagande av vikt.
Nu blir det ofta på det sttet att frågaren säger sig vara misslynt med svaret - fast det ligger i sakens natur att man är oenig i de flesta fall.
Det finns dock frågare - enligt mig - som har helt andra avsikter, som verkligen vill få en fråga belyst. Dit anser jag att Sven-Erik Osterberg hor (forlåt att denna dator tycks mig sakna o:n). Der blior däfor ofta bra diskussioner när han deltar och det ä givande att lyssna till, partipolitiken finns visserligen men sätts inte i centrum f;r debatten utan g;rs till en ram f;r sakdikussionen.
Så skall politisk diskussion vara.
Dagens debatter kommer snart nog - det är jag säker på - att minnas av ingen.

tisdag 25 oktober 2011

19 okt: Dela tullverket!

Efter dusch direkt till skatteutskottet som denna tisdag har bes;k av rikstullgeneraldirekt;ren Therese Mattsson och ställf;reträdaren Per Nilsson. De ger en god oversikt ;ver vad som f;rsigg[r i tullverket.
Jag är ända inte overtygad. Man borde dela tullverket i en avdelning f;r tull, effektiv handel, och en f;r ren bekämpning av brott.
En del till skatteverket alltsa och en del till kriminalpolisen.

Nu blir det varken hackat eller malet.
Det finns f;r mycket knark i landet, priserna 'r for laga. Ett jätteprobl;em.
Dela tullverket!

18 okt: Dagens Juholt

Jag läser tidningen denna tisdag. Inget om Håkan Juholt.
Konstigt.

Kanske finns han inte längre (i journalistiken)?
Men det är ganska bra, egentligen.
Ty sanningen är att det inte är bra att Sverige har en så svag opposition som vi har nu.
Ett land utan en opposition som kan ta vid styret är ett handikappat land.
Jag vill att Håkan Juholt skall ha lite framgng, det är bra for Sverige.

17 oktober: Lagat cykel, ej mat

Jag hinner dock under dagen hämta min cykel, en blå begagnad damcykel. Den har varit sonder for andra gången på kort tid. Punka.
Den är inl'mnad i Gamla stan.

Men ny cyklar jag hem den till Stocksund.
Det har blivit ganska morkt. Jag borde ha bättre ljus på cykeln.

17 okt: En intensiv dag

Jag skall i slutet av veckan åka till FN:s 66:e generalkonferens i New York. Hela dagen utom att jag är 6-8 timmar i riksdagen for att bland annat besvara något 100-tal e-postmeddelanden går åt att planera resa over there.
Jag funderar att på kvällen gå på Publicistklubben men avstår. For jobbigt.

16 okt: Ekonomidebatten

Jag återkommer till denna.

15 okt: forts. En ersättare träder in

Nu var ju rubriken En ersättare träder in. Jo, det är ju som så att man i ett politiskt parti har många mojligheter att påverka politiken: gå på moten, skriva insändare, motioner, tala, debattera, rosta etc.
Men politiken bygger också på erepresentataitivetsprincipen: man väljer foreträdare. Ibland blir det då som så att också den som gärna vill delta, inte har mojlighet till detta på grund av att vederborande inte har någon plats som ombud.
Därfor är det for mig ingen uppoffring att avstå att deltaga i ett pass på landsmotet. Då får en annan person, i detta fall Hans åberg, landstingsman från Stockholm, träda in. Jättebra!

(Och själv kan jag se debatterna på TV och umgås med andra goda vänner.)

15 okt: En ersättare träder in

Så fortsätter debatterna under hela dagen. Det skall snart bli kvällspass - det är en del av politiken som jag tror många inte riktigt förstår. Man måste vara beredd att argumenta för sin åsikt vid alla tidpunkter.
Men politik är dock inte allt. Denna kväll beviljas jag av vår chefsombudsman Berith Eriksson ledigt för att gå till landshövding Eva Eriksson som på residenset samlat vad vi kallar Hajens vänner, efter den för några år sedan bortgångne Gunnar Hajen Bäckström, från början FPU-ombudsman i Västerbotten med då han basade for 31 lokalavdelningar, senare verksam i allt som tänkas kan, upp till partikassör och fungerande partisekreterare kring 1983 då folkpartiet var i riktig ekonomisk knipa.
Nu träffas Ola Ullsten, Bengt Westerberg, Bonnie Bernström, Lena Hallerby, Håkan Mankefors, förra vice talmannen Kerstin Heinemann, Susann Torgerson, Staffan Mitchell, Hadar Cars, familjen Christer Svensson från Täby, legendariska Fl;orence Laag Brandell från Goteborg, Per Ahlmarks mångåriga sekreterare Birgitta Bredskog, Anitha Wretling från Eskilstuna och många till och trivs, Jan Fröman från Tidningen NU Det liberala nyhetsmagasinet - en utmärkt tidning! - fotograferar.
Vem betalar?
Det är ju en i hogsta grad aktuell fråga. Vem?
Jag kan lugna skattebetalarna, media och alla andra som är intresserade om vi kalasar på andras pengar. Var och en betalar 200 kr för maten och drycken, inte en krona av skattebetalarnas pengar konsumeras.
(Meddelas bara på detta sätt till förekommande av varje misstanke om annat - det förekommer ju att politiker, har jag sett i tidningarna och läst om, att de låter andra betala.)

15 okt: Spännande debatter

Ett problem med denna dator är att den saknar aan, än och ön. Men det faar gaa ändaa - svaart att läsa? Förlaat!
Spännande debatter paa landsmötet i Karlstad.
Men hur ser det ut i TV?
Tyvärr tror jag att det är svaart att följa beroende paa att det dels saknas namnskyltar paa vem som talar, dels inte finns ordentligt angivet vad debatten handlar om, dels att alla yrkanden bara är möjliga att följa för dem som har handlingar. Synd!
För det är viktiga fraagor som hanteras paa detta sätt, handlar ytterst om vilken politik som paa olika omraaden skall föras i Sverige.

Manga tror att det är i riksdagen som all politik utformas. Men det är i själva verket i partierna - i alla dessa möten mellan människor som diskuterar framtiden i alla upptänkliga sammanhang som politiken förankras - jag tror att det är det som är socialdemokratins dilemma nr !: Man har under decennier styrt ovanifraan även om man sagt motsatsen, att partiet är en folkrörelse.
Men det har blivit en koloss, en rörelse utan baade folk och rörelse.

Hä i Karlstad ser vi motsatsen. Det är en visserligen ganska liten mängd människor som är med i folkpartiet men vilken bredd i debatten och skärpa i argumenten.
Ibland brukar fraagas hur starkt ett parti är.
Det kan enligt min mening ges tvaa svar.
Det ena är i procent av väljarna - inte saa bra för folkpartiet.
Det andra mäts i förnyelse och iderikedom - när det gäller en saadan beräkning ligger folkpartiet väl till.

Varför?
Jo, det har att göra med liberalismens inneboende benägenhet att vara öppen för nya landvinningar, för tolerans och ansvarstagande.




äâéàüÇdecb_i◙l

lördag 15 oktober 2011

15 okt: Första inlägget

Mitt första inlägg på Landsmötet 2011 handlar om EU:s sammanhållningspolitik, läs struktfonder. Av alla EU-pengar går 36 procent till sådan fonder.
Jag anser - säger jag - att det inte går att i Bryssel argumentera för att vi från Sverige dels vill avskaffa denna stödpolitik, dels vill betona dess vikt för vissa svenska områden, man måste vara konsekvent.
Dessutom: Inga pengar är gratis, strukturfonderna betalas ytterst av svenska skattebetalare. Varför skall dessa pengar ta vägen över Bryssel när besluten lika väl kan tas i Stockholm, Umeå eller Karlstad?

Jag vill ge Birgitta Ohlsson stöd att minska fonderna - och gläds åt att Daniel Tarschys i sitt inlägg g´år på samma linje.

14 okt: Landsmöte i Karlstad

Åke tidigt tåg till Arlanda från Gävle för vidare flyg till Karlstad; på flygplatsen träffar jag Nyamko Sabuni, strålande som vanligt, Cecilia Wikström, dito, samt en rad västerbottningar som har samma mål som vi andra.
Väl framme blir det tal av Jan Björklund, bättre än i riksdagen, samt så kallade utskottsförhandlingar.
Dagen - som blivit lång - avslutas med landsmötesmiddag plus att jag tittar på TV nästan mitt i natten och ser att dagens Juholt-besked är att han stannar kvar.

Erik A Eriksson (c) råkar samtidigt illa ut: Han har fått mycket för mycket i hyresbidrag från skattebetalarna. Illa.
Själv har jag fått noll i sådana bidrag i tio år och lika mycket i traktamentsersättning.
Jag cyklar ju ofta i staden och till staden Stockholm och får också för det lika mycket.
Men igen: Juholt har varit slarvig med skattebetalarnas medel.
Det kommer få att glömma. Det finns många som tror att han inte bara varit slarvig utan också girig. Det tror inte jag: bara slarvig, slarvig.

13 okt: Tidningskonferens i Gävle

Efter att ha hämtat cykel som varit lufttom, åker jag till Gävle för möte med Mittmedia.
Lars Leijonborg är numera styrelseordförande i förvaltningsbolaget, jag hinner lära mig mycket under en intensiv eftermiddag.
Övernattning i Gävle på hotell Winn.

12 okt: NU

Styrelsemöte i NU - intressant som vanligt. Vi lever, härrligt! (Två r är befogade.)

12 okt: Svensk Stasi-spaning

Birgitta Almlöf föreläser om Stasis svenska spaning. Intressant.
Jag tycker nog att det är fel att de som sprang DDR till mötes nu även 20 år efter DDR:s fall skyddas av svensk sekretess.
Det kan hända att det finns nationellt svenskt intresse att skydda en och annan, men övriga medlöpare bör, om saken uttrycks så, få chans att försvara sitt handlande offentligt.

Öppna arkiven!

12 okt: Väljare och partipress - från 17 nov 1976

Under min tid som ledarskribent på Sydsvenskan (1971-76) skrev jag denna artikel, på ledarsidan.

I Brännpunkten SDS den 17 november 1976

Väljare och partipress

BÖR 42,7 procent av pressen vara socialdemokratisk, 24,1 procent centerpartistisk, 15,6 procent moderat, 11,1 procent folkpartistisk osv?
  NEJ, det är naturligtvis en orimlighet och ingen hävdar heller att väljarnas partisympatier direkt skall återspeglas i den samlade pressens partipolitiska preferenser och "tyckanden",
  ÄNDÅ frodas tesen om att det finns ett direkt samband mellan tidninganas politiska inriktning och väljarnas partisympatier, nu efter valet oftare än förr. Någon vetenskaplig undersökning som styrker tesens riktighet föreligger emellertid inte, något som å andra sidan kan ses som en - lycklig? - förutsättning för att tesen skall kunna upprepas hur många gånger som helst.

VID SIDAN av partisekreterare Sten Andersson (s) är den flitigaste förespråkaren för sambandets verkliga existens docent Stig Hadenius, sekreterare i 1972 års pressutredning som för drygt ett år sedan lämnade sitt huvudbetänkande vars förslag riksdagen i princip antog i våras. Senast i partipolitiskt oberoende Dagens Nyheter (16.11) återkommer Hadenius i en stor kulturartikel till sin kära tidningstes, dock något mer inlindad i ordrikedom äm tidigare.
  ETT LITET - men bra - exempel på partipressens "betydelse" utgör Göteborg -där Göteborgs-Posten (lib) numera är näst intill helt dominerade - på morgontidningssidan blott, väl att märka. Man kan då räkna med att folkpartiet där skall ha stora framgångar, inte minst när partiet går fram i hela landet.
  HUR ÄR det då i verkligheten?
  JO, från att ha varit ett verkligt starkt fp-område under den tid också Ny Tid (s) existerade med t.ex. 41,1 procent av rösterna i valet 1958, är fp nu nere i 18,2 procent. Både i valet 1973 och 1976 förlorade fp röstandelar i Göteborg men den enda valkrets där socialdemokraterna gått fram vid både förlustvalen 1973 och 1976 är just Göteborg! I år vann man så mycket att man får överta "regeringsmakten " i Göteborg efter 10 år i opposition!
  MÖJLIGEN kan tilläggas att efter det Ny Tid lades ner 1967 nådde s-partiet 1968 sin högsta siffra i Göteborg någonsin, 46,5 procent av väljarna.

HADENIUS tror att ledarsidornas inriktning nu "kommer att smitta av sig på urvalet av nyheter, vinnklingen i reportagen och rubriksättningen". Han ser uppenbarligen alla reportrar och redigerare som osjälvständiga nickedockor som först läser dagens ledare och sedan skriver snälla rubriker om den förfärliga regeringen Fälldin.
  SÅ GÅR det vara till i Hadenius teoretiska tidningsvärld. I verkligheten är det självfallet nyhetsvärderingen som helt dominerar tidningarnas redigering.
  DET ÄR också den enda möjliga vägen för att skapa förtroende hos läsarna som ju består av en lång rad minoriteter. Den tidning som partipolitiserar nyheterna kommer - är jag säker på - få känna av det genom bortfall av läsare.
  NOG BORDE det väl så här två månader efter valet ha förekommit någon enda nyhet som bara s-pressen återgett men inte alla de "regeringstrogna" tidningarna?
  Kan Hadenius peka ut en enda sådan nyhet?

SLUTLIGEN ställer Hadenius kravet att "högtäckningstidningarna" måste göra sig fria från "partibanden". Det är långt ifrån något orimligt krav - men hade det inte varit både konsekvent och välbetänkt att i så fall också inkludera "lågtäckningstidningarna" - även om det i huvudsak skulle drabba den enda partiägda press vi har att tala om i det här landet, nämligen den socialdemokratiska?

Malmö i november 1976
GUNNAR ANDRÉN

12 okt: Partiledardebatt

Partiledardebatt.
Juholt - tre stjärnor. Skicklig retoriskt, fyra, innehållsmässigt tunn, två.
Reinfeldt - fyra: fyra plus tre.
Björklund - fyra: tre plus fyra; första repliken är sakligt korrekt men bevisföringen i tre led för att styrka att Juholts politik leder till färre lärare alltför svår att förstå för att vara klockren.
Lööf - tre: tre pllus tre.
Romson: tre - fyra plus ett. Innehållet är ju verklighetsfrämmande, som jultomteönskningar.
Åkesson: två - ideologiskt haveri med allt fokus på invandrare men flykt när det kommer till utvisad 91-åring.
Ohly: två - sista debatten som Övertomte: Ett mer moraliskt parti än andra i egna ögon, det enda med historien (från 1991) på sin sida. Lika framgångsrik som Djurgårdens målvakt i år.
Hägglund: två - ett ideologiskt inlägg i den egna kampen för att vara kvar, ingen tar replik.

11 okt: Kvällsvard i riksdagen

Efteråt träff med nio fp-ledamöter i riksdagens matsal. Alla äter älgbiff utom jag som väljer något helt annat - bara för lusten att inte gå i andras ledband skall sägas.
Vi betalar själva.
Inget vin.
Men jag frågar mig och andra om allt det som står i tidningarna om spritfester i riksdagen och frikostig representation: Jag har aldrig under tio år i riksdagen blivit inbjuden på någon enda sådan eller liknande fest.

Är jag diskriminerad?
Är jag ett fall för diskrimineringsombudsmannen? Eller kanske för skymningspressens undersökande verksamhete?

11 okt: Riksdagsgrupp

För första gången på tre veckor är det riksdagsgrupp, under ledning av Jan Björklund. Det blir som vanligt en bred politisk exposé, och tyndpunkten ligger på socialdemokraterna, inte minst deras framtid samarbete med sverigedemokraterna. Hur skall Juholt kunna undvika s/sd-sammanblandning?
Söndagens spektakel då Juholt och Ohly inte ville delta i en Agenda-debatt framstår ju bara som löjligt.

11 okt: Dagens Juholt

Nya avslöjanden om Juholts slarv med räkningar. Jag tror inte att han är girig eller gjort fel medvetet - men uppenbart är att han varit slarvig och inte brytt sig mycket om hur man fyller i reseräkningar.
Det ger också det en dimension på lämplighet.
Det är detaljerna som ger helheten.

11 okt: Liberala pionjärer

Till riksdagen kommer Jan Backman för att hämta en av de fem vinster, boken Liberala Pionjärer, som fp-avdelningen i Danderyd lottat ut bland betalande medlemmar. Vi diskuterar politik på alla de plan - det är viktigt att utbyta erfarenheter.
Det här är också en form av medlemsinflytande - Jan och jag tillhör samma styrelse men genom att diskutera helt utanför en dagordning får man nya intryck och infallsvinklar.

tisdag 11 oktober 2011

11 okt: Höjd lön för riksdagsledamöter

Riksdagsarvodesnämnden har beslutat att arvodet till riksdagsledamöterna skall höjas med 1.000 kr/månad från den 1 november 2011. Det är 1,7 procent, inte illa.
Eller om man så vill 1000 kr per månad minus skatt 50 procent blir 500 kr/månad netto eller 16, 66 kr/dag.

Dags för folkstorm!

lördag 1 oktober 2011

1 okt: Mer?

Kinas ledande partikoryfeer har firat nationens 62-årsdag genom att lova "mer demokrati".
Mer?

29 sept: Motioner

En lite konstig riksdagsdag: först ett tidigt seminarium (om man menar att 07.45 är tidigt), därefter 09.00 plenum i riksdagen med två inlägg på ett 10-ärenden och debatten slut på en kvart varpå talmannen ajournerar sammanträdet fram till 16.00 då votering skall äga rum. Det blir alltså tid för motionerande, en del i gymnastikens och badandets form, andra som jag genom att skriva förslag som riksdagen senare skall avslå; ibland - som när det gäller en del skatteförslag (skattebefriad landel för stora båtar eller borttagande av förmånsvärde av alkolås kommer förslagen som först avslagits tillbaka från regeringen varvid samma förslag godkänns) - handlar det om utnötningstaktik, i andra - som min Backåkramotion från 2005 blir den aktuell sex år senare, nu ägnar jag en stor del av dagen att skriva motioner.

tisdag 27 september 2011

27 sept: Roslagsbanan till Arlanda

I dag var det åter debatter i riksdagen. Jag deltog i den som väckts av den fråvnarande Jonas Sjöstedt om Arlandabanan, vänsterpartisterna är bekymrade över att banan ägs från utlandet och gör goda vinster.
Jag är också bekymrad - men av helt andra anledningar, nämligen att bara 3 milj av cirak 15-18 miljoner resenärer till och från Arlanda åker på spår, de flesta åker buss eller bil, egen eller taxi.

Därför anser jag att den fiktiva summa pengar som vänsterpartiet vill köpa ut de utlänska ägarna till Arlandabanan - ungefär som när det partiet ville skicka skattepengar till GM-ägarna i Detroit - i stället bör användas för att bygga ut Roslagsbanan från Molnby och Lindholmen till den 13 km avlägsna flygplatsen Arlanda.
För dyrt?
Tja, det har man sagt om tunnelbanan, Öresundsbron, Arlandabanan och Botniabanan.
De tre första är nu succéer - Botniabanan är hittills lika framgångsrik som botten Åsa genom Hallandsåsen.
Bygg fler spår!
Och skapa konkurrens till Arlanda genom att bygga ut Roslagsbanan från Molnby/Lindholmen.

27 sep: Flamsigt i P1

P1 är en kanal som jag gärna lyssnar till - ofta faktaspäckad, alltid underhållande.
Men:
Ett program som jag får allt svårare för är underhållningsprogrammet 15-16 med Nordegren, Epstein, Lantz och vad de nu heter - Louise Epsten är övermåttan flamsig, skulle jag vilja säga.
Jag vill inte ha någit ingripande, alls icke.

Men programledarna kan ju fundera över om inte gränsen för flamsighet ibland överskrids. Programmen görs väl för lyssnarna, inte för programledarna?
Underkänt!

27 september: Hr Petzäll

Någon kanske minns att jag för några månader sedan hade en intensiv debatt med hr Petzäll ( ), då (sd). Det gällde procenträkning - och det var många som gjorde sig lustig över mitt korrekta sätt att räkna.
Nu har hr Petzäll beslutat byta parti till inget alls.

Det är plågsamt att säga det men jag anser därmed att sd gått stärkta ur denna tragikomiska händelse.
Dock, av allt mitt hjärta till också dem som hånat mig så myckeet:
Jag önskar hr Petzäll, 23 vorden, all framgång i kampen mot sin sjukdom, vilket tablett- och alkoholbruket är. Är man så ung, har man hela livet framför sig. Slarva inte bort det!

27 sept: Miljöpartiet har alldeles rätt!

Miljöpartiet - liksom vänsterpartiet på något andra grunder - vill avgiftsbelägga också Essingeleden med trängselskatt. Anledningen är att alla skall betala - och det är onekligen berättigat att avgiftsbelägga Essingeleden.
I dag när jag för ovanlighetens skull inte cyklade eller åkte Roslagsbanan/T-banan var det proppfullt på Essingeleden. Jg blev en halvtimme försenad till skatteutskottets förmöte. Hur skall man minska trafiken?
Jo, där har ju miljöpartiet en helt suverän lösning, jag har faktiskt inte förrän i dag förstått hur genialisk den är.
Man avgiftsbelägger förstås också den proppfulla Essingeleden med trängselskatt.
Hur skall man annars kunna få alla dessa bilar att åter åka genom stan och proppa till trafiken även där?
Grattis miljöpartiet till en helt suverän lösning!

27 sep: Statsvetare vet mer än jag

Statsvetaren Jenny Madestam berättar i en tidning att riksdagsledamoten William Petzälls avhopp från sitt parti kommer att resultera i att andra partier korridorförhandlar med honom.
Vad säger dettà?
Jo, att begreppet statsvetare är en titel och inte en beskrivning av kunskapsförhållanden.
Alla som vet något om riksdagen förstår nämligen att inget parti kommer att ens vid något tillfälle i eller utom riksdagens förhandlar eller diskutera med hr Petzäll.

Det vågar jag säga - med en statsvetenskaplig examen (låt vara från universitetet i Lund där jag en gång tenterade för Sveriges då främste statsvetare, professor Nils Stjernquist) - för jag har varit på plats och lärt mig.
Tio år som riksdagsledamot och 33,5 år som riksdagsjournalist.
Kanske borde jag återuppta min 1970 avbrutna karriär som statsvetare?

fredag 23 september 2011

22 sep: Ny ideologi (sd)?

Vid dagens frågestund i riksdagen förvånade Björn Söder (sd), partisekreteraren, ingen genom att öppet demonstrera sin åsikt att det är invandrarnas fel att det ser ut som det gör i vårt land, de är mest arbetslösa och åsamkar oss andra kostnader.
Det är tur att det inte gäller de sd-are i riksdagen som är andra generationens invandrare.
Men i Eskilstuna sysselsätter sig därvarande sd-kommunpolitiker med annat. Partiets företrädare har nämligen väckt en motion om att även studerande skall vara berättigade till färdtjänstresor, något som i dag bara beviljas för arbetsresor.
Se där en riktigt intressant ideologisk uppstramning.
Frågan är dock: Om det nu är en invandrad studerande som skulle kunna tänkas beviljas färdtjänst, innebär då det att vederbörande åsamkar skattebetalarna än större kostnader eller gäller motsatsen?
Är i själva verket, fast man inte har förstått det, sd-arna handikappade invandrare och flyktingars bästa vän?

torsdag 22 september 2011

22 sep: Frågestund i riksdagen

Jag hade förmånen att delta i riksdagens frågestund med statsråden denna dag. Min fråga - och den berör verkligen a-l-l-a - gällde den euroiska och amerikanska ekonomiska krisen, där regeringen ju så förtjänstfullt utökat vår verbala skattkammaren med begreppen skuldstorm och skyddsvallar. Åt skuldstormen kan vi själva göra mycket lite, däremot kan vi bygga höga skyddsvallar.För bankinsättarnas och skattebetalarnas del utgör insätttningsgarantin den viktigaste vallen, men när det sedan kommer till bankerna - och andra ekonomiska institutioner - gäller att det egna kapitalet måste värnas och exponeringen gentemot andra länder, särskilt de skuldtyngda ländernas obligationer (som finansierar deras underskott) måste vara låg.
Statrådet Peeter Norman klargjorde i första delen av sitt svar att de svenska bankerna jämförelsevis är starkt rustade, för att i sitt uppföljningssvar - då jag erinrat om hursom ett insitutet i pensionsvärlden skrivit ned en tillgång med 500 miljoner (utan att detta stägs påverka pensionernas storlek, naturligtvis fullständigt lögnaktigt, varje innehav påverkar direkt eller indirekt betalningsförmågan) och att svenska banker så sent som 2008/2009 varit nära att få sitt eget kapital utraderat på grund av höga förluster i Estland, Lettland, Litauen och Ukraina - medgav att också de svenska bankerna - och bankerna är en stor svensk sektor - kan komma att påvkeras av den internationella skuldstormen. Här behövs garantier mot vådliga affärer - och jag sade också. mot bakgrund av tiotalet år i skatteutskottet och hälften så många år i finansutskottet - att jag har en stark förnimmelse av att svenska banker ogärna är benägna att medge sina tillgångars möjliga förluster och har en stark tendens att överskatta tillgångarnas reella värde.

22 sep: Succé - efter 10 år

Det har blivit succé för infartsparkering på SL-kortet, rapporterar SL.
Kul.
Det är högst 10 år sedan, troligen 15, som jag själv föreslog detta.
Då tyckte SL-företrädare att förslaget var urbota dumt.
Men det visar att man kan i alla fall vända en urbota dum tanke på bara 10-15 år till en succé.
Jag ber att få gratulera till den omvända tanken.

torsdag 1 september 2011

1 sept: Tänk om det är tvärtom?

Myndigheten Statskontoret anser att regeringen och riksdagen bör styra polisen, särskilt rikspolisstyrelsen, bättre. Självfallet har Statskontoret - en myndighet som dock inte går till val vart fjärde år - rätt.
Utom om det är tvärtom, förstås!
Kanske är felet, jag lutar åt det, att riksdagen och regeringen skall lägga sig mindre i detaljstyrning av polisen så att styrelsen för rikspolisstyrelsen - som visst numera är ett insynsråd men borde vara en styrelse - och rikspolischefen får möjlighet att inom ramen för regleringsbrevet från regeringen och anslaget från riksdagen organisera och styra polisverksamheten som de själva finner bäst.
Nu är det ju absurt med massor av riktlinjer som kolliderar.

Statskontoret bör inte bedriva politik.

31 aug: Drottningholm

På eftermiddagen möte i Nämnden för Drottningholms slottsteater, invigd 1766. Det är ett viktigt möte eftersom det handlar om ett ordförandeskifte, Ingemar Eliasson, f.d. riksdagsman (fp), landshöving, statsråd och riksmarskalk, tar över från Jan-Erik Wikdström, f.d. riksdagsman (fp), landshövding, statsråd och tidigare ordförande i styrelsen för Sveriges Radio, Kungl. Operan och Kungl. Dramaten - vilken meritlista!
Det blir ett anspråkslöst överlämande med mindre (hyllningstal) från verkställande direktören Sof Lerström, den musikaliske ledaren Mark Tatlow och från mig själv, som äldste tjänstgörande styrelseledamot vid sidan av de självskrivna Willmar Sauter och Carin Bergström.

Att få sitta i Drottningholms slottsteaters ledning är en ynnest: Vi gör opera på högsta internationella nivå, nu skall vi under nya ledningen se till att sprida denna fantastiska konstart vidare.
Trafiken till och från Ekerö, där Drottningholm ligger, är dock ingen olycka.
Den är en katastrof.

onsdag 31 augusti 2011

31 aug: Centerledaren

Så är då centerns valberedning under Stefan Tornberg enig om att Annie Lööf skall bli ny partiledare, Anders W Jonsson förste vice och Anna-Karin Hatt andra vice.
Vad betyder det?

Att centern riskerar gå åt höger, säger genast en statsvetare.
Varför skall vi tro på just den statsvetaren, som uttalar sig i Dagens Nyheter?
Numera finns det en statsvetare för varje åsikt, de vet lite men tycker mycket.

Den stora frågan är en annan: Skall centern gå bakåt eller framåt, inte åt höger eller vänster.

30 aug: Superopportunisten och sedelpressen








Regeringen tar 5.000 milj kr av skattebetalarnas pengar till extra järnvägs- och väginvesteringar 2012-2013. Pengarna kommer inte från himlen som en del tror utan skall betalas i anslag från skattebetalarnan, ungefär 1000 kr/svensk, de som jobbar - ungefär hälften - får betala dubbelt så mycket.

Chefen för Transportstyrelsen Gunnar Malm är nöjd, det är ungefär så mycket man har begärt och har beredskap för.
Men talesröret för miljöpartiet är inte nöjt. Han tycker att det skulle ha varit mer.

En patenterad åskt: För lite och för sent.
Senast talesröret var ute gällde det de avvisade egyptierna, förvisso en upprörande historia så som det kom att gå till; sanningen är ju att i efterhand har det funnits starka behov från centralt håll att skydda den mördade utrikesministern Anna Lindh som spelade en central roll då beslutet om avvisningen kom till, om formerna visste hon säkert intet.

Ifråga om egyptierna, illa behandlade, visste talesröret - i grunden en snäll och välmenande person som har en retorik många skulle vilja ha - att de var oskyldiga; kanske är det sant, vad vet jag, ja, jag vet i alla fall mindre än Säpo som gör en annan bedömning än talesröret - jag skulle välja att inte kvälja dom. Men talesröret vet.
Åter till pengarna som vi skall betala.
Att överlåta till talesröret att besluta om Dina och mina pengar avråder jag ifrån.
Vi är rika i Sverige men så rika blir vi aldrig att vi kan låta tomma rör besluta om våra pengar.
Han får allt göra som vänsterpartisterna alltid gjort: skaffa en egen sedelpress.

söndag 21 augusti 2011

21 aug: En vidunderlig värld

Det händer mycket i världen.
Då ägnar sig DN:s kulturchef åt ytterligare en fundering kring kungahuset, ja, det är för honom den viktigaste framtidsfrågan, att begränsa kungens makt.
Det hade varit lättare att förstå detta om inte hans egen tidning ägnat - förvisso inte 20-25 sidor - stor uppmärksamhet kring kronprinsessans framtid häromdagen.
Om detta var en spekulation i upplagefrågan eller vanligt knäböjande för hovet - eller som jag tror bara ren och god journalistisk nyhetsbevakning - får envar avgöra.
För liberaler är förstås arvsrätt till ämbeten av vad slag det vara må en otänkbar position.
I Sveriges fall står den principen i konflikt med traditionen och grundlagen, sedan 1809.
Vi får leva med det.

Och glädjas åt att DN:s kulturredaktör därigenom när viktiga händelser saknas och journalistisk uppfinningsrikedom tryter, har säkrat ett givet ämnesval för lång tid framåt. Grattis!
Själv minns jag 22 augusti som dagen 1968 då Sovjetunionen och övriga Warzawa-paktsländer minus Rumänien våldtog hela Tjeckoslovakiens frihetsälskande folk och hoppas få minnas dagen som den dag på ett 42-årigt dikturskap för Libyens också frihetsälskande folk får sitt angelägna slut.

måndag 18 juli 2011

18 juli: En bra artikel

Torbjörn Isacsson, E24 Näringsliv, skriver i dag i SvD en mycket bra sammanfattning som indikerar att något måste göras för att styra upp AP-fondernas hantering av pensionsspararnas pengar.

17 juli: En spännande final

Efter en i övrigt lugn söndag - utan tillstymmelse till politik, bortsett från rapporter om strider och elände i många andra länder, det kanske också bör räknas - samt intressant läsning om rättegången mot Adolf Eichmann i SvD av Ricki Neuman (den var publicerad redan i lördagstidningen men jag läste först på söndagen) samt, i söndagsutgåvan av SvD en artikel av Tommy Olofsson om Hjalmar Gullberg - mycket läsvärd! - blev jag sittande framför dumburken för att se VM-finalen i fotboll.
Den bästa match jag sett!
Mycket välspelad, bra tempo, främst av USA, lysande prestationer, fina mål också av Japan även om 1-1 målet var en skänk från USA:s försvar. 1-0 målet var briljant, 2-1 målet likaså.
Men straffarna från USA:s sida var bedrövliga - med så usla skyttar går det inte att vinna VM.

Nu väntar jag som många andra också på det andra VM:et i fotboll, de där inte damerna deltar.
*
Och för övrigt anser jag att total spelarbojkott bör äga rum vid ishockey-VM i Minsk om några år.

16 juli: Kommer

Hej

15 juli: kommer

Hej

torsdag 14 juli 2011

14 juli: Euron i kris?

Man blir allt mer förvånad över inte bara vänsterpartiet och sverigdemokraternas nattsvarta syn på samarbete och internationell solidaritet. Vänsterpartiets solidaritetsgrad med grekerna är numera inte ens mätbara, endast om detta sker på samma sätt som sverigedemokraterna vill, nationalismens måttstock.
Men även en del SvD-medarbetare börjar nu gå vänsterns eller EU-motståndets vägar. De ifrågasätter den gemensamma valutans framtid och tror att läget för grekerna blir bättre om man lämna euron.
Nej. vi i Sverige bör gå med i euron.
Det innebär visserligen att ett antal växlingskontor måste stänga, att vi kan handla i Finland och sexton andra EU-länder utan att växla och att många exportföretag kommer att kunna ägna sig åt produktion och försäljning i stället för valutahandel - men är inte det ett problem vi kan stå ut med?
Snacket om att euron är problemet, är bara just snack.
Om ett land sköter sin ekonomi, så kommer det att gå bra oavsett valuta.
Men lite bättre om man tillhör en stor valutagemenskap.

13 juli: Japan bäst

Det var rättvist. Japan vann med 3-1.
Ingen i Sverige lyckades väl, målvakten Lindahl var inte till sin fördel och hade stor skuld i både 1-2 och 1-3.
Men på det hela taget: Bästa laget vann. Grattis Japan!

onsdag 13 juli 2011

13 juli: Sverige-Japan

Snart är det dags för VM-semifinal - igen.
Sverige är ju ett litet land men vi är suveräna på att komma just till semifinal i fotbolls-VM.
1938 blev Sverige fyra. (Italien vann)
1950 blev Sverige trea (Uruguay vann)
1958 blev Sverige tvåa (Brasilien vann)
1991 blev Sverige trea (USA vann)
1994 blev Sverige trea (Brasilien vann)
2003 blev Sverige tvåa (Tyskland vann)
2011 blir Sverige - ja, sämst fyra

Och två gånger har Sverige arrangerat VM i fotboll, dels 1958, dels 1995.
Om något skall tilläggas är det väl att 1938, 1950, 1958 och 1994 har det handlat om herrar, övriga tre mästerskap om kvinnor.
Men en svensk till har varit i final - nämligen domaren Ivan Eklind som dömde finalen 1934 i Rom. Eklind är för övrigt unik, han dömde nämligen också semifinalen mellan Italien och Österrike.

13 juli: Mest glest

"Vänsterpartiet är det nya landsbygdspartiet", skriver två v-politiker, i Norrtelje Tidning (c) (7 juli), riksdagsledamöterna Ulla Andersson i Gävle och Lena Olsson i Malung.
Det är möjligt att landsbygden, stundom glesbygd, är en nisch för vänsterpartiet att satsa på.
Glest är det i alla fall mellan väljarna, så där har de tu onekligen en poäng.
Men något är det väl tätt om i partiet?
Ja, förslag som skall finansieras med den egna sedelpressen samt partiledarkandidater, varav Ulla Andersson är en.

Lycka till!

13 juli: Folk man kan lita på

Numera är det inte politiker utan vetenskapsmän som står för Sanningen. Jag vet - för jag är fil.kand i både statskunskap och nationalekonomi (och dessutom företagsekonomi).
Under sista veckorna - ja, det är ännu oklart om det är de sista eller senaste - har statsvetare uttalat sig åt alla håll i inrikespolitiken.
Nationalekonomnerans nationalekonom Lars Calmfors - som aldrig stått under väljarnas val - anser i dag att regeringen bör vänta med att införa ett femte jobbskatteavdrag, en respektabel åsikt.
Men när man vet att han också velat vänta med att införa euron och behålla fastighetsskatten som den var, då tar man sig för pannan. Allt skall vara som det varit.

Man kan lita på många nationalekonomer.
De är för höga avgifter på valutatransaktioner, för höga fastighetsskatter, mot sänkt skatt på arbete.
Jag har dock aldrig träffat på en enda väljare som varit mot sänkt bostadsbeskattning eller sänkt skatt på arbete.
Men de skall veta, tydligen, att de har fel, rent nationalekonomiskt.

fredag 8 juli 2011

8 juli: I den socialdemokratiska sandlådan

Ylva Johansson (s) tycker att Håkan Juholts (s) mustasch är en "manlighetssymbol".
Undras vad Juholt tycker om Johanssons röda läppstift?

söndag 3 juli 2011

3 juli: Almedalen

Dit åker jag i kväll.
Men det börjar med att Fridolin skall ta upp kampen med Björklund om bildningspolitiken i det här landet.
Jag tycker det är bra att miljöpartiet vässar sin skolpolitik.
Det behövs.

1 juli: Riksdagsdags

Den riksdagsdag som nyss hade sommarledigt har kallats in av talmannen.
Med 140-139 röstas rödgröna förslag igenom - illa förberedda.
Juholt, Ohly, Fridolin arm i arm med Jommie Åkesson.

30 juni: Fullt upp

Om någon tror att det är slut på riksdagsarbetet måste jag ta er ur den villfarelsen. Tre sammanträden - med kassörerna i fp-länets avdelningar bland annat.
Sent hem.

29 juni: Riksdagsslut

Voteringar och tacktal till Mona Sahlin.
Politiskt röstar än en gång sd med Håkan Juholt.
Vilken rödgrön röra!

28 juni: Riksdag

Stor interpellationsdebattdag i riksdagen.

På kvällen sammanträde.

måndag 27 juni 2011

27 juni Till Alingsås

Härlig morgon: Ute i trädgården redan vi 05-tiden för att klippa till buskar så de ser snygga ut.
Allvarligare: Jag är på väg till presskonferens om barnfattigdom i Alingsås, ja, alltså inte speciellt barnfattigdom i Alingsås utan presskonferensen äger rum där, tillsammans med min riksdagskollega Anita Brodén. Plats: Järnvägskafeet 15.00. Sedan vidare till Sollebrunn med möte vid 17-tiden och slutligen åter till Alingsås, möte med länsförbundets styrelse.
Jag är hemma igen vid midnatt men S. ser till huset under tiden.

27 juni: Oro som stillas av vänsterpartiet

Jag var, det skall medges, en smula frågande inför söndagens uppgifter i SvD om det fp-utspel om aktivitetsgarantin för ungdomar som en arbetsgrupp under ledning av Johan Pehrson skall presentera i denna vecka.
Men först stillades oron sedan Johan Pehrson och hans medarbetare under söndagen skickat ut den prelimininära arbetsgruppsrapporten vilken - jag läste den genast - att det är ett genomtänkt förslag som syftar till att bryta den hopplöshetens utanförskapsspiral som tydligen ungefär 40 procent av 26.000 ungdomar befinner sig i. Det är ju utmärkt - det finns ingen, jo, en, bättre gemenskap än arbetsgemenskap, den allra viktigaste är förstås familjen - som, det tycker jag som liberal - kan se ut på olika sätt.
Men nu denna morgon stillades min oro definitivt över att fp-förslaget inte var genomtänkt och bra. Riksdagsledamoten Josefine Brink (v) sågade nämligen detsamma jäms med fotknölarna.
Bra! Utmärkt! Lysande!
Ty det hade varit mycket allvarligt om denna vänsterns företrädare sett något positivt i fp-förslaget. Då hade jag blivit mörkrädd.
För på Josefine Brink, som tror sig företräda det arbetande folket, kan man lita på. Under de fem år jag sett henne agera i riksdagen har hon aldrig skänkt det arbetande folket en tanke, det har varit fler bidrag, högre bidrag, bidrag till alla, bidrag på bidrag, ja, bidrag, bidrag, bidrag, som gällt - aldrig tillräckligt, aldrig nog.
Josefine Brink är en kännande människa, inte tu tal om annat. Hon känner för dem som behöver bidrag och de som inte behöver bidrag som hon vill ge bidrag så att de förhindras att arbeta och komma in i arbetsgemenskap.
Däremot ägnar hon aldrig en tanke åt dem som skall skapa bidragen, alltså det arbetande folket. Dem vill hon beskatta hårdare och hårdare, bort med sådana saker som jobbskatteavdrag och andra lägre skatter för dem som gör stora insatser för att vi skall ha ett bra välfärdssamhälle, t.ex. skapar resurser så att vi kan ha fler sjuksköterskor, hårt arbetande kommunala lärare och andra som utför storverk i vardagslivet.
Nej, Josefine Brink infriade alla mina förväntningar denna morgon: Döm ungdomar som kan arbeta till helst livslångt utanförskap redan tidigt, värna aktivitetsersättningen så att de inte kan gå över till vanligt arbete, ge dem bidrag, bidrag, bidrag så att de drogas att inte söka social gemenskap.
Förmodligen instämmer inte Josefine Brink i denna beskrivning av vad hennes förslag leder till.
Jag får leva med det.
Bara vi kan få ut fler ungdomar i arbete och ge dem ett bättre liv.
De som har verkligt nedsatt arbetsförmåga, och det kan vara av många olika orsaker, somatiska såväl som psykiska, gagnas bäst av att vi får så mycket resurser det är möjligt att få genom att fler och fler får jobb i meningsfulla sysselsättningar.
Tack, Josefine Brink för att Du sågade fp-förslaget om jobb till fler unga!

26 juni jkklölöklö

25 juni: På böljan den blå



Så här ser det ut när man tar kanoten ut i naturen - bilden något år gammal.
Härlig morgon - tyvärr tidningsfri, det borde ha kommit men gör det nog senare. I stället en härlig paddeltur, ingen är ännu uppstigen, två timmar på sjön, den är lugn, bara fåglarna i vassen vid östra delen av Tranholmen är riktigt på hugget, trutarna eller om det är vanliga måsar gör provanfall mot mitt huvud som skulle få hela JAS-divisionen på Sicilien att avundas: Så får man inte göra!
Hemkommen har tidningen också kommit, tyvärr ganska innehållslösa. Jag läser dock en annons om att Region Skåne söker åtta medarbetare till ett nytt spårvagnsprojekt i Lund, Malmö och Helsingborg. Jag instämmer med min kollegan Allan Widman: Bygg tunnelbana i Malmö!
Men spårbunden trafik är framtidens melodi - jag tänker här bilägga min senaste T-banemotion i Stockholm och hälsar moderater, socialdemokrater och inte minst miljöpartister välkomna att stödja den politik som folkpartiet i grunden stått för sedan 1940-talet i vår huvudstad.
Klicka här som kommer motionen Stockholms tunnelbana upp.

24 juni: Blöt Midsommarafton



Det är i dag Sveriges verkliga nationaldag, därför dessa flaggor.
Denna dag regnar det mycket, det är Midsommar.
Min egen procent är noll - trots fest hemma, G någonstans på Transsibiriska järnvägen verkar ha haft roligare. I Ryssland går tydligen tågen lika troget som på 1930-talet.
Dagens Nyheter publicerar en opinionsundersökning som visar att socialdemokraterna går framåt - tänk om motsatsen varit fallet! Vidare går moderaterna tillbaka liksom centerpartiet, fp framåt och kd står still.



Under solen, dvs regnet och sillen, osten, persiljan, den färska potatisen, intet nytt.






Jag ser för övrigt att en skribent anser att det är politikernas fel att tre människor drunknat, alla utan livväst. Vi borde, menar vederbörande, lagstiftat om att man skall ha livväst på sjön.



Ett alternativ hade förstås varit att vederbörande använt sitt sunda förnuft - om det inte spätts ut för mycket, vad vet jag.



I alla fall: Det finns en övertro på vad lagar och politiker kan göra. Dumhet kan vi inte rå på.



Och vi har inte stiftat lag som förbjuder vare sig användning av flytväst eller sunt förnuft.

23 juni: Sommaren är här!

Det här är en typisk uppladdningsdag inför den stundande midsommarhelgen. Jag är nästan ensam i riksdagshuset, hinner bläddra i tidningar, läsa snusförnuftiga tidiningskommentarer och funder på hur det är för G. borta i Ryssland, någonstans på Transsibiriska järnvägen.
Har man passerat Irkutsk?

Kvällstidningarna har mycket att skriva om. Helgvädret till exempel. Det skall bli bra, sol omväxlande med regn.
Eric Erfors (lib) skriver en krönika i Expressen som jag som vanligt instämmer i.
Erfors är något så unikt som en självtänkande kolumnist med den fördelen att han aldrig behöver vara opportunist. Sådana går det annars tretton på dussinet av i Metro med flera annonsblad.
Aftonbladet (ober s)?
Tycker jag inget om för dagen. Betyg nog.

22 juni: Socialdemokraterna samarbetar med sd

I dag blev det tydligare än någonsin - socialdemokraterna tar inte med tång i sverigdemokraterna, de omfamnar dem så snart man kan tillfoga regeringen ett nederlag. Då ryker varje prinicp och hållningslösheten blir rättesnöret för politiken.
Gjorde folkpartiet samma sak 2002-2006, alltså under Göran Perssons sista mandatperiod?
Svaret är nej. Visserligen hade vi ofta avgörande invändningar i framför allt den ekonomiska politiken, i migrationsfrågor och miljöfrågor, men den form av illa dold opportunism som socialdemokrafterna, vänsterpartiet och miljöpartiet nu visar i sina omfamningsförsök gentemot sverigedemokraterna, nej, det sysslade varken folkpartiet eller något av de andra tre oppositionspartierna med.

I dag blev det tre voteringsnederlag, det viktigaste om sjukförsäkringsreglerna.
Här har socialdemokraterna, vänstpartiet och miljöpartiet enat sig om att införa de gamla, otydliga bidragsreglerna. Det vill visserligen inte sverigedemokraterna men de röstar ändå på s-v-mp-förslaget för att de inte har något eget och tydligen tror att det är vägen att få förhandla med allianspartierna.
Lycka till! får man väl tillåta sig säga.

Och visserligen skall nu riksdagen åter kallas in till den 1 juli för att fortsätta diskussionen om utförsäkring skall få förekomma - socialdemokraterna har nog inte riktigt förstått att i en försäkring finns det alltid en gräns, till skillnad från när det gäller försörjningsstöd eller pensioner - men det kommer ju lika lite då som nu föreligga något konkret motförslag: Man är bara emot, inte eniga om något alternativ.

Leder detta till regeringskris?
Det påstår ju många analytiker. De har inte förstått vad det handlar. Det finns för närvande inget alternativ till minoritetsregeringen Reinfeldt. Om det gör det - dvs socialdemokraterna, miljöpartiet, sverigdemokraterna och vänsterpartiet kan komma överens - måste Reinfeldt genast avgå och Håkan Juholt utses till regeringsbildare, detta i motsats till statsminister.
Också Juholt skulle väl kunna önskas Lycka till! men så stygg skall jag inte vara.
Han har problem tillräckligt ändå.

Riksdagen tar nu sommarledigt, först fem minuter och sedan är det EU-nämnd och interpellationsdebatter med Anders Borg.

torsdag 23 juni 2011

21 juni: Åter s, mp.v, sd - och Stora tångregeringen


Utsikt mot Riddarholmen - bild som inte har ett dyft med texten att göra. Foto: Gunnar Andrén


Måndag och debatter i riksdagen - men det som får mig att fundera kring etik och politik, moral och skandal är att jag ser fram mot onsdagens voteringar: Då kommer socialdemokraterna åter att rösta tillsammans med sverigedemokraterna i en rad frågor, tre-fyra stycken.
Jag bara undrar: Vad betyder att man inte ens med tång skall ta i något?
Mauricio Rojas, nu rektor i Madrid men tidigare mycket insiktsfull fp-riksdagsman - och verkligen en liberal som man skall lyssna till - hävdade mycket tidigt att sverigedemokraterna visserligen var nationalistiska men det var en nationalism som gränsade till socialismen i en rad frågor, detta utan att knyta samman begreppen till nationalsocialism vilket ju många tenderar göra.

Rojas har fått allt mer rätt. Sd är ett socialistiskt, moraliserande, trångsynt, reglerande parti. Att det i fråga efter fråga hamnar på den socialistiska sidan - fast man tror sig vara frihetligt - är inte att förvåna.
Nu sker det ofta med samma motivering som socialdemokraterna: Majoriteteten i riksdagen skall bestämma. Det är ju helt riktigt.
Men konsekvenserna av detta är ju också att man måste forma den majoritet man har i parlamentet så att det går att styra landet, regera Sverige.
Det klarar inte sd, s, v och mp - hur många tänger man än använder.
Det är bara en motmajoritet, mot allt - från olika utgångspunkter men med nationalismen och socialismen i dess styrande, reglernade, icke valfrihetspräglade, versionen.
Så låt då s, v, mp och sd regera.
Skall vi kalla det Stora tångregeringen?

måndag 20 juni 2011

20 juni: Alla dessa huliganer ...



Visst har man hört talas om fotbollshuliganer, med på Kungl. Operan?






20 juni: Skall man få köpa sig fri?

Bilden får illustrera: Ingen väg - men fara, fara!!!!
Det ringer, det ringer ...
Får vi ställa en fråga från undersökningsföretaget xyz - det är fackförbundet Seko som är oroat över att bilister kör för fort vid vägarbeten. Vad göra?

(Det är nog jubileum för övrigt - den hundrade enkäten i vår, alla vill veta - tycks det mig - vad den lilla skara på 349 människor som är riksdagsledamöter tycker och ditten och datten.)

Första frågan:
Kan du tänka dig att stödja Seko-kravet på ökad trafikövervakning vid vägarbeten?

Tja - ja. Vem är emot?

Och sedan tillägger jag:
Om man har en konstant mängd övervakning innebär detta att man tar övervakning någon annanstans ifrån. Är det bra? Är det inte ökade resuerser till trafikövervakning som är det korrekta kravet?

För om vi tar bort övervakning någonannanstans, då kommer nya krav på nya resurser där.Bättre är att köra försiktigt där fara för olycka föreligger.

Så fråga två:

- Kan du tänka dig att fördubbla fortkörningsböter vid nedsatt hastighet för vägarbete?
Vad svarar man på sådant. Jag misstänker att nästan varenda tillfrågad, riksdagsledamot eller inte, svarar jag.

Mitt svar blir därför nej.

Eftersom jag anser att riksdagsledamöters åsikter aldrig skall vara anonyma ber jag undersökningsföretaget vidarebefordra min åsikt om varför jag säger nej. Det innebär nämligen att jag säger ja till att den som anser sig ha råd att betala fortköringsböter, kan fortsätta att utsätta vägarbetare för vilka faror vid enskilt vald hastighet som helst. Det är jag emot: Man skall inte kunna köpa sig fri från straff eller dåligt omdöme.








Se till att det blir sådana trafikhinder att man inte kan köra så fort att vägarbetarnas liv och lem riskerar, är alltså mitt svar.








Seko-kravet på höjda böter, som intet annat är att den som har råd äger rätt att riskera andras liv, är totalt vansinnigt.








Det är min åsikt.








Jag skall sända den till Seko också.

10 juni: Och den här bilden föreställer ...

... folkpartister i Danderyd, på besök i Stocksund:
Från vänster främre raden: Peter Haas, Elvy Svennerståhl, Wiveca Haas, Lars-Gunnar Wallin, Birgitta Lingren, Ewa Bergman, Maarit Nordmark (lite bakom Ewa), Margareta Sandell och Monica Renstig.


Bortre raden: Fredrik Holmér, Ulf Uebel, Gunnar Andrén, Ernst Klein, Tommy Lindgren, Jonas Uebel, Elisabeth Lindgren, Magnus Stenflo, Anders Åberg och Bengt Sylvan.





15 juni: Partiledardebatt



Den här bilden tog jag i onsdags. Den är fri att använda.



18 juni: På en mat- och vingård

Kommer

söndag 19 juni 2011

18 juni: Hur man tar sig från Trelleborg

Jag är nu i Trelleborg, det är lördag, jag skall till Lund.
Hur åka?
Jo, det går buss 09.56 och 12.56. Nu är klockan 10 över 10.

Det får bli pendeln till Lund från Trelleborg, därifrån går det från Malmö central ett tåg till Kalmar som stannar i Lund, där tar man en buss, linje 137, till Bjärred kl. 12.15 och redan 12.42 är man i Bjärred. Längre kan man inte komma en dag som denna lördag utan där blir man hämtad.
Sträckan Trelleborg-Lomma tar denna dag alltså inte mer än lite drygt tre timmar.
Sverige är fantastiskt - för den som har bil.

17 juni: Resa

Dagen avslutas med en ganska lång resa, till Trelleborg - för ett möte med personer som jag känner sedan förr.
Det blir en som vanligt ganska intensiv politisk debatt.
Det är nog så att läkare och politiker har ett gemensamt: Andra vill gärna tala med dem om sina krämpor - dit även politik bör räknas.

17 juni: I ottan EU-nämnd

Dagens första möte är i EU-nämnden som sammanträder redan kl. 08.00, och först ut för att förankra sina förslag är utrikesminister Carl Bildt.
Det är alltid intressant att lyssna till utrikesministern. Denna gång blir det ett intressant meningsutbyte med socialdemokraternas Urban Ahlin, dels om Sudan, dels om Palestina.
I den senare frågan har jag samma uppfattning som utrikesministern. Vi skall sträva efter att Israel och Palestina blir två självständiga stater, som garanterar varandras säkerhet - gränsfrågorna måste lösas i förhandlingar.
Men de, ofta troende sig vara vänsterföreträdare, som nu kräver att Sverige och övriga internationella samfundet skall erkänna staten Palestina förstår inte vad de säger - de låter känslorna tala. För innebörden av att erkänna Palestina som stat i nuläget skulle vara att legitimera att Israel besätter en annan stat vilket vi då skulle acceptera - vilket vi inte gör. Ett land som inte har eget våldsmonopol över sitt eget territorium är i praktiken ingen stat.
Här kan man citera Mao:
Varje land har en armé, sin egen eller någon annans.

fredag 17 juni 2011

17 juni: Nye centerledaren blir ...

Maud Olofsson avgår. Vem efter?

Alla tippar Annie Johansson eller Eskil Erlandsson, kanske Andreas Carlgren.


Men jag tycker det är ganska uppenbart vem den ende är som man kan enas om.

Anders Flanking.

Jag sätter alla mina pengar på honom.

17 juni: Kaddaffis vänskapsförening

Nu vet jag efter att ha hört dagens debatt i riksdagens.

Ordförande i Kadaffis vänskapsförening i Sverige bör bli Mikael Jansson (sd).
Vice ordförande är också given, Hans Linde (v).
Och hur de skall stoppa kriget?
Förmodligen genom att skicka en miljon schackspel.

fredag 10 juni 2011

9 juni: Lars-Jimmy = sant

Inte med tång, skulle Mona Sahlin ta i med sveerigedemokraterna.
Nä, det gjorde hon inte.
Men att Jimmie Åkesson och Lars Ohly skulle falla i varandras armar, vet kunde tänka sig det?
Nu är det ett faktum. Ohly sitter i knät på Jimmie för att fälla regeringen.
Och han trivs - inget pris, ingen åsikt, kan bli för dyrbar för Ohly för att han inte för en kyss skulle kunna byta åsikt.

söndag 5 juni 2011

3 juni: Oförutsebart (sd)

Häromdagen tog sverigedemokraterna klar ställning mot Kroatien som framtida medlem i EU. Det landet vill man inte ha in, på samma sätt som partiet tidigare i EU-nämnden sagt nej till visumsfrihet för medborgare i Albanien.
Island vill sd däremot skall få bli EU-medlem, har jag förstått.
Däremot vill man att Sverige skall lämna EU, ett EU som partiet dessutom tycker inte skall utarbeta någon gemensam företagsskattebas, CCCTB, vilket ju i praktiken innebär att partiet anser att utländska företag skall få flytta skattebaser från Sverige hur som helst. Sverigevänligt? Nej, Sverigefientligt.
Men allt detta kunde man möjligen tillskriva partiets förvirrade samhällsanalys. Men så kom i onsdags två frågor upp som innebar att enligt grundlagen svensk förvaltningsrätt överlåtes på utländska myndighet, dels i fråga om hantering av bankers kapitaltäckningsregler, dels i fråga om viss EU-representation (EU:s viseeringskodex).
Då inträffar i det första fallet att alla sd-are röstar - en var frånvarande - enhälligt för att Sverige skall avhända sig den aktuella makten över att helt kunna styra svenska bankers kapitaltäckningsregler.
Obegripligt om man samtidigt vill att Sverige skall lämna EU!
Samma sak fast än värre inträffar när det gäller EU:S viseringskodex som behandlats av socialförsäkringsutskottet och som ju har direkt anknytning till synen på imigration till Sverige - nej till beslutet men ja till att överlåta svensk makt till utländsk myndighet.

Detta går ju bara inte ihop.
Totalförvirrat!
Förstår sd-arna att de nu varit med om att besluta att EU:s viseringskodex delvis kan komma att styras från annat håll och göra svensk imigrationspolitik bundet till överväganden som görs där.
Jag tycker detta är bra - för det tvingar andra länder att göra etiska överväganden som de kanske inte annars skulle göra, det är ju lätt att se hur sådant här hantereras totalt principlöst i länder som Italien, Frankrike, Spanien - ja, i Grekland hanteras det inte alls.

lördag 4 juni 2011

2 juni: Villervalla i Libyenpolitiken

Jag tror ju att jag förstår vad som internationellt krävs för svenskt deltagande i Libyen.
Man nationellt klantar socialdemokraterna till det för sig - och Sverige - så man inser att ledningen för det partiet sätter snöd partipolitik framför internationell solidaritet.

1 juni: En kväll som andra

Det blir denna tisdag interpellationsdebatter även efter tidsavbrottet kl 16-18 - de timmarna tar riksdagen alltid paus för att kunna medge att varje ledamot har möjlighet att närvara vid sitt riksdagsgrupps möte.
Det är, brukar jag säga, veckans viktigaste möte: det är där man kan diskutera politiken i hela sin vidd, där man samtidigt får reda på vad som händer i utskotten och i landet och då partiledningen informerar och får veta vad som tilldrar sig.
Denna dag är det folkpartiets tredje vice talman Liselott Hagberg som sitter talman kl 18-20, ja, det blir mer än så för hennes tilltänkte ersättare efter två timmar dyker aldrig upp: han kanske blivit förhindrad eller glömt?
Att sitta stilla tre timmar som talman måste vara påfrestande, det vet vi alla som är i riksdagen, inte bara på grund av allt man tvingas lyssna till utan också därför att det är jobbigt att sitta still så länge.

Så vi väntar på Liselott och äter omelett och annat först vid 21-tiden - det har blivit lite av tradition att ett antal ledamöter - särskilt flitiga är Christer Nylander, Karin Granbom, Hans Backman, Ulf Nilsson, Jan Ertsborn, Lars Tysklind och ofta jag själv - att på detta sätt möats för att både äta, ha trevligt och utbyta erfarenheter och diskutera politik.

1 juni: Riksdagsgrupp

Vad som tilldrager på riksdagsgruppen är som alltid något som inte berättas om utanför de fyra väggar, golv och tak som omger diskussionen.
Men så mycket kan jag säga som att något som diskuteras är Juholt, Libyen och hur socialdemokraterna kan få hjälp med att hitta tillbaka till en ansvarsfull FN-, utrikes-, försvars- och demokratipolitik.
Lösningen på hur man tar sig bort från det hörn man nu försatt sig i, måste dock vara socialdemokratins eget val.

1 juni: Interpellationsdebatter

Återkommer till dem.

1 juni: En lunch med f.d kollega

Man skall vara försiktig med att berätta om sina fina vänner.
Denna gång kan jag dock inte låta bli. Jag äter lunch med vederbörande. Vi talar forskning och utbildning, vederbörande har fått ett nytt jobb efter att tidigare ha varit i landets ledning och samma riksdagsgrupp som jag.
Vi äter pyttipanna medan vi talar politik.
Om behovet av mer stringens i politiken, raka motsatsen till den förslappning som bland annat präglar allt detta tyckande som numera finns i skymningspressen, bloggar och debatt-program i TV.

Solen lyser över oss och det hela kostar 266 kr.
Det skulle aldrig falla mig in att berätta vem vederbörande är, man skall hålla på lunchintegriteten, jag undrar om skattemyndigheten i slutändan vill se kvittot. För några år sedan vill skattemyndigheten se alla mina kvitton, bland annat vem jag bjudit på skatteverket. Jag vägrade. Det uppskattade man inte utan taxerade upp mig med några tusen kronor av det dåvarande kostnadsersättningen. Hellre det än att avslöja vem man lunchat med
Att reda ut det nu kommer man också att gå bet på.

Vi betalar själva.
Det är kanske inte så vanligt, men väldigt integritetsbefrämjande.

1 juni: Tandläkare och utskott med motivering

Först till behandling hos vänlig tandtekniker - det är nästan absolut smärtfritt men många förmaningar om hur jag skall borsta, borsta, borsta tänderna - annars trillar de ur så småningom.

Det är nog rätt - jag har hört det många gånger förr. Men så skötsam som man skall vara, går inte att vara. Jag lovar alltså inte mer än jag kan hålla. Återbesök senare.

Så utskott. Skatte. Finans har redan börjat tidigare om dagen med utfrågningar. Nu blir det än en gång som så att sverigdemokraterna går samman med socialdemokraterna och vänsterpartiet i en fråga - men den här gången tar miljöpartiet sitt förnuft till fånga.
Sverigedemokraterna vill reservera sig mot en proposition utan motivering - det protesterar jag emot, det blir ju omöjligt att polemisera om man inte känner till i vilken riktning den avvikande rösten går. Efter diskussion kommer det fram att sverigedemokraterna - det gäller som vanligt subsidaritetsprincipen - har motiveringar till varför man säger nej.
Då är det OK att reservera sig - men att göra det utan motivering blir omöjligt enligt min mening.