måndag 18 april 2011

11 april: Raskt till domstolen

Det har gått fyra år sedan jag var här senast, Europeiska domstolen i Luxemburg.
Men Sveriges representant är densamma: Den skönskorrande Malmödomaren Pernilla Lindh, man skulle kunna tro att hon hämtats direkt från Varrrnhämstorrjet i Malmööö (Värnhemstorget) - med en lätt avstickare till Stockholm och Svea Hovrätt.
Nu söker regeringen hennes efterträdare. Det är omöjligt att hitta en lika färgstark svensk domare, jag lovar - inte ens om man gör avkall på genuin malmöitiska. Den 6 oktober 2011 gör Pernilla Lind sin sista tjänstgöringsdagen vid domstolen i Luxemburg, den domstol som främst övervakar att unionens domstolar - fri från sina regeringar - efterlever de europeiska fördragen.
Mängden ärenden är stor, allt översätts till visserligen inte 27 men väl 23 medlemsspråk så allt tar sin tid.
Men Pernilla Lind är stolt över att under hennes tid har den genomsnittliga ärendetiden sjunkit från 2-3 år till 16 månader - det beror på denna domstols effektivitet.
Nytt hus har man fått sedan sist, det är lätt att gå bort sig, det måste ha varit arkitektens avsikt.
Behövs domstolen?
Där tror jag att jag har ett bra svar, som grundar sig i tron på folkstyret och maktdelningen: Ja. För om mellanstatliga avtal och fördrag skall ha legitimitet i längden, måste det alltid - precis som i varje land - finnas en av regering, verkställande makt, och parlament, lagstiftande makt, oberoende instans som sliter tvister och avgör vad som rätt och riktigt, oavsett vad politiker säger.
Enligt min mening kan det aldrig finnas en väl fungerande demokrati utan ett självständigt rättsväsende. Ett sådant land blir korrupt, medborgarna rädda för makthavarna och deras nycker - och domstolen fungerar också återhållande på alla andra makthavares eventuella ambitioner att strunta i mänskliga fri- och rättigheter.
Vi i Sverige tillmäter, tycker jag, domstolsväsendet ett alltför ringa värde och liten roll i just värnandet av folkstyret. Domstolar betraktas som rationaliseringsobjekt som bara sysslar med brottmål, mord och stölder, samt sliter tvister mellan grannar eller avgöra stridigheter i familjeärenden.
Men en riktig domstol har ett mycket vidare värde eller uppgift: Den är garanten för att folkstyret fungerar och inte löper amok.
Europeiska Unionens viktigaste beståndsdel är därför just domstolen. Dess beslut kan politiskt korrigeras - i efterhand - men aldrig överprövas gentemot andra domstolar, länder eller ingångna fördrag.
För mig som anser - jag har sagt det i riksdagen nyligen också - att EU framför allt är en organisation som ser till att de mänskliga fri- och rättigheterna inte förtrampas i något EU-land, är faktiskt domstolen i Luxemburg den viktigaste institutionen i hela EU.
Nej, jag går inte och tror att Frankrikes president dagligen tänker på domstolen i Luxemburg. Men han och alla de andra 26 stats- eller regeringscheferna vet, att om de vill göra något som inte fördragen tillåter, då kommer domstolen att upphäva deras beslut när det gäller varje lands rätt att tillämpa politiska beslut som - för att använda ett politiskt korrekt ord - drabbar medborgarna.
Leve Europeiska domstolen i Luxemburg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar