Flera timmar tillbringar jag denna lördag framför TV-apparaten för att lyssna till kd:s riksting och pläderingarna för Göran Hägglund respektive Mats Odell. Omröstningen slutar 198-88 och ett ombud röstar inte alls.
Pläderingarna för Odell är märkliga: inget i sak, bara formen, tydligare, bättre förhandlare etcetera, framförs som argument för att byta partiledare. Men i sak ser ju jag som vet lite mer om partiet (kd): Det är de mer renlärigt kristna som vill ha Odell, jag skulle i många fall kalla dem fundamentalister, sedan har vi två företrädare för Markaryd som för debatten mot botten, det är pinsamt att höra deras svassande, liksom ett par av Odells nära medarbetare från nu och tidigare.
Hur det kommer att gå för Göran Hägglund vet jag inte, men argumenten för Odell är lika högljudda som argumenten i sak svaga.
Den fråga som fler lär ställa 2014 är: Behövs kd i riksdagen?
lördag 28 januari 2012
28 jan: Stefan Löfvén
Jag läser morgontidningarna noga och noterar att med Stefan Löfven som partiordförande (s) kan vi räkna med att det kommer en socialdemokraitska nostalgitripp i dagspressens framöver, på det outtalade temat Tillbaka till den gamla goda tiden, nej till framtiden.
Man märker det redan på det vördnadsfulla sättet att skriva i dag.
Då gäller det för folkpartiet att avvika: Den bästa tiden ligger framför det liberala samhällsuppdraget, att förena tillväxt med god miljö, frihet med socialt ansvar.
Man märker det redan på det vördnadsfulla sättet att skriva i dag.
Då gäller det för folkpartiet att avvika: Den bästa tiden ligger framför det liberala samhällsuppdraget, att förena tillväxt med god miljö, frihet med socialt ansvar.
28 jan Sofia Albertina
Ibland tar man det lite lugnare och i dag började jag inte läsa morgontidningarna förrän vid 8-tiden. Deet gjorde att jag med råge hann till Stocksunds bibliotek vid 12-tiden för att lyssna till Carin Bergström, chef för Husgerådskammaren på Kungl. slottet.
Hon har nyligen skrivit en bok om Sofia Albertina, ynge syster till Gustaf III och den prinsessa som givit namn åt UD:s nuvarande byggnad, inköpt 1905 från hovet. (En kopia låg förr där Kungl. Operan nu ligger.)
Fullsatt, förstås, när Carin berättat.
Jag skall inte redogöra för boken här. Läs den. Förlaget är Atlantis.
Undrar just om nuvarande innehavare till huset, statsrådet Carl Bildt, läst Carin Bergströms bok?
Nästa lördag 15.00 på Stocksunds bibliotek: Stina Dabrowski, som berättar om människor hon mött.
Hon har nyligen skrivit en bok om Sofia Albertina, ynge syster till Gustaf III och den prinsessa som givit namn åt UD:s nuvarande byggnad, inköpt 1905 från hovet. (En kopia låg förr där Kungl. Operan nu ligger.)
Fullsatt, förstås, när Carin berättat.
Jag skall inte redogöra för boken här. Läs den. Förlaget är Atlantis.
Undrar just om nuvarande innehavare till huset, statsrådet Carl Bildt, läst Carin Bergströms bok?
Nästa lördag 15.00 på Stocksunds bibliotek: Stina Dabrowski, som berättar om människor hon mött.
27 jan: Förintelsens dag
Av de många bra saker Göran Persson gjorde som statsminister, var en av de viktigaste att få allt fler att inse historiens betydelse för nuet. En sådan sak som Göran Persson gjorde var att ta fasta på Förintelsedagen, den 27 januari, dagen då Auswitzths portar öppnande 1945.
Vi måste läsa historia och lära av historien,
Vi måste läsa historia och lära av historien,
torsdag 26 januari 2012
26 jan: Samtalet till mor
Det finns vissa saker man inte gör som jouranlist.
(Jag har varit sådan under 33 1/2 år.)
1) Man ringer inte till barn för intervjuer eller få saker och ting bekträftade elle dementerade.
2) Man ringer inte till gamla flöräldrar till kändisar av vad slag det vara må för att få saker och ting bekäraftade eller dememnterade.
Det står visserligen inget om detta i Publicitetsreglerna, men det är mycket som inte står där.
Där står till exmpel inte att man skall använda sunt förnuft - om man har något.
Nu har blivande s-ledaren Stefan Löfvéns mamma blivit uppring av någon journalist utan tillstymmelse till omdöme.
Mer behöver inte sägas.
Jo, jag är helt emot en lag om kränkande foto. Det räcker med ärekrnänkningsparagraen eller ofredande.
(Det har jag också sagt på folkpartiets riksdagsgrupp.)
(Jag har varit sådan under 33 1/2 år.)
1) Man ringer inte till barn för intervjuer eller få saker och ting bekträftade elle dementerade.
2) Man ringer inte till gamla flöräldrar till kändisar av vad slag det vara må för att få saker och ting bekäraftade eller dememnterade.
Det står visserligen inget om detta i Publicitetsreglerna, men det är mycket som inte står där.
Där står till exmpel inte att man skall använda sunt förnuft - om man har något.
Nu har blivande s-ledaren Stefan Löfvéns mamma blivit uppring av någon journalist utan tillstymmelse till omdöme.
Mer behöver inte sägas.
Jo, jag är helt emot en lag om kränkande foto. Det räcker med ärekrnänkningsparagraen eller ofredande.
(Det har jag också sagt på folkpartiets riksdagsgrupp.)
26 jan: Partiledningen
Två partiers partiledningar är under bildande, kd och s.
Om kd klarar 2-procentsnivån efter den ogudaktiga smutskastning som ägt rum under den gångna höten är ovisst.
Socialdemokraterna kommer tydligen med IF Metalls Stefan Löfven - ett svar på Anker Jörgensen sedan Jens-Otto Kragh avgått 1973 i Danmark - och Sven-Erik Öterberg som ny ledning.
Den senare konstellationen skall inte underskattas.
Hur det blir med kd är mer ovisst - stödet uppifrån är tveksam och om Gud är med partiet också 1914 står skrivet i stjärnorna mer än i himmelen och Kamrat 4 procent. Man kan inte göra hur många självmål som helst och ändå klara ut andra halvlek.
. . .
För folkpartiet gäller att nu blir det kanske tid att komma ut med alla våra goda förslag - 2011 har ju medierna inte ägnat sakfrågorna utöver ekonomin i Europa något ideologiskt intresse.
Men det är som folkpartiet sade 1973:
- Det måste bli en ändring
Om kd klarar 2-procentsnivån efter den ogudaktiga smutskastning som ägt rum under den gångna höten är ovisst.
Socialdemokraterna kommer tydligen med IF Metalls Stefan Löfven - ett svar på Anker Jörgensen sedan Jens-Otto Kragh avgått 1973 i Danmark - och Sven-Erik Öterberg som ny ledning.
Den senare konstellationen skall inte underskattas.
Hur det blir med kd är mer ovisst - stödet uppifrån är tveksam och om Gud är med partiet också 1914 står skrivet i stjärnorna mer än i himmelen och Kamrat 4 procent. Man kan inte göra hur många självmål som helst och ändå klara ut andra halvlek.
. . .
För folkpartiet gäller att nu blir det kanske tid att komma ut med alla våra goda förslag - 2011 har ju medierna inte ägnat sakfrågorna utöver ekonomin i Europa något ideologiskt intresse.
Men det är som folkpartiet sade 1973:
- Det måste bli en ändring
onsdag 25 januari 2012
25 jan: Tillfälighet eller tanke
Chefen för arbetarrörelsens tankesmedja - som tilltädde på Göran Perssons tid - går nu i pension och efterträdare sökes, allt enligt en annons i LO-tidningen.
En tillfällighet som dock, det går inte att frigöra sig från, liknar en bakomliggande tanke.
En tillfällighet som dock, det går inte att frigöra sig från, liknar en bakomliggande tanke.
25 jan: Tankelöshet
Sverige har ganska goda finanser, tycker Ylva Johansson (s).
Tack för det.
I motsats till många socialdemokratiskt styrda länder har vi kreditvärderingsbetyget AAA.
Låt ingen förstöra det genom överbud, Ylva!
Tack för det.
I motsats till många socialdemokratiskt styrda länder har vi kreditvärderingsbetyget AAA.
Låt ingen förstöra det genom överbud, Ylva!
25 jan: Tåg och lån
I ett debattinlägg framför Carl-Johan Westholm - mannen som en gång skrev den första rapporten (1966) om behopvet av öppna utskttsutfrågningar (ordförande i fp-arbetsgruppen var, några har kanske glömt, dåvarande fp-riksdagsmannen Olaus Nyberg i Karlskrona) - uppfattningen att vi bör bygga modern infrastruktur, särskilt hjärnvägar, jag vill lägga till tunnelbanan, genom att ge ut särskilda järnvägsolbigationer. Det visar sig att Westholm, inte oväntat, har förre finansminister Gripenstedt som föredöme - det var liberalen Gripenstedt som mer än andra gjorde Sverige modernt, under 1850- och 60-talen.
Westholm har rätt.
Jag framförde samma idé vid fp:s budgetöverläggnignar i augusti 2011 - och 2010 0ch 2009 och 2008 och 2007, minns inte hur det var 2006.
Vi kan ju börja med att sälja en del tillgångar, som SBSB, och omvandla denan tillgång till produktiva saker.
Den exxakta låneformen i övrigt kan man alltid diskutera, se Öresundsbron eller Arlandabanan.
För övrigt anser jag att Botniabana skall börja byggas genast liksom Roslasbanan förlängas till Arlanda, av miljöskäl.
Och T-bana till Nacka/Värmdö, Nya Karolinska och Täby/Arninge måste vara landets mest lösamama investeringar.
Westholm har rätt.
Jag framförde samma idé vid fp:s budgetöverläggnignar i augusti 2011 - och 2010 0ch 2009 och 2008 och 2007, minns inte hur det var 2006.
Vi kan ju börja med att sälja en del tillgångar, som SBSB, och omvandla denan tillgång till produktiva saker.
Den exxakta låneformen i övrigt kan man alltid diskutera, se Öresundsbron eller Arlandabanan.
För övrigt anser jag att Botniabana skall börja byggas genast liksom Roslasbanan förlängas till Arlanda, av miljöskäl.
Och T-bana till Nacka/Värmdö, Nya Karolinska och Täby/Arninge måste vara landets mest lösamama investeringar.
22 jan: Alla dessa överbefälhavare
Jag får tillstå att jag inte känt så många överbefälhavare genom åren - Stig Synnergren var den förste, han var imponerande säker i sin roll, hade samma ledaregenskaper som Thorbjörn Fälldin, de var - så olika partier de än tillhörde, goda kamrater från tidiga execisår i Norrland.
Men sedan 1986 har Sverige haft fe
m överbefälhavare.
m överbefälhavare. Jag är en smula bekant med två av dem, dels Bengt Gustafsson (1 okt 1986 - 30 juni 1994) och Sverker Göransson (25 mars 2009-); båda lärde jag känna hyfsat vid de tillfällen då jag fått förmånen att gå igenom Försvarshögskolans chefskurs, på Solbacka, 1988 och 2011.
Bilden föreställer just dagens ÖB och är tagen av mig vid FHS-kursen på Solbacka 2011.
Men nu är min fråga:
Vilka var de andra tre överbefälhavarna 1994-2009?
Den som kan alla får det gamla betyget A, den som kan två får AB och den som kan en får ändå godkänt, B.
Pröva dina kunskaper!
Själv mindes jag två av de tre, vem som föll mig ur minnet vågar jag förstås inte avslöja, deet får förbli en statshemlighet.
Svaren finns här nedan:
-
-
-
-
-
-
-
-
Owe Wiktorin 1 juli 1994 - 30 juni 2000
Johan Hederstedt 1 juli 2000 - 31 december 2003
Håkan Syrén 1 januari 2004 - 24 mars 2009
söndag 22 januari 2012
22 januari: Den Ende Möjlige Kandidaten
Vi vet alla att Göran Perssons önskemål var att hans siste finansminister också skulle bli hans efterträdare. Så blev det inte. Arvet - eller oket - från Perssons sista år blev för tungt.
Nu har socialdemokraterna avverkat både Mona Sahlin och Håkan Juholt som statsministerkandidater. Det är få möjliga kvar.
Det finns i själva verket bara en enda tänkbar socialdemokrat som skulle kunna bli Sveriges statsminister.
Pär Nuder.
Det vore också, om olyckan vore framme så att det bleve regeringsskifte redan 2014, ett historiskt vingslag: Med en partiledare (s) med rötter i det kommunismens Estland/Lettland/Sovjetunionen där både han och hans mördade företrädare Olof Palme insöp sina befriande antipatier mot diktuatur och kommunism, i Pär Nuders fall så till den grad att hans farfar fortfarande är försvunnen i det stalinistiska Sovjetunionen.
Pär Nunder som stimulerande oppositionsledare i Sverige vore bra för både socialdemokratin, för den nuvarande regeringens intellektuella spänst och därmed för Sverige.
Nu har socialdemokraterna avverkat både Mona Sahlin och Håkan Juholt som statsministerkandidater. Det är få möjliga kvar.
Det finns i själva verket bara en enda tänkbar socialdemokrat som skulle kunna bli Sveriges statsminister.
Pär Nuder.
Det vore också, om olyckan vore framme så att det bleve regeringsskifte redan 2014, ett historiskt vingslag: Med en partiledare (s) med rötter i det kommunismens Estland/Lettland/Sovjetunionen där både han och hans mördade företrädare Olof Palme insöp sina befriande antipatier mot diktuatur och kommunism, i Pär Nuders fall så till den grad att hans farfar fortfarande är försvunnen i det stalinistiska Sovjetunionen.
Pär Nunder som stimulerande oppositionsledare i Sverige vore bra för både socialdemokratin, för den nuvarande regeringens intellektuella spänst och därmed för Sverige.
22 jan: Pressens ansvar - och väven av rykten
Ibland är det så här:
Det är dags att reflektera över vad som hänt och framför allt vad som inte hänt.
Det gäller i synnerhet nu.
Vi har en socialdemokrati utan både styrka och riktning, brister som tilltagit till följd av en personcentrerad press, där man oftast fokuserar på felsägningar eller kvitton eller påstådda avsikter som aldrig funnits - så vävs en matta av rykten som blir nästan sanna när för-stå-sig-på-are från alla de slag breder ut sig oemotsagda i de tekniskt nya medier där anonymiteten framför allt blir källan till trovärdighet.
Det är dags att reflektera.
Det är dags att reflektera över vad som hänt och framför allt vad som inte hänt.
Det gäller i synnerhet nu.
Vi har en socialdemokrati utan både styrka och riktning, brister som tilltagit till följd av en personcentrerad press, där man oftast fokuserar på felsägningar eller kvitton eller påstådda avsikter som aldrig funnits - så vävs en matta av rykten som blir nästan sanna när för-stå-sig-på-are från alla de slag breder ut sig oemotsagda i de tekniskt nya medier där anonymiteten framför allt blir källan till trovärdighet.
Det är dags att reflektera.
21 jan: Låt alla bli språkrör?
Så har då Håkan Juholt avgått (läs: tvingats avgå frivilligt).
Nu finns bara en sak att göra:
Att låta samtliga villiga socialdemokrater bli språkrör.
Nu finns bara en sak att göra:
Att låta samtliga villiga socialdemokrater bli språkrör.
19 jan: Juholt
Det verkar vara oreda inom socialdemokratin.
Finns någon överraskad?
SSU-metoderna har nått partiet.
Finns någon överraskad?
SSU-metoderna har nått partiet.
onsdag 18 januari 2012
17 jan: Raoul Wallenberg
I dag är det 66 år sedan Raoul Wallenberg (1912- xxxx) fängslades av Sovjetunionen i Budapest. En fin ceremoni i riksdagen, med halvsyster Nina och hennes dotter Li Ankarcrona genomförs, med musik och högäsning.
Varför Wallenberg gjorde som han gjorde?
- Jag måste, det finns inget val, var hans förklaring.
En hjältes förklaring.
Varför Wallenberg gjorde som han gjorde?
- Jag måste, det finns inget val, var hans förklaring.
En hjältes förklaring.
16 jan: Bio kl nio
I dag hade jag tänkt gå på bio klokcan nio.
Men i stället blev det ost och vin hemma.
För övrigt har jag ont i öronen. Inte roligt
Men i stället blev det ost och vin hemma.
För övrigt har jag ont i öronen. Inte roligt
16 jan: Bättre om ingenting sagts
Håkan Juholt, som förklarat att han blivit en bättre människa, anklagar regeringen för att ha gjort upp med sverigedemokraterna om försvaret och därmed avskaffat värnplikten.
Ibland är vi nog många som önskar att det som sagts inte sagts.
Nu känner jag mig som en bättre människa.
Ibland är vi nog många som önskar att det som sagts inte sagts.
Nu känner jag mig som en bättre människa.
söndag 15 januari 2012
15 jan: Våra femton energiministrar
Sedan valet 1976 har Sverige haft fjorton energiministrar - omsättningshastigheten är alltså 2,5 år.
Hur många av dem kan du utantill?
Du behöver inte placera dem i rätt ordning men får olika poängför olika ministrar. Som mest kan du få ihop 118 poäng.
Här ä poängskalan
118 poäng - Briljant, ringen regeringen och erbjud dina tjänster
100-117 poäng - otroligt bra
4-116 poäng Godkänd
0-3 Ägna dig åt annat än politik!
1976-1978 Olof Johansson (c) - 1 poäng
1978-1979 Carl Tham (fp) - sju poäng
1979-1981 Carl Axel Petri - (opolitisk´) 20 poäng
1981-1982 Ingemar Eliasson (fp). nio poäng
1982-1989 Birgitta Dahl (s) - 1 poäng, startade O3, F3 och Ringhals 4
1990-1991 Rune Molin (s), tolv poäng
1991-1994 Per Westerberg (m), tio poäng
1994-1996 Jörgen Andersson (s), femton poäng
1996-1998 Anders Sundström (s), tretton poäng
1998-2002 Björn Rosengren (s), nio poäng
2002-2004 Leif Pagrotsky (s), elva poäng
2004-2006 Mona Sahlin (s), två poäng
2006-2011 Maud Olofsson (c), 1 poäng
2011- Anna-Karun Hatt (c), åtta poäng
Hur många av dem kan du utantill?
Du behöver inte placera dem i rätt ordning men får olika poängför olika ministrar. Som mest kan du få ihop 118 poäng.
Här ä poängskalan
118 poäng - Briljant, ringen regeringen och erbjud dina tjänster
100-117 poäng - otroligt bra
4-116 poäng Godkänd
0-3 Ägna dig åt annat än politik!
1976-1978 Olof Johansson (c) - 1 poäng
1978-1979 Carl Tham (fp) - sju poäng
1979-1981 Carl Axel Petri - (opolitisk´) 20 poäng
1981-1982 Ingemar Eliasson (fp). nio poäng
1982-1989 Birgitta Dahl (s) - 1 poäng, startade O3, F3 och Ringhals 4
1990-1991 Rune Molin (s), tolv poäng
1991-1994 Per Westerberg (m), tio poäng
1994-1996 Jörgen Andersson (s), femton poäng
1996-1998 Anders Sundström (s), tretton poäng
1998-2002 Björn Rosengren (s), nio poäng
2002-2004 Leif Pagrotsky (s), elva poäng
2004-2006 Mona Sahlin (s), två poäng
2006-2011 Maud Olofsson (c), 1 poäng
2011- Anna-Karun Hatt (c), åtta poäng
15 jan: Fartygsolyckan
Alla runt om i världen ser samma bild: Fartygsolyckan.
Dagens Nyheter har en artikel om val i Kazachstan. En fars.
Dagens Nyheter har en artikel om val i Kazachstan. En fars.
14 jan 2012: LO-tidningen om RUT
"Varför har socialdemokrakterna så svårt att skiljas från tanken på ett rut-avdrag trots ruts majestätiska fiasko, kan det bero på att det är politiskt svårt att säga nej till ett system som målats upp som en reform som folk tjänar pengar på?"
Det frågar LO-tidningen på ledarplats (2012-01-13).
Ofta brukar man ju säga att det är en bra fråga, jag vill påstå att fråga är fel ställd.
Varför har inte LO och socialdemokratin bejakat lägre skatt på arbete?
Det är den relevanta frågan.
LO-tidningen har fem argument mot RUT - sedan man konstaterar att antalet användare av RUT-avdraget ökade med 27 procent under 2011.
1. RUT skapar jobb. Enligt LO-tidningen fel. I stället tränger det undan andra, oklart vilka. LO-tidningen visar inte vilka eller vilka branscher.
2. RUT gör svarta jobb vita. Enligt LO-tidningen fel. Tidningen hänvisar till en studie av docent Anna Gavanäs som i ett projekt inom Institutet för framtidsstudier avvisar effekten. Övriga bevis saknas.
3. Rut är en del av vår solidariska välfärd eftersom RUT underlättar vardagen. Enligt LO-tidningen fel. Men lite tveksam är dock tidningen - som konstaterar att det förekommer att vardagen lättas för vissa men som anser att "andras" skattepengar inte skall användas för det. (Ett intressant argument, som yttersta högern annars använder mot solidariskt betalningsansvar för försäkringstjänster.)
4. Integrationen underlättas. Enligt LO-tidningen fel. I stället skapas en underklass i västvärlden bestående av utomeuropeiska invandrare. (Kanske skulle LO-tidningens redaktör gör ett besök i verkligheten för att söka styrka sin tes, bevis saknas utöver hänvisningen till en engelsk ekonom Philippe Legarin.)
5. Rot finns, så varför inte RUT? Enligt LO-tidningen fel, ROT är kraftigt överreklamerat. Dock vill LO-tidningen införa ROT för andra, särskilt utvalda ändamål: omställningen till mer miljövänliga hus. (Varför de nackdelar som LO-tidningen finner, låt vara obstyrkta och av statistiken motsagda, inte skulle gälla det av LO-tidningen föreslagna området återstår att bevisa, kan bli jobbigt för tidningen.)
Men så kommer till slut: Ett rätt konstruerat ROT-avdrag kan ha sina förtjänster. "Men ett generellt, permanent ROT-avdrag, som det alliansen nu har infört, är faktiskt lika verkningslöst för ekonomin som helhet som RUT-avdraget är."
LO-tidningen vill också ta bort 90 procent av RUT och sänka summan till 5.000 kr.
Varför man inte vill ta bort 100 procent övergår åtminstone mitt förstånd - om tidningen trott på vad den själv skriver.
Men det är det som är haken: Tidningen inser att dess egen argumentation inte håller.
Så blir det när man är idologiskt förblindad av att försvara höga skatter.
Ja, det är värre än så: LO-tidningen har inte förstått vad RUT-avdrag är, tidningen tror att det handlar om avdrag - vilket det är i rent skatteteknisk mening.
Men RUT och ROT är något helt annat: Det är låg skatt på arbete.
Och det är arbetarrörelsen emot - men jag är för.
Om jag kommer ihåg skall jag publicera detta inlägg 2013 också.
Det frågar LO-tidningen på ledarplats (2012-01-13).
Ofta brukar man ju säga att det är en bra fråga, jag vill påstå att fråga är fel ställd.
Varför har inte LO och socialdemokratin bejakat lägre skatt på arbete?
Det är den relevanta frågan.
LO-tidningen har fem argument mot RUT - sedan man konstaterar att antalet användare av RUT-avdraget ökade med 27 procent under 2011.
1. RUT skapar jobb. Enligt LO-tidningen fel. I stället tränger det undan andra, oklart vilka. LO-tidningen visar inte vilka eller vilka branscher.
2. RUT gör svarta jobb vita. Enligt LO-tidningen fel. Tidningen hänvisar till en studie av docent Anna Gavanäs som i ett projekt inom Institutet för framtidsstudier avvisar effekten. Övriga bevis saknas.
3. Rut är en del av vår solidariska välfärd eftersom RUT underlättar vardagen. Enligt LO-tidningen fel. Men lite tveksam är dock tidningen - som konstaterar att det förekommer att vardagen lättas för vissa men som anser att "andras" skattepengar inte skall användas för det. (Ett intressant argument, som yttersta högern annars använder mot solidariskt betalningsansvar för försäkringstjänster.)
4. Integrationen underlättas. Enligt LO-tidningen fel. I stället skapas en underklass i västvärlden bestående av utomeuropeiska invandrare. (Kanske skulle LO-tidningens redaktör gör ett besök i verkligheten för att söka styrka sin tes, bevis saknas utöver hänvisningen till en engelsk ekonom Philippe Legarin.)
5. Rot finns, så varför inte RUT? Enligt LO-tidningen fel, ROT är kraftigt överreklamerat. Dock vill LO-tidningen införa ROT för andra, särskilt utvalda ändamål: omställningen till mer miljövänliga hus. (Varför de nackdelar som LO-tidningen finner, låt vara obstyrkta och av statistiken motsagda, inte skulle gälla det av LO-tidningen föreslagna området återstår att bevisa, kan bli jobbigt för tidningen.)
Men så kommer till slut: Ett rätt konstruerat ROT-avdrag kan ha sina förtjänster. "Men ett generellt, permanent ROT-avdrag, som det alliansen nu har infört, är faktiskt lika verkningslöst för ekonomin som helhet som RUT-avdraget är."
LO-tidningen vill också ta bort 90 procent av RUT och sänka summan till 5.000 kr.
Varför man inte vill ta bort 100 procent övergår åtminstone mitt förstånd - om tidningen trott på vad den själv skriver.
Men det är det som är haken: Tidningen inser att dess egen argumentation inte håller.
Så blir det när man är idologiskt förblindad av att försvara höga skatter.
Ja, det är värre än så: LO-tidningen har inte förstått vad RUT-avdrag är, tidningen tror att det handlar om avdrag - vilket det är i rent skatteteknisk mening.
Men RUT och ROT är något helt annat: Det är låg skatt på arbete.
Och det är arbetarrörelsen emot - men jag är för.
Om jag kommer ihåg skall jag publicera detta inlägg 2013 också.
14 jan: Lördagstips med Liverpool-Stoke
Får 10 rätt på tipset, borde ha varit tretton.
Ser Liverpool-Stoke 0-0. Ganska orättvist, borde blivit tvärtom.
Ser Liverpool-Stoke 0-0. Ganska orättvist, borde blivit tvärtom.
14 jan: Ont i örat
Det är märkligt - men lite ont i örat gör att man inte kan göra någonting. Det syns inte, hörs inte, märks inte - men dagen är förstörd.
13 jan: 21.30 Kryssningsfartyg på land
Märkvärdiga saker hända: Ett stort italienskt kryssningsfartyg sjunker utan förvarning. Bra rapprtering från Jan Mosander som är ombord!
12 jan: En konstig årstid
Så här års brukar Stockholm vara inbäddat i snö.
Men mitt på dagen lyser sola som vore det Karlstad.
Ragnar Östbergs mästerverk från 1923 i bakgrunden - Stockholm Waterfront m/2010 står förhoppningsvis sig inte alls i arkitektonisk skönhet och berömmelse.
Men mitt på dagen lyser sola som vore det Karlstad.
Ragnar Östbergs mästerverk från 1923 i bakgrunden - Stockholm Waterfront m/2010 står förhoppningsvis sig inte alls i arkitektonisk skönhet och berömmelse.
Foto: Gunnar Andrén
11 jan: Citybanan och dess kostnader
Vad får man för 16,3 miljarder i 2007 års penningvärde?
Se där en fråga som mången ställer sig dagligen.
Här är ett svar:
Citybanan under Stockholm.
Alla - inkl finansministern - som säger att vi inte har råd, har fel. Det är bristen på sådana här kostnadsbesparanade investeringar som är Sveriges problem.
Därför denna precisering:
☻ Förberedande arbeten, projektering 1300 miljoner kr
☻ Projektledning och administration: 600 miljoner kr
☻ Produktion plus reserv att ta till: 2 800 miljoner kr
☻ Norra delen inkl Stockholm-Odenplan station 2 400 miljoner kr
☻ Centrala delen inkl. Stockholm City station 4 200 miljoner kr
☻ Södra delen (ingen station under jord) 2 100 miljoner kr
☻ Järnvägsarbeten (t.ex. spår, el) 1 900 miljoner kr
☻ Årstabron-Älvsjö (1,4 kilomter) inkl. järnvägsarbeten 1000 miljoner kr
Se där en fråga som mången ställer sig dagligen.
Här är ett svar:
Citybanan under Stockholm.
Alla - inkl finansministern - som säger att vi inte har råd, har fel. Det är bristen på sådana här kostnadsbesparanade investeringar som är Sveriges problem.
Därför denna precisering:
☻ Förberedande arbeten, projektering 1300 miljoner kr
☻ Projektledning och administration: 600 miljoner kr
☻ Produktion plus reserv att ta till: 2 800 miljoner kr
☻ Norra delen inkl Stockholm-Odenplan station 2 400 miljoner kr
☻ Centrala delen inkl. Stockholm City station 4 200 miljoner kr
☻ Södra delen (ingen station under jord) 2 100 miljoner kr
☻ Järnvägsarbeten (t.ex. spår, el) 1 900 miljoner kr
☻ Årstabron-Älvsjö (1,4 kilomter) inkl. järnvägsarbeten 1000 miljoner kr
10 jan: På jakt efter momoarer: Finns - men säljs inte!
Jag läser att f.d. borgarrådet Yngve Larssons (fp) memoarer finns att köpa, det upplyser nätet om när jag letar. Utmärkt!
Jag har besökt flera antikvariat och fast böckerna, åtminstone sista deln, inte är mer än cirka 35 år gammal är den tydligen en raritet.
Så glad i hågen åker jag till Aspingtons Antikvariat på Värtavägen 21 i Stockholm och ber att få köpa del 1 av memoarerna, jag har redan del 2.
- Nej, vi säljer dem bara som ett paket, två volymer blir svaret.
Så jag får gå ut med baken först: Och jag funderar: Här kommer det en kund som vill köpa en bok - och då säger säljaren att det går inte alls för sig.
Är det konstigt att en del affärer går dåligt? Här har man en kunde - men till Dig vill vi absolut inte sälja.
(Nu kollar jag nästan tre månader senare: Aspingtons har fortfarande, enligt sin boklista, memoarerna kvar. Två volymer.
Förmodligen har de en kund på gång - för annars borde man kanske fundera på om det inte vore idé att ägna sig åt något annat än att sälja böcker, åtminstone till kunder som köpa ....
Jag har besökt flera antikvariat och fast böckerna, åtminstone sista deln, inte är mer än cirka 35 år gammal är den tydligen en raritet.
Så glad i hågen åker jag till Aspingtons Antikvariat på Värtavägen 21 i Stockholm och ber att få köpa del 1 av memoarerna, jag har redan del 2.
- Nej, vi säljer dem bara som ett paket, två volymer blir svaret.
Så jag får gå ut med baken först: Och jag funderar: Här kommer det en kund som vill köpa en bok - och då säger säljaren att det går inte alls för sig.
Är det konstigt att en del affärer går dåligt? Här har man en kunde - men till Dig vill vi absolut inte sälja.
(Nu kollar jag nästan tre månader senare: Aspingtons har fortfarande, enligt sin boklista, memoarerna kvar. Två volymer.
Förmodligen har de en kund på gång - för annars borde man kanske fundera på om det inte vore idé att ägna sig åt något annat än att sälja böcker, åtminstone till kunder som köpa ....
9 jan: Födelsedag med början hos Lindqvists
Denna dag för 66 år sedan föddes jag i Eksjö.
Denna dag 66 år senare börjar vid 6-tiden med att Gunnela och jag äter frukost - kaffe och en smörgås - hos Lindqvist konditori på Odengatan.
Denna dag 66 år senare börjar vid 6-tiden med att Gunnela och jag äter frukost - kaffe och en smörgås - hos Lindqvist konditori på Odengatan.
måndag 9 januari 2012
8 jan: 1500 meter 1941
Eftersom jag vet att det är många som undrar hur 1500 meter slutade vid SM-finalen 1941 - det var för 70 år sedan - vill jag här redovisa hur det gick, det var för övirgt ett av Gunder Häggs femton världsrekord som då tillkom, platsen var Stockholms Olympiska stadion, i år 100 år:
1. Gunder Hägg, Gefle 3.47,6 (världsrekord)
2. Arne Andersson, Öregryte 3.48,6
3. Henry Kälarna, Brandkårens IK 3.49,2
4. Arne Ahlsén, Åtvidaberg 3.50,4
5. Olle Åkerberg, IK Mode 3.52,6
6. Åke Jansson, Brandkårens IK 3.54,0
7. Hugo Karlén, Brandkårens IK 3.57,4
8. Björn Löfwenberg, IF Sifhälla 3.58,1
9. Stig Solberg, IFK Lindesberg 4.08,2
1. Gunder Hägg, Gefle 3.47,6 (världsrekord)
2. Arne Andersson, Öregryte 3.48,6
3. Henry Kälarna, Brandkårens IK 3.49,2
4. Arne Ahlsén, Åtvidaberg 3.50,4
5. Olle Åkerberg, IK Mode 3.52,6
6. Åke Jansson, Brandkårens IK 3.54,0
7. Hugo Karlén, Brandkårens IK 3.57,4
8. Björn Löfwenberg, IF Sifhälla 3.58,1
9. Stig Solberg, IFK Lindesberg 4.08,2
8 jan: Skridskotur
Denna söndag blir det redan när ljuset gått upp- alltså straxt efter klockan nio - en ordentlig skridskotur, på sjön Lången - den heter inte så men känns så i motvinden - i närheten av Åkersberga.
Ett par hundra andra har kommit på en likande utmärkt idé (och alla färdas till motionen i sina bilar som det finns hundratals av i närheten av sjön ...) och det åks friskt ända upp mot Brottby på Garnsjöns is.
Ibland låter den vädigt mullrande, nästan hotfull så man undrar om den håller.
Deet gör den dock.
På tillbakavägen - en sträcka som är mycket kortare - får man medvind och det är väldigt vad mycket bättre man åker långfärdsskridskor då, man kör fort, fort.
Det hela tar två timmar och sedan blir det fika så att man inte fölorar för mycket i vikt.
Ett par hundra andra har kommit på en likande utmärkt idé (och alla färdas till motionen i sina bilar som det finns hundratals av i närheten av sjön ...) och det åks friskt ända upp mot Brottby på Garnsjöns is.
Ibland låter den vädigt mullrande, nästan hotfull så man undrar om den håller.
Deet gör den dock.
På tillbakavägen - en sträcka som är mycket kortare - får man medvind och det är väldigt vad mycket bättre man åker långfärdsskridskor då, man kör fort, fort.
Det hela tar två timmar och sedan blir det fika så att man inte fölorar för mycket i vikt.
söndag 8 januari 2012
8 jan: Straff eller förmån att få bo i Stockholm?
I en intervju i Västerbottens-Nytt har nye vänstereldaren Jonas Sjöstedt sagt att han anser att det vara ett straff att behöva bo i Stockholm.
Vänsterpartiets straffskala är som bekant något annorlunda än den som många andra uppfattar som rimlig.
Men visst lider jag med hr Sjöstedt som tvingas framleva sina dagar i en tjänstebostad bekostad av skattebetalarna på Östermalm i Stockholm.
Gör man det, har man kommit långt från höga hyror, jättelika insatser för att köpa minimala bostadsrätter och den plåga som fastighetsskatten utgjorde med sin oförutsebarhetskonstruktion och andra delar av den verklighet som plågar vanligt folks boende.
Nä, visst är det synd om Jonas Sjöstedt som tvingas bo i både Umeå och Stockholm!
(En helt annan sak är att riksdagen råkar ligga i Stockholm och då skall alla ledamöter ha en bra bostad att vistas i då man är i Stockholm. Vi kan inte kräva att alla ledamöter skall bo i Gamla stan. Om riksdagens möten ägt rum i Umeå, hade det varit lika självklart att alla ledamöter skulle ha en egen övernattningsbostad i den vackra staden som de nu måste ha - om de inte bor i närheten som jag råkar göra - på orten där riksdagen sammanträder. Det är samma sak som att våra EU-företrädare i Bryssel, i den mån de inte bor i husvagn eller tält, måste ha goda bostadsförhållanden när de företräder vårt land i EU-parlamentet.)
För övrigt anser jag att det var fruktansvärd tur att vänsterpartiet inte fick igenom sin bostadspolitik tidigare då partiet för att kunna subventionera nya bostäder ville ta pengar från AP-fonderna, dvs pensionärerna, för att kunna bygga, som man sade, billiga bostäder.
- Stöld, kallade jag den politiken. Det står jag för.
Vänsterpartiets politik är ett hot mot allmän välfärd och pensionärers ekonomiska trygghet i synnerhet.
Vänsterpartiets solidaritet är minst av allt klassförankrad, den ligger så långt som tänkas från den behovsstyrda trygghetsliberalism som jag (och faktiskt Karl Marx fast hans ekonomiska metoder att nå välfärd var felaktiga): Den som behöver skall få stöd och hjälp, normalt skall man däremot klara sin försörjning och ta ansvar för sin barn och närstående.
Och vänsterledaren och vänstereldaren må sjunga Internationalen (svenska texten av Henrik Menander, Olof Palme undrade en gång om jag visste vem som skrivit texten, han ville väl förhöra sig om jag visste något - och när jag omgående svarade slutade statsministern att fråga!) hur många gånger som helst, men gäller det närsynt nationalism tävlar det partiet - fast man inte förstår bättre - hela tiden med sverigedemokraterna om inkrökt syn på solidaritet.
Vänsterpartiets solidaritet tar alltid slut vid närmaste landsgräns och omfattar framför allt inte arbetare i Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Italien eller Irland.
Vänsterpartiets straffskala är som bekant något annorlunda än den som många andra uppfattar som rimlig.
Men visst lider jag med hr Sjöstedt som tvingas framleva sina dagar i en tjänstebostad bekostad av skattebetalarna på Östermalm i Stockholm.
Gör man det, har man kommit långt från höga hyror, jättelika insatser för att köpa minimala bostadsrätter och den plåga som fastighetsskatten utgjorde med sin oförutsebarhetskonstruktion och andra delar av den verklighet som plågar vanligt folks boende.
Nä, visst är det synd om Jonas Sjöstedt som tvingas bo i både Umeå och Stockholm!
(En helt annan sak är att riksdagen råkar ligga i Stockholm och då skall alla ledamöter ha en bra bostad att vistas i då man är i Stockholm. Vi kan inte kräva att alla ledamöter skall bo i Gamla stan. Om riksdagens möten ägt rum i Umeå, hade det varit lika självklart att alla ledamöter skulle ha en egen övernattningsbostad i den vackra staden som de nu måste ha - om de inte bor i närheten som jag råkar göra - på orten där riksdagen sammanträder. Det är samma sak som att våra EU-företrädare i Bryssel, i den mån de inte bor i husvagn eller tält, måste ha goda bostadsförhållanden när de företräder vårt land i EU-parlamentet.)
För övrigt anser jag att det var fruktansvärd tur att vänsterpartiet inte fick igenom sin bostadspolitik tidigare då partiet för att kunna subventionera nya bostäder ville ta pengar från AP-fonderna, dvs pensionärerna, för att kunna bygga, som man sade, billiga bostäder.
- Stöld, kallade jag den politiken. Det står jag för.
Vänsterpartiets politik är ett hot mot allmän välfärd och pensionärers ekonomiska trygghet i synnerhet.
Vänsterpartiets solidaritet är minst av allt klassförankrad, den ligger så långt som tänkas från den behovsstyrda trygghetsliberalism som jag (och faktiskt Karl Marx fast hans ekonomiska metoder att nå välfärd var felaktiga): Den som behöver skall få stöd och hjälp, normalt skall man däremot klara sin försörjning och ta ansvar för sin barn och närstående.
Och vänsterledaren och vänstereldaren må sjunga Internationalen (svenska texten av Henrik Menander, Olof Palme undrade en gång om jag visste vem som skrivit texten, han ville väl förhöra sig om jag visste något - och när jag omgående svarade slutade statsministern att fråga!) hur många gånger som helst, men gäller det närsynt nationalism tävlar det partiet - fast man inte förstår bättre - hela tiden med sverigedemokraterna om inkrökt syn på solidaritet.
Vänsterpartiets solidaritet tar alltid slut vid närmaste landsgräns och omfattar framför allt inte arbetare i Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Italien eller Irland.
8 jan:Kerstin Hesselgren - Tack till Peter Modie!
Kerstin Hesselgren
Av Peter Modie, som driver IBL-bildbyrån i Ljungbyhed, har jag fått denna bild på Kerstin Hesselgren.
Stort tack!
Stort tack!
Kerstin Hesselgren var den första kvinnliga riksdagsledamoten i Sverige, liberal och fritänkare som valdes från Göteborg men som hade sin förankring i Stockholm och den sociala värld hon kom ifrån.
Kerstin Hesselgren är kanske inte så känd av dagens unga kvinnor, men få har som föredöme betytt mer för kvinnorns självständighet (inte minst i ekonomiskt avseende gentemot männen) än hon gjort under många år i riksdagen och andra fora där hon verkade under flera decennier.
7 jan: Skridskor
I går åkte jag skridskor på Östermalms IP. Den var inte stor - för samtidigt hade fritidsförvaltningen spärrat av 3/4 av isen för att det skulle vara invigning på OS 1912 hundra år senare.
Jag så för övrigt att också förra riksrevisorn Eva Lindström var ute och åkte, liksom jag varv på varv.
Fast vi har båda en bit kvar till storformen eller hur Kuppern Johannessen eller Ard Schenk - för att inte tala om Jonny Nilsson, numera kd, eller André Kouprianoff - tog kurvorna.
Jag så för övrigt att också förra riksrevisorn Eva Lindström var ute och åkte, liksom jag varv på varv.
Fast vi har båda en bit kvar till storformen eller hur Kuppern Johannessen eller Ard Schenk - för att inte tala om Jonny Nilsson, numera kd, eller André Kouprianoff - tog kurvorna.
6 jan: Vänstereldaren
Blir han en vänsterledare eller vänstereldare?
Tja, politiken blir densamma, det står ju klart. Inom f.d. vpk-leden är nu alla reformister, med något undantag, utrensade och det är svärmare av grön statssocialism som leder partiet.
Målen för vänsterpartiet kan man ofta tycka i övrigt är goda.
Men när man som Ulla Andersson (v) - personligen trevlig - tror att jämställdheten i det här landet blir bättre om kvinnor bara har en arbetsgivare och det bara skall vara ROT-avdrag för sysslor som är traditionellt manliga verksamheter, då har man hamnat i en annan verklighet.
Tja, politiken blir densamma, det står ju klart. Inom f.d. vpk-leden är nu alla reformister, med något undantag, utrensade och det är svärmare av grön statssocialism som leder partiet.
Målen för vänsterpartiet kan man ofta tycka i övrigt är goda.
Men när man som Ulla Andersson (v) - personligen trevlig - tror att jämställdheten i det här landet blir bättre om kvinnor bara har en arbetsgivare och det bara skall vara ROT-avdrag för sysslor som är traditionellt manliga verksamheter, då har man hamnat i en annan verklighet.
fredag 6 januari 2012
5 jan: Ensam i huset - med ett dåligt minne från 1970
I riksdagen fattas som bekant dels många beslut, dels kloka beslut.
I dag fattas alla ledamöter, dessutom. Jag känner mig ensam i riksdagshuset.
Det gör att det blir extra tid till att sköta sådant som man bort göra tidigare.
Jag fördjupar mig i ett projekt som jag föresatt mig att fullfölja och det är att se till att hedra min vän från åren i Lund, ordföranden i FPU-distriktet i Malmöhus län 1969-70, pol mag Magnus Larsson, född 12 november 1946, död den 13 december 1970, som omkom i den våldsamma branden i folkhögskolan i Hovmantorp på Lucia-dagens morgon.
(Det blev för övrigt inget Lucia-firande i Växjö det året: Pia Johansson, gift Sundin, som skulle ha krönts till Värends Lucia det året, var en av eleverna till Magnus Larsson vid folkhögskolan; kröningen ställdes in.
Jag citerar ur Smålands-Tidningen - Magnus var från Ingatorp - från den 14 december 1970, det är förste kriminalassistent Sven Tegheim som uttalar sig som den våldsamma branden:
"Hans insats var hjältemodig. Han offrade livet för att rädda sina elever."
Jag återkommer till denna insats från Magnus Larsson.
I över 40 år har jag tänkt på Magnus: Han räddade tolv människors liv.
"Orsaken till Hovmantorpsbranden ännu höjd i dundel; INGATOPS-LÄRAREN FÖLL PÅ SIN POST; Sprang från rum till rum för att varna sina elever innan han avled i lågorna."
Så var rubrikerna i Smålands-Tidningen.
En människa som offrade sitt eget liv för andras.
I dag fattas alla ledamöter, dessutom. Jag känner mig ensam i riksdagshuset.
Det gör att det blir extra tid till att sköta sådant som man bort göra tidigare.
Jag fördjupar mig i ett projekt som jag föresatt mig att fullfölja och det är att se till att hedra min vän från åren i Lund, ordföranden i FPU-distriktet i Malmöhus län 1969-70, pol mag Magnus Larsson, född 12 november 1946, död den 13 december 1970, som omkom i den våldsamma branden i folkhögskolan i Hovmantorp på Lucia-dagens morgon.
(Det blev för övrigt inget Lucia-firande i Växjö det året: Pia Johansson, gift Sundin, som skulle ha krönts till Värends Lucia det året, var en av eleverna till Magnus Larsson vid folkhögskolan; kröningen ställdes in.
Jag citerar ur Smålands-Tidningen - Magnus var från Ingatorp - från den 14 december 1970, det är förste kriminalassistent Sven Tegheim som uttalar sig som den våldsamma branden:
"Hans insats var hjältemodig. Han offrade livet för att rädda sina elever."
Jag återkommer till denna insats från Magnus Larsson.
I över 40 år har jag tänkt på Magnus: Han räddade tolv människors liv.
"Orsaken till Hovmantorpsbranden ännu höjd i dundel; INGATOPS-LÄRAREN FÖLL PÅ SIN POST; Sprang från rum till rum för att varna sina elever innan han avled i lågorna."
Så var rubrikerna i Smålands-Tidningen.
En människa som offrade sitt eget liv för andras.
torsdag 5 januari 2012
4 jan: Ena handens tumme
En del har många vänner, andra inga alls
Jag ser att Dagens Nyheter har gjort en stor undersökning om hur många vänner olika politiker har, via något som heter Facebook. Håkan Juholt har flest vänner i landet, annars är det som väntat Gustav Fridolin, Lars Ohly, Fredrick Federley, min vän Carl B Hamilton, Sofia Arkelsten, Ibrahim Baylan, Veronica Palm och andra kändisar som har flest vänner. Grattis!
Hur stor är då min egen politiska vänkrets?
Jo, den kan räknas på ena handens tumme, kan jag berätta.
Men jag säger inte vem det är.
Hur stor är då min egen politiska vänkrets?
Jo, den kan räknas på ena handens tumme, kan jag berätta.
Men jag säger inte vem det är.
- -- -
Denna dag hinner jag, eftersom jag åker tidigt från Stocksund, till KB:s tidningsdeposition i Häggeby på Sigtunavägen i Bålsta; det är om sanningen skall fram inte lätt att hitta men där finns lagrat alla svenska dagstidningar sedan 1850-talet. Vilken guldgruva!
Jag finner vad jag söker i Smålands-Tidningen för den 14, 15 och 17 december 1970, berättelser om den dramatiska branden vid Folkögskolan i Hovmantorp där min vän Magnus Larsson efter att ha räddat många unga elever.
Jag finner vad jag söker i Smålands-Tidningen för den 14, 15 och 17 december 1970, berättelser om den dramatiska branden vid Folkögskolan i Hovmantorp där min vän Magnus Larsson efter att ha räddat många unga elever.
Och på tillbakavägen blir det som jag hoppasdes redan den 2 januari besök hos kommunalrådet Yvonne Stein i Upplands Bro.
Men mer om det den 9 januari.
onsdag 4 januari 2012
4 januari: Otroligt dåligt omdöme
När jag var NU-redaktör hette chefredaktörerna på Kristdemokraten ömsom Stefan Attefall och Henrik Ehrenberg (Gustafsson).
I dag visar sig den senare ha ytterligare skepnader - och måste förstås avgå.
Vad konstigt: En del har dåligt omdöme, andra är i total avsaknad av sådant.
Odell måste mysa: Vilka självmål Hägglund-falangen gör.
(Är de mutade?)
I dag visar sig den senare ha ytterligare skepnader - och måste förstås avgå.
Vad konstigt: En del har dåligt omdöme, andra är i total avsaknad av sådant.
Odell måste mysa: Vilka självmål Hägglund-falangen gör.
(Är de mutade?)
3 jan: Ylva Johansson
Debatt har uppstått om Ylva Johansson som sagt vad alla tänker om partiledaren. Då stiger rader av socialdemokrater fram och säger att så får man inte skriva.
Måste socialdemokrater vara så korkade att de jagar bort sympatisörer?
Så många har man ju inte kvar!
(Röda rosar marknaden - tack Peter Hultqvist, Morgon Johansson och Mats Johansson! Utan er skulle nog socialdemokratin kunna få några fler sympatisörer - och det har ert parti inte gjort sig förtjänt av under senare tid.)
Måste socialdemokrater vara så korkade att de jagar bort sympatisörer?
Så många har man ju inte kvar!
(Röda rosar marknaden - tack Peter Hultqvist, Morgon Johansson och Mats Johansson! Utan er skulle nog socialdemokratin kunna få några fler sympatisörer - och det har ert parti inte gjort sig förtjänt av under senare tid.)
2 jan: Första arbetsdagen - med KB-besök
Kommer till riksdagen vid 10-tiden. 100 nya e-postmeddelanden. Kastar de flesta - svarar på alla som önskar Gott nytt år att vd nu har ett År som gått.
Ingen mer än jag tycks jobba.
Jag går vidare till Kungl. Biblioteket i Humlegården, tidnings- och tidskriftsavdelningen. Jag får efter ett tag fram Smålandsposten för den 14 december 1970.
Jag skall skriva mer om det om några dagar - då skall jag bege mig till KB:s särsklilda tidningsdepå i Bålsta för att läsa Smålands-Tidningen den och de närmaste dagarna.Tyvärr finns nämligen inte SmT ännu som mikrofilm - det är extremt angeläget att alla tidnignar läses in och dokumenteras på detta sätt.
Sedan borde de digitaliseras också, varje bokstav och punkt i bilder och annonser är viktiga för eftervärlden.
Jag letar uppgifter om min en gång så gode vän Magnus Larsson, omkommen den 13 december 1970, för nu mer än 40 år sedan.
Jag minns honom än - återkommeer som sagt.
På vägen tillbaka - nu är jag redan två dagar fram i tiden- hoppasjag kunna besöka kommunalrådet Yvonne Stein i Kungsängen, Upplands Bro kommun. Jag skall skriva lite mer om det när jag får tid - det får bli på min 66-årsdag den 9 januari.
Ingen mer än jag tycks jobba.
Jag går vidare till Kungl. Biblioteket i Humlegården, tidnings- och tidskriftsavdelningen. Jag får efter ett tag fram Smålandsposten för den 14 december 1970.
Jag skall skriva mer om det om några dagar - då skall jag bege mig till KB:s särsklilda tidningsdepå i Bålsta för att läsa Smålands-Tidningen den och de närmaste dagarna.Tyvärr finns nämligen inte SmT ännu som mikrofilm - det är extremt angeläget att alla tidnignar läses in och dokumenteras på detta sätt.
Sedan borde de digitaliseras också, varje bokstav och punkt i bilder och annonser är viktiga för eftervärlden.
Jag letar uppgifter om min en gång så gode vän Magnus Larsson, omkommen den 13 december 1970, för nu mer än 40 år sedan.
Jag minns honom än - återkommeer som sagt.
På vägen tillbaka - nu är jag redan två dagar fram i tiden- hoppasjag kunna besöka kommunalrådet Yvonne Stein i Kungsängen, Upplands Bro kommun. Jag skall skriva lite mer om det när jag får tid - det får bli på min 66-årsdag den 9 januari.
1 jan 2012: Ingen tidning
Svår morgon.
Ingen morgontidning.
I går, förra året: Årets sista dag.
Mycket smällar men ingen onykterhet, som jag kunde se hemmavid i alla fall.
Sent i säng.
Väder: Plus två. Duggregn.
Lyssnade på Sveriges domkyrkor i radio.
Vad har detta år i sitt sköte - jag skall opereras - överlever jag?
Ingen morgontidning.
I går, förra året: Årets sista dag.
Mycket smällar men ingen onykterhet, som jag kunde se hemmavid i alla fall.
Sent i säng.
Väder: Plus två. Duggregn.
Lyssnade på Sveriges domkyrkor i radio.
Vad har detta år i sitt sköte - jag skall opereras - överlever jag?
31 dec: Folkmängd Stocksund 1885-2012
Folkmängd i Stocksund 1885-1962
- Av Gunnar Andrén, Gustaf Sandberg, Axel Waldner och Torsten Hamnell -
Folkmängdsuppgifterna kommer från laga skiftet 1886.
Enligt utdrag gjord ur Danderyds sockens mantalslängder (förvarade i Riksarkivet) av Torsten Hamnell (1902-1927) och Axel Waldner (1885-1962) samt siffror i Årsbok för Sveriges kommuner 1918-1962.
Bearbetat senare av Gustav Sandberg och Gunnar Andrén (20111231)
Laga skiftet 1886 redovisas i J. A. Wallqvists karta av år 1886 över Stockby 1 7/8 mtl laga skifte å alla ägor (Karta n:o 52 i Stockholms läns lantmäterikontors registerbok n:0 6 Skala 1/2000) samt i Lantmätarestyrelsens arkiv. Stockholms läns registerpärm A16 för Danderyds sockaen. Kartan n:a 17:6 under Stockby ävenledes i skalan 1/2000 och med fyra blad text.)
Danderyds samtalsmängder finnsi Sollentuna fögderi 1821-1865, Vaxholms fögderi 1886-1917, Danderyds fögderi 1918- och i Stocksunds köping 1910-
Folkmängden enligt Waldner 1885-1909 och 1913 samt enligt Årsbok för Sveriges kommuner 1918-1962
31 dec Antal Anmärkningar
1885 77
1886 95
1887 92
1888 82 Sannolikt för långt värde
1889 124 Skogshyddan såld till A N Cedergren
1890 53
1891 78
1892 86
1893 113
1894 138 101 enligt Hamnell
1895 94
1896 77
1897 105 Kommunalförening bildad
1898 157
1899 107
1900 139
1901 168
1902 241 238 enl. Hamnell Stocksund municipalsamhälle
1903 258
1904 479 335 enligt Hamnell
1905 817 415 enligt Hamnell
1906 866 707 enligt Hamnell
1907 864 819 enligt Årsbok för Sveriges kommuner
1908 971 859 enligt Årsbok för Sveriges kommuner
1909 887 887 enligt Hamnell 971 enligt Axel Waldner
1910 867 900 enligt Hamnell Stocksund blir köping
1911 915 915 enligt Hamnell
1912 1.042 966 enligt Hamnell 1140 enligt Axel Waldner
1913 1.134 1.134 enligt Hamnell
1914 1.148
1915 1.292
1916 1.435
1917 1.528
1918 1.622
1919 1.691
1920 1.656 1.776 enligt Hamnell
1921 1.738 1.868 enligt Hamnell
1922 1.913
1923 1.966
1924 2.105
1925 2.236
1926 2.212 2224 enligt Hamnell
1927 2.165
1928 2.235
1929 2.281
1930 2.202
1931 2.228
1932 2.237
1933 2.243
1934 2.978 Långängen och Söderskogen inkorporeras
1935 2.954
1936 2.967
1937 3.009
1938 3.022
1939 3.026
1940 2.992
1941 3.800 Sikreno och Inverness inkorporeras
1942 3.956
1943 4.090
1944 4.206
1945 4.211
1946 4.311
1947 4.438
1948 4.739
1949 4.930
1950 5.084
1951 5.143
1952 5.212
1953 5.191
1954 5.170
1955 5.189
1956 5.215
1957 5.286
1958 5.233
1959 5.192
1960 4.992
1961 5.000
1962 5.001
1963 4.936
1964 4.966
1965 xx
1966 xx
1967 xx
1968 xx
1969 xx
1970 xx
1971 xx
1972 xx
1973 xx
1974 xx
1975 xx
1976 xx
1977 xx
1978 xx
1979 xx
1980 xx
1981 xx
1982 xx
1983 xx
1984 xx
1985 xx
1986 xx
1987 xx
1988 xx
1989 xx
1990 xx
1991 xx
1992 xx
1993 xx
1994 xx
1995 xx
1996 xx
1997 xx
1998 xx
1999 xx
2000 5.153
2001 5.191
2002 5.201
2003 5.223
2004 5.244
2005 5.281
2006 5.419
2007 5.502
2008 5.500
2009 5.572
2010 5.684
2011 5.764
Prognos 2012 5.809
Prognos 2013 5.830
Prognos 2014 5.834
Prognos 2015 5.859
Prognos 2016 5.856
Prognos 2017 5.868
Prognos 2018 5.880
Prognos 2019 5.894
Prognos 2020 5.909
- Av Gunnar Andrén, Gustaf Sandberg, Axel Waldner och Torsten Hamnell -
Folkmängdsuppgifterna kommer från laga skiftet 1886.
Enligt utdrag gjord ur Danderyds sockens mantalslängder (förvarade i Riksarkivet) av Torsten Hamnell (1902-1927) och Axel Waldner (1885-1962) samt siffror i Årsbok för Sveriges kommuner 1918-1962.
Bearbetat senare av Gustav Sandberg och Gunnar Andrén (20111231)
Laga skiftet 1886 redovisas i J. A. Wallqvists karta av år 1886 över Stockby 1 7/8 mtl laga skifte å alla ägor (Karta n:o 52 i Stockholms läns lantmäterikontors registerbok n:0 6 Skala 1/2000) samt i Lantmätarestyrelsens arkiv. Stockholms läns registerpärm A16 för Danderyds sockaen. Kartan n:a 17:6 under Stockby ävenledes i skalan 1/2000 och med fyra blad text.)
Danderyds samtalsmängder finnsi Sollentuna fögderi 1821-1865, Vaxholms fögderi 1886-1917, Danderyds fögderi 1918- och i Stocksunds köping 1910-
Folkmängden enligt Waldner 1885-1909 och 1913 samt enligt Årsbok för Sveriges kommuner 1918-1962
31 dec Antal Anmärkningar
1885 77
1886 95
1887 92
1888 82 Sannolikt för långt värde
1889 124 Skogshyddan såld till A N Cedergren
1890 53
1891 78
1892 86
1893 113
1894 138 101 enligt Hamnell
1895 94
1896 77
1897 105 Kommunalförening bildad
1898 157
1899 107
1900 139
1901 168
1902 241 238 enl. Hamnell Stocksund municipalsamhälle
1903 258
1904 479 335 enligt Hamnell
1905 817 415 enligt Hamnell
1906 866 707 enligt Hamnell
1907 864 819 enligt Årsbok för Sveriges kommuner
1908 971 859 enligt Årsbok för Sveriges kommuner
1909 887 887 enligt Hamnell 971 enligt Axel Waldner
1910 867 900 enligt Hamnell Stocksund blir köping
1911 915 915 enligt Hamnell
1912 1.042 966 enligt Hamnell 1140 enligt Axel Waldner
1913 1.134 1.134 enligt Hamnell
1914 1.148
1915 1.292
1916 1.435
1917 1.528
1918 1.622
1919 1.691
1920 1.656 1.776 enligt Hamnell
1921 1.738 1.868 enligt Hamnell
1922 1.913
1923 1.966
1924 2.105
1925 2.236
1926 2.212 2224 enligt Hamnell
1927 2.165
1928 2.235
1929 2.281
1930 2.202
1931 2.228
1932 2.237
1933 2.243
1934 2.978 Långängen och Söderskogen inkorporeras
1935 2.954
1936 2.967
1937 3.009
1938 3.022
1939 3.026
1940 2.992
1941 3.800 Sikreno och Inverness inkorporeras
1942 3.956
1943 4.090
1944 4.206
1945 4.211
1946 4.311
1947 4.438
1948 4.739
1949 4.930
1950 5.084
1951 5.143
1952 5.212
1953 5.191
1954 5.170
1955 5.189
1956 5.215
1957 5.286
1958 5.233
1959 5.192
1960 4.992
1961 5.000
1962 5.001
1963 4.936
1964 4.966
1965 xx
1966 xx
1967 xx
1968 xx
1969 xx
1970 xx
1971 xx
1972 xx
1973 xx
1974 xx
1975 xx
1976 xx
1977 xx
1978 xx
1979 xx
1980 xx
1981 xx
1982 xx
1983 xx
1984 xx
1985 xx
1986 xx
1987 xx
1988 xx
1989 xx
1990 xx
1991 xx
1992 xx
1993 xx
1994 xx
1995 xx
1996 xx
1997 xx
1998 xx
1999 xx
2000 5.153
2001 5.191
2002 5.201
2003 5.223
2004 5.244
2005 5.281
2006 5.419
2007 5.502
2008 5.500
2009 5.572
2010 5.684
2011 5.764
Prognos 2012 5.809
Prognos 2013 5.830
Prognos 2014 5.834
Prognos 2015 5.859
Prognos 2016 5.856
Prognos 2017 5.868
Prognos 2018 5.880
Prognos 2019 5.894
Prognos 2020 5.909
29 dec: Sifo-mätningar 1967-2012
År Mån (h) (fp) (c) (s) (skp) (övr)
1967 01 16,0 20,0 15,0 42,0 5,5 1.5
1967 02 16,0 20,0 15,0 42,0 5,5 1.5
1967 03 16,0 20,5 16,0 40,5 6,0 1.0
1967 04 15,5 20,0 15,0 42,5 5,5 1.5
1967 05 16,0 20,5 14,0 42,0 6,0 1.5
1967 06 16,0 20,0 15,5 43,0 5,0 0.5
1967 07 --------- Ingen mätning
1967 08 16,0 21,5 14,5 42,5 5,0 0.5
1967 09 16,5 19,0 16,5 41,5 6,0 0.5 Bertil Ohlin avgår
1967 10 16,5 19,0 17,0 41,5 4,5 1.5
1967 11 16,0 19,5 15,0 42,0 6,0 1.5
1967 12 17,5 20,5 14,5 42,5 5,0 0.0
År Mån (h) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1968 01 17.0 18.5 15.0 42.5 6.0 1.0
1968 02 15.5 20.0 14.0 43.0 6.0 1.5
1968 03 15.0 20.5 14.5 43.0 6.0 1.0
1968 04 16.0 18.0 16.0 42.5 5.5 2.0
1968 05 14.5 19.5 14.0 45.0 5.0 2.0
1968 06 15.5 20.0 14.0 44.0 5.5 1.0
1968 07 --------- Ingen mätning ---
1968 08 13.5 19.0 14.0 47.5 4.0 2.0 Sovjetinvasion Tjeckoslov.
1968 09 14.5 16.0 17.0 46.0 5.0 1.5
1968 Val 12.9 14.3 15.7 50.1 3.0 4.0 Valdeltagande: 89,3 procent
1968 10 14.5 12.5 19.5 50.5 2.0 1.0
1968 11 14.0 12.5 19.0 50.5 2.5 1.5
1968 12 14.0 13.0 17.5 51.5 3.5 0.5
Fotnot.
I övriga vid valet 1968 ingår Medborgerlig samling som vann tre mandat i fyrstadskretsen
År Mån (m) (fp) (c) (s)(vpk)(övr)
1969 01 14.0 13.0 18.0 51.5 3.0 0.5
1969 02 12.0 14.0 18.0 52.5 2.0 1.5
1969 03 12.5 16.0 17.5 50.5 2.5 2.0
1969 04 12.5 14.0 19.0 51.5 1.5 2.0
1969 05 12.5 14.0 19.5 50.5 3.0 0.5
1969 06 12.5 13.5 18.0 52.5 2.5 1.0
1969 07 --------- Ingen mätning ---
1969 08 13.0 13.5 18.5 52.5 2.0 1.0
1969 09 11.5 13.5 18.0 54.0 2.0 1.0 Erlander avgår
1969 10 11.5 15.0 17.5 52.0 2.0 2.0 Olof Palme statsminister
1969 11 11.0 15.0 17.0 53.0 2.0 2.0 Gunnar Helén fp-ledare
1969 12 10.0 15.0 16.5 54.0 3.0 1.5
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(övr)
1970 01 10.0 16.0 19.5 50.0 3.0 1.5
1970 02 10.0 17.0 18.5 50.5 2.0 2.0
1970 03 10.0 17.0 17.5 51.0 2.5 2.0
1970 04 11.5 17.0 17.0 50.5 1.5 2.5
1970 05 11.5 18.0 16.0 50.0 3.0 1.5
1970 06 11.5 17.0 17.5 50.0 2.5 1.5
1970 07 --------- Ingen mätning ---
1970 08 10.5 17.5 19.0 48.5 2.0 2.5
1970 Val 11.5 16.2 19.9 45.3 4.8 2.2 Valdeltagande: 88,3 procent
1970 11 10.0 16.0 22.5 44.0 5.0 2.5 Bohman ny moderatledare
1970 12 10.0 15.5 22.0 44.5 5.5 2.5
År Mån (m) (fp) (c) (s)(vpk) (övr)
1971 01 10.0 16.0 23.5 43.5 5.5 1.5
1971 02 10.0 15.5 23.5 43.8 5.2 2.0
1971 03 10.5 15.0 23.5 44.0 5.0 2.0
1971 04 10.7 15.3 23.0 43.8 5.0 2.2
1971 05 11.1 15.6 22.0 43.5 5.0 2.8
1971 06 11.5 16.0 21.5 43.0 5.0 3.0 Thorbjörn Fälldin c-led
1971 07 --------- Ingen mätning ---
1971 08 10.2 15.7 21.8 43.3 5.0 4.0
1971 09 11.0 15.5 22.0 43.5 5.0 3.0
1971 10 10.0 17.5 22.5 42.5 4.5 3.0
1971 11 10.0 16.5 22.5 43.0 5.0 3.0
1971 12 10.0 16.5 22.5 43.0 5.0 3.0
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(övr)
1972 01 10.0 14.0 26.0 42.0 5.5 2.5
1972 02 10.5 13.0 29.0 39.5 5.5 2.5
1972 03 10.5 13.5 28.5 40.0 5.0 2.5
1972 04 10.0 14.0 28.0 41.0 4.5 2.5
1972 05 10.0 13.5 28.5 40.0 5.0 3.0
1972 06 10.5 13.5 29.0 39.0 5.5 2.5
1972 07 --------- Ingen mätning ---
1972 08 10.0 12.5 28.7 41.5 5.2 2.1
1972 09 10.0 12.0 28.5 42.5 5.0 2.0
1972 10 10.0 12.5 29.0 41.5 5.0 2.0
1972 11 10.0 13.5 28.0 41.0 5.0 2.5
1972 12 10.5 14.0 27.5 41.0 4.5 2.5
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds)(övr)
1973 01 11.0 12.5 28.0 43.0 3.5 --- 2.0
1973 02 11.5 13.0 27.0 43.0 4.0 --- 1.5
1973 03 12.5 12.0 27.5 41.5 4.5 --- 2.0
1973 04 14.0 10.0 28.0 41.0 4.5 --- 2.5
1973 05 14.0 10.5 28.0 40.0 5.5 --- 2.0
1973 06 15.0 10.0 26.0 41.0 5.0 --- 3.0
1973 07 --------- Ingen mätning --------
1973 08 14.0 10.3 24.8 42.4 5.0 --- 3.5
1973 09 13.5 10.5 24.3 43.1 5.1 --- 3.5 Valprognos 1973
1993 Val 14,3 9,4 25,1 43,6 5,3 1,8 0,4 Valdelt.: 90,8 proc
1973 10 14.0 8.0 27.5 43.0 5.5 --- 2.0
1973 11 14.0 7.5 28.5 41.5 6.0 --- 2.5
1973 12 14.5 7.0 28.0 42.5 5.0 --- 3.0
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1974 01 15.0 6.5 29.0 40.5 6.0 ---
1974 02 15.5 6.5 28.5 41.5 5.7 ---
1974 03 16.0 6.5 28.0 42.5 5.5 ---
1974 04 16.0 6.5 26.5 43.5 5.0 ---
1974 05 15.5 6.5 26.5 43.0 6.0 ---
1974 06 17.0 8.0 23.0 44.0 5.0 ---
1974 07 --------- Ingen mätning ---
1974 08 16.0 8.0 24.0 44.0 5.5 ---
1974 09 15.5 8.0 24.5 44.0 5.5 ---
1974 10 15.0 8.0 25.0 44.5 5.0 ---
1974 11 16.5 7.5 24.5 45.0 4.5 ---
1974 12 17.0 7.5 23.5 44.5 5.0 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1975 01 16.0 8.0 23.0 45.0 5.0 ---
1975 02 16.5 6.5 24.0 45.0 5.0 ---
1975 03 17.0 6.0 24.5 45.0 4.5 ---
1975 04 17.0 6.5 23.8 44.8 5.0 ---
1975 05 17.0 7.0 23.0 44.5 5.5 ---
1975 06 16.5 7.0 26.0 42.5 5.5 ---
1975 07 --------- Ingen mätning ---
1975 08 16.0 8.0 25.7 43.1 4.5 ---
1975 09 15.5 8.5 25.5 43.5 4.0 ---
1975 10 17.5 7.5 23.0 44.5 5.0 ---
1975 11 18.5 8.0 23.0 43.0 4.5 --- Per Ahlmark fp-ledare
1975 12 17.5 10.0 22.0 43.0 4.0 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s)(vpk) (kds) (övr)
1976 01 17.5 11.0 21.0 44.0 3.5 ---
1976 02 18.0 11.5 20.0 44.0 4.0 ---
1976 03 19.0 12.5 19.5 42.5 4.0 ---
1976 04 19.5 12.0 22.5 38.5 4.5 ---
1976 05 17.5 12.5 23.0 39.5 4.5 ---
1976 06 19.0 13.0 21.5 40.5 4.0 ---
1976 07 --------- Ingen mätning ----
1976 08 17.0 12.0 22.0 42.5 4.5 ---
1976 09 15.3 12.0 22.7 42.7 4.5 --- Valet 1976
1976 Val 15.6 11.1 24.1 42.7 4.8 1.4 0.4 Valdelt. 91,8 procent
1976 10 15.0 12.0 23.5 43.0 4.5 ---
1976 11 15.0 11.0 23.5 44.5 5.0 ---
1976 12 16.0 12.0 22.0 44.0 4.0 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1977 01 16.5 10.5 22.5 44.5 4.5 ---
1977 02 15.5 11.0 22.0 46.0 4.0 ---
1977 03 15.5 10.0 22.0 47.5 3.5 ---
1977 04 15.5 10.5 20.5 49.0 2.5 ---
1977 05 16.5 10.0 20.0 48.5 3.0 ---
1977 06 17.0 9.5 19.0 49.0 3.5 ----
1977 07 --------- Ingen mätning ----
1977 08 16.5 9.5 21.0 47.5 4.0 ---
1977 09 15.0 10.0 20.7 47.2 4.2 ---
1977 10 15.5 10.5 20.5 47.0 4.5 ---
1977 11 16.5 10.5 20.0 47.5 4.5 ---
1977 12 16.8 10.0 20.0 47.7 4.2 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s)(vpk) (övr)
1978 01 17.0 9.0 20.0 48.0 4.0 ---
1978 02 15.5 10.5 19.0 47.5 5.5 ---
1978 03 16.5 12.0 18.5 46.0 4.5 --- Ullsten fp-ledare
1978 04 16.0 12.0 18.5 46.0 4.0 ---
1978 05 15.5 12.5 18.5 47.5 4.5 ---
1978 06 15.0 11.5 18.5 48.5 4.5 ---
1978 07 --------- Ingen mätning ----
1978 08 16.5 10.5 17.5 48.5 4.0 ---
1978 09 17.0 11.0 15.5 50.5 4.5 ---
1978 10 16.0 14.0 17.0 46.5 5.0 --- Fp-regering
1978 11 14.0 15.5 17.5 46.5 4.5 ---
1978 12 14.0 15.0 17.0 47.0 5.0 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1979 01 16.0 16.0 16.0 46.5 4.0 ---
1979 02 15.5 15.0 17.5 44.5 5.5 ---
1979 03 15.0 18.5 17.0 42.0 5.0 --- Harrisburg
1979 04 16.5 15.5 19.0 43.0 4.0 ---
1979 05 17.5 16.5 17.0 43.5 4.0 ---
1979 06 18.0 15.5 16.0 43.0 5.0 ---
1979 07 --------- Ingen mätning ----
1979 08 19.0 12.0 16.0 43.5 5.0 ---
1979 09 20.5 10.5 16.5 43.5 5.0 ---
1979 Val 20,3 10,6 18,1 43,2 5,6 1,4 0,8 Valdelt. 90,7 proc
1979 10 22.5 9.5 17.5 43.5 5.5 ----
1979 11 23.5 8.5 17.0 43.5 6.0 ----Fälldin statsminister
1979 12 22.0 9.5 16.0 44.5 6.0 ----
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (övr)
1980 01 24.0 8.5 16.0 43.5 7.0 1.0
1980 02 24.5 8.0 16.0 42.5 7.5 1.5
1980 03 26.0 6.5 17.0 42.5 7.0 1.0
1980 04 24.5 7.0 16.5 44.5 6.0 1.5
1980 05 23.5 7.0 15.5 46.5 6.5 1.0
1980 06 25.0 7.0 14.5 46.5 5.0 2.0
1980 07 --------- Ingen mätning ----
1980 08 24.0 8.0 13.0 48.0 6.0 1.0
1980 09 22.5 7.0 14.0 49.0 6.5 1.0
1980 10 24.0 6.5 12.5 49.5 5.5 2.0
1980 11 23.0 7.0 14.0 49.5 4.5 2.0
1980 12 25.0 8.0 12.0 47.0 5.0 3.0
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (mp) (övr)
1981 01 22.5 7.0 12.0 50.5 6.0 1.0 --.-
1981 02 22.5 7.5 13.0 50.5 5.0 1.0 --.-
1981 03 22.5 8.0 12.5 50.0 5.5 1.0 --.- Mittenregering
1981 04 24.5 7.0 12.0 48.5 6.0 1.1 --.-
1981 05 25.5 6.0 10.5 51.5 4.5 1.1 --.-
1981 06 26.5 6.0 10.5 50.0 5.5 1.1 --.-
1981 07 --------- Ingen mätning----------------------
1981 08 26.5 6.0 11.0 49.5 4.0 0.8 --.-
1981 09 25.5 6.0 10.0 50.5 5.5 0.8 --.-
1981 10 26.5 5.5 10.5 50.5 4.0 1.3 --.-
1981 11 27.0 5.5 10.5 50.0 3.5 1.3 --.-
1981 12 28.0 6.0 11.0 47.0 4.5 1.3 --.-
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (mp) (kds) (övr)
1982 01 28.0 7.0 11.0 46.5 4.0 1.2 ---
1982 02 28.0 7.5 9.0 47.5 4.5 1.2 ---
1982 03 25.0 7.5 10.5 49.5 3.5 1.2 ---
1982 04 25.5 7.0 10.5 48.5 4.0 3.0 ---
1982 05 25.5 8.0 10.5 46.0 5.0 3.0 ---
1982 06 25.5 8.5 11.5 47.0 3.0 3.0 ---
1982 07 --------- Ingen mätning -------------
1982 08 27.5 7.0 11.0 47.0 4.0 2.5 ---
1982 09 25.5 4.9 15.4 46.0 4.5 2.5 --- Valprognos
1982 Val 23.6 5.9 15.5 45.6 5.6 1.7 1,9 0.3 Valdelt.91.4 proc
1982 10 25.5 5.0 14.0 46.5 5.0 2.3 --- Palme åter
1982 11 27.0 5.0 13.5 45.5 5.0 2.3 ---
1982 12 28.0 5.5 13.0 45.0 5.5 2.3 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(mp) (övr) Ej svar Ant
1983 01 28.5 4.7 12.5 45.5 5.5 --- 1.0
1983 02 29.0 4.0 12.0 46.0 5.5 --- 3,5 3.0 1011
1983 03 30.0 4.5 14.0 44.5 5.0 --- 2.0 4.0 991
1983 04 29.5 4.0 13.5 45.0 5.0 --- ---
1983 05 29.0 4.0 13.0 45.0 5.5 --- ---
1983 06 29.0 4.5 13.0 44.0 5.0 --- ---
1983 07 --------- Ingen mätning ------------------
1983 08 29.5 5.5 14.5 44.0 5.0 --- ---
1983 09 28.5 6.0 15.0 42.5 5.5 --- ---
1983 10 29.5 8.0 14.0 40.0 5.0 --- --- Westerberg fp-ledare
1983 11 28.0 10.5 13.0 41.0 5.0 --- ---
1983 12 30.0 9.5 11.5 41.0 5.5 --- ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (kds) (mp)(övr) Ej svar Ant
1984 01 29.5 9.0 12.0 42.5 4.5 --- 1.4
1984 02 28.0 9.0 13.5 42.5 4.0 --- --- 3.0 6.0 970
1984 03 27.5 9.5 13.5 44.5 4.5 --- --- 2.5 5.0 993
1984 04 27.0 8.0 13.5 43.5 5.5 --- 1.3 ---
1984 05 26.5 8.0 13.0 43.5 5.5 --- 1.3 ---
1984 06 26.5 9.5 13.0 43.0 5.0 --- 1.3 ---
1984 07 --------- Ingen mätning --------------
1984 08 28.0 8.0 13.0 42.5 5.0 --- 0.9 ---
1984 09 28.0 8.0 12.5 43.0 4.5 2.5 0.9 ---
1984 10 27.0 9.0 12.5 42.5 4.0 3.5 1.3 ---
1984 11 28.5 9.0 11.5 40.5 5.0 3.5 1.3 --- 2.0 7.5 1 568
1984 12 29.0 10.5 12.0 39.0 6.0 2.5 1.3 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk) (kds) (mp) (övr)Ej svar Antal
1985 01 31.0 9.5 9.0 40.5 5.0 4.0 2.3 ---
1985 02 30.0 9.0 10.0 41.5 4.5 2.5 --- --- 2,5 9.0 1004
1985 03 31.0 8.0 9.0 42.0 4.5 4.0 --- --- 1.5 8.5 1009
1985 04 28.5 8.5 10.5 43.0 5.5 3.0 1.7 ---
1985 05 30.5 7.0 9.0 44.5 5.0 2.0 1.7 ---
1985 06 30.0 7.5 9.5 43.5 5.5 2.5 1.7 ---
1985 07 --------- Ingen mätning -----------
1985 08 27.5 10.5 10.0 44.5 4.5 1.5 1.4 ---
1985 09 21.0 21.0 7.0 45.0 3.0 1.0 1.4 ---
1985 10 19.0 23.5 6.5 43.0 4.5 1.5 1.8 ---
1985 11 18.5 24.0 6.0 44.0 4.0 2.0 --- --- 1.5 6.0 2044
1985 12 18.5 23.0 7.0 45.0 4.5 1.0 --- --- 1.0 7.0 1964
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds)(mp) (övr) Ej svar A
1986 01 --------- Ingen mätning ----------------------
1986 02 18.0 24.0 7.5 42.5 5.0 1.5 --- 1,5 6,0 2982
1986 03 16.0 20.5 8.0 48.5 4.5 1.5 --- 1.0 5.0 1766
1986 04 15.5 22.0 7.5 47.0 5.0 1.5 1.2 ---
1986 05 17.0 18.0 10.5 48.0 4.0 1.0 1.6 ---
1986 06 17.0 18.5 10.5 45.5 4.5 2.0 2.1 2.0 5.0 2136
1986 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1986 08 20.0 19.0 9.0 45.0 3.5 1.5 1.9 2.0 7,5 2610
1986 09 21.5 17.0 9.0 46.5 4.0 1.0 1.1 ---
1986 10 20.5 17.5 8.0 46.0 4.5 2.0 1.5 ---
1986 11 20.0 18.0 8.0 46.5 4.5 1.0 1.8 2.0 6.0 2051
1986 12 20.1 17.9 8.7 45.7 4.0 1.0 1.8 ---
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds)(mp)(övr) Ej svar Ant
1987 01 20.2 17.8 8.6 44.9 3.5 1,9 3,0 ---
1987 02 18.1 17.6 9.4 45.1 4.5 1,2 3,9 ---
1987 03 18.5 17.1 9.4 45.3 3.6 1,4 4,5 0,2 6,1 1949
1987 04 16.8 17.0 8.3 45.9 4.2 1,5 5,8 ---
1987 05 18.1 15.5 8.7 44.5 3.9 1,0 8,1 ---
1987 06 18.1 15.8 8.9 44.3 5.0 1,2 6,5 0.2 7.7 1930
1987 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1987 08 17.1 16.5 9.0 45.7 4.1 1,1 5,9 0,6 8,2 2355
1987 09 18.7 15.7 7.5 45.8 4.6 1,0 6,3 0,4 8,2 2018
1987 10 21.0 16.1 7.7 44.2 3.7 1,2 5,9 0.2 7.9 2368
1987 11 18.1 15.2 9.0 46.0 4.1 1,2 6,2 0.2 8.4 1950
1987 12 20.0 17.2 9.0 42.5 3.6 0,9 6,5 --- 6.7 2800
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds) (mp)(övr) Ej svar Ant
1988 01 17.0 18.6 9.9 44.2 3.7 1.2 4.9 --- 9.5 1863
1988 02 17.8 16.0 8.4 48.6 2.8 1.3 4.9 ---
1988 03 17.3 16.4 8.3 46.1 3.5 2.2 5.8 0.3 9.5 1984
1988 04 18.4 16.4 8.6 45.9 3.3 1.1 6.0 ----
1988 05 20.4 15.2 7.9 44.7 3.9 1.0 6.5 0.4 8.8 2584
1988 06 18.2 17.9 8.9 45.0 4.2 1.0 4.6 0.2 8.8 1905
1988 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1988 08 15.7 17.0 8.4 44.9 3.2 2.3 8.1 0.4 9.1 3223
1988 09 16.4 14.5 10.5 44.8 4.0 2.7 6.6 ---- Valprognos
1988 10 17.1 12.0 12.5 44.6 4.7 3.1 5.5 ----
1988 11 17.5 11.8 13.1 43.9 4.8 2.7 5.8 0.4 9.1 2003
1988 12 17.8 12.5 12.8 43.5 4.7 2.8 5.4 ----
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds) (mp) (övr) Ej svar Ant
1989 01 19.1 11.5 11.5 44.3 5.6 2.5 5.1 0.4 8.4 3007
1989 02 18.3 12.9 12.0 42.3 5.3 3.4 5.4 0.4 8.1 2557
1989 03 18.9 12.6 10.9 42.8 5.5 2.8 6.0 0.5 7.9 3534
1989 04 18.4 12.4 11.1 42.7 5.7 3.1 6.3 0.3 8.0 2948
1989 05 18.8 12.0 12.2 39.8 7.7 2.7 6.6 0.2 9.5 2000
1989 06 19.1 12.8 11.5 40.2 7.0 3.3 6.0 0.1 9.1 1973
1989 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1989 08 20.6 12.8 12.7 38.6 6.4 2.9 5.5 0.5 10.4 1997
1989 09 21.3 13.5 11.1 38.1 6.2 2.9 6.4 0.5 10.4 1967
1989 10 20.0 13.5 10.8 39.4 6.1 2.9 6.9 0.4 11.1 1951
1989 11 23.0 14.0 10.7 36.9 6.5 3.0 5.7 0.2 12.2 1976
1989 12 23.9 12.9 10.1 35.6 8.2 2.9 6.4 0.0 12.7 xxxx
År Mån (m) (fp) (c) (s) (vpk)(kds)(mp)(övr) Ej svar Ant
1990 01 25.5 13.1 10.1 34.0 6,9 3.5 6.0 0.9 17.2
1990 02 23.4 13.5 11.4 33.6 8.7 3.6 5.1 0.7 16.0
1990 03 24.1 12.2 11.0 35.3 7.7 3.3 6.2 0.2 15.3
1990 04 25.5 13.3 11.0 32.6 7.1 3.7 5.7 1.0 17.3
1990 05 25.4 13.4 10.2 33.3 7.2 3.7 6.0 0.7 19.0 1940
1990 06 25.1 12.6 10.6 33.7 7.9 3.5 5.7 0.9 15.6 2943
1990 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1990 08 24.9 12.9 12.1 34.1 6.4 4.7 3.9 1.0 15.7 2017
1990 09 25.8 14.1 10.7 32.0 7.7 4.6 4.5 0.6 18.4 1923
1990 10 27.0 12.0 10.2 32.4 6.9 6.0 4.4 1.1 19.4
1990 11 25.5 14.1 9,0 32.2 6.8 6.5 5.3 0.7 21.1
1990 12 25.9 13.2 8,9 31.8 5.9 6.6 4.2 3.5 20.0
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kds) (mp)(nyd)(övr)Ej svar Ant
1991 01 23.8 13.8 11.2 31.7 6.5 6.9 3.6 ---- 2.5 17.0
1991 02 25.9 13.0 7.9 30.7 7.1 6.4 3.7 ---- 5.3 16.7
1991 03 25.0 11.4 9.5 30.3 6.3 8.4 3.3 ---- 5.8 14.6 1915
1991 04 23.0 11.3 8.6 28.7 7.0 7.7 3.7 9.1 0.9 12.2 1905
1991 05 21.7 10.1 9.7 30.2 5.7 7.7 3.1 11.7 0.1 13.0 1850
1991 06 21.5 10.3 8.1 33.5 5.5 8.4 3.3 9.0 0.4 13.9
1991 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1991 08 21.9 10.7 8.7 35.9 5.2 8.0 2.7 6.0 Val
1991 09 21.5 10.9 8.4 37.7 4.9 7.2 3.6 5.3 Val
1991 10 22.2 9.0 8.0 38.8 4.0 7.3 3.6 6.7 0.4 9.2
1991 11 24.4 8.5 8.3 37.6 4.3 6.0 3.6 6.9 0.3 10.3
1991 12 23.4 8.0 7.4 40.9 4.0 6.3 3.7 6.1 0.2 9.9
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd)(mp)(nyd)(övr)Ej svar Ant
1992 01 24.4 8.2 6.4 40.9 3.5 6.3 3.5 6.6 0.3 8.6
1992 02 22.4 8.7 6.4 41.4 3.4 6.2 2.9 8.0 0.6 11.3
1992 03 22.5 7.3 5.9 42.4 3.6 6.2 3.1 7.9 1.1 9.5 1737
1992 04 21.7 6.3 6.1 43.8 3.6 5.2 3.8 8.9 0.5 8.5 1729
1992 05 19.8 5.5 7.0 43.6 2.9 5.5 3.7 11.0 1.0 7.8
1992 06 21.2 6.3 7.1 42.3 3.0 5.3 3.2 10.6 1.0 8.4
1992 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1992 08 20.4 6.4 7.1 43.6 3.0 4.6 3.8 10.5 1.0 8.3
1992 09 18.7 6.4 6.8 46.7 3.0 4.7 3.1 10.1 0.5 11.2
1992 10 20.8 6.6 7.6 43.9 3.8 4.0 3.4 9.2 0.7 9.8
1992 11 19.8 6.8 6.5 48.0 3.3 4.6 1.7 8.8 0.5 13.1
1992 12 19.1 5.7 6.0 48.4 3.4 4.7 2.0 9.6 1.1 10.1
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kds)(mp)(nyd)(övr)Ej svar Ant
1993 01 19.5 5.6 6.1 50.4 3.4 4.6 2.3 7.7 0.4 10.8
1993 02 18.5 6.1 6.9 48.8 3.7 5.6 2.2 7.8 0.4 12.3
1993 03 19.0 7.3 6.7 48.7 3.8 4.3 2.4 7.3 0.5 10.5 1866
1993 04 18.7 7.6 6.0 49.3 3.4 4.5 3.2 6.7 0.6 12.7
1993 05 18.9 6.9 7.5 49.4 3.2 4.7 2.9 6.0 0.5 13.0
1993 06 19.2 6.1 8.4 49.2 4.2 3.7 2.4 6,7 0.1 12.9
1993 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1993 08 18.8 7.6 8.0 49.6 3.4 4.0 2.1 5.9 0.6 12,3
1993 09 20.4 6.4 7.3 49.7 2.8 4.5 1.9 6.5 0.5 14.7
1993 10 20.9 7.2 6.9 50.0 3.3 4.3 2.4 4.4 0.6 13.1
1993 11 20.0 6.8 6.3 48.9 3.9 5.0 3.5 5.0 0.6 9.7
1993 12 20.3 7.5 6.4 48.9 3.9 4.6 3.2 5.0 0.2 13.2 1909
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kds)(mp)(nyd)(övr)Ej svar Ant
1994 01 20.6 6.3 6.9 49.8 3.9 4.9 2.9 4.0 0.7 14.2 2839
1994 02 21.0 6.2 7.6 49.0 3.2 4.6 2.9 4.2 1.3 11.1 5645
1994 03 21.4 6.7 7.7 48.3 4.3 4.3 3.0 3.3 1.0 11.1 3732
1994 04 22.1 6.8 8.6 48.7 3.5 4.2 2.9 2.2 1.0 12.2 2551
1994 05 21.3 6.4 7.3 50.4 4.6 4.3 2.9 2.0 0.8 11.8 xxxx
1994 06 22.4 6.6 7.7 50.4 3.8 4.1 2.9 1.4 0.7 10.6 xxxx
1994 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1994 08 21.3 6.4 7.0 47.4 5.2 4.2 6.2 1.5 0.8 12.5 xxxx
1994 09 21.0 7.0 7.8 46.7 4.9 5.3 4.8 1.9 x.x --- xxxx
1994 val 22.4 7.2 7.7 45.3 6.2 4.1 5.0 1.2 --- val xxxx
1994 10 24.2 6.6 7.4 46.3 5.3 3.1 5.5 0.8 0.8 6.3 xxxx
1994 11 25.1 6.7 7.9 43.7 6.0 3.2 5.9 0.8 0.7 6.7 xxxx
1994 12 24.4 6.4 7.8 44.2 6.8 3.8 5.0 0.9 0.7 8.1 2817
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kds)(mp)(nyd)(övr)Ej svarAnt
1995 01 25,3 5,8 7,6 42,9 8,2 3,1 5,8 0,5 0.8 8.3 2827
1995 02 24,8 7,4 7,3 40,2 9,1 3,2 5,8 0,9 1.3 8.9 xxxx
1995 03 25,2 8,0 7,7 41,0 8,1 2,9 5,3 0,8 1.0 10.2 4703
1995 04 26,2 7,6 7,8 37,4 10,1 3,3 5,7 0,8 1.1 11.6 xxxx
1995 05 26,6 6,9 8,3 33,0 14,9 3,2 5,5 0,8 0.8 13.1 xxxx
1995 06 26,4 7,1 8,0 33,5 15,0 3,2 5,8 0,6 0.4 10.8 xxxx
1995 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1995 08 27,0 6,2 7,0 37,7 12,1 3,0 6,0 0,7 0.3 11.5 xxxx
1995 09 24,8 5,9 7,3 36,0 11,1 3,5 10,2 - 1.2 8.9 xxxx
1995 10 25,6 5,2 7,3 34,6 12,0 2,8 11,6 - 0.9 11.6 xxxx
1995 11 27,4 5,6 6,7 31,0 13,5 2,4 13,0 - 0.4 11.1 xxxx
1995 12 30,4 5,5 6,6 30,4 13,6 2,5 9,9 - 1.1 12.2 3722
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd)(mp)(övr) Ej svar Antal
1996 01 30.6 4.9 6.3 32.2 12.2 3.4 9.7 0.7 12.6 3756
1996 02 29.6 5.6 6.5 33.0 13.6 2.8 8.0 0.9 13.5 3736
1996 03 27.7 5.4 6.6 37.6 11.8 3.1 6.8 1.0 12.5 4703
1996 04 26.6 5.6 6.5 38.4 11.1 3.2 7.6 1.0 12.7 2810
1996 05 25.8 6.2 6.0 36.1 13.2 3.2 8.4 1.1 12.5 2781
1996 06 27.6 5.7 7.0 34.6 13.2 2.8 8.1 1.1 13.5 xxxx
1996 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1996 08 27.1 6.6 7.5 34.8 12.2 3.1 7.6 1.5 12.6 xxxx
1996 09 26.1 6.8 7.1 35.0 11.9 4.6 7.0 1.5 12.9 3692
1996 10 27.3 6.3 6.8 33.9 11.6 4.7 7.6 1.8 15.3 3775
1996 11 26.4 6.1 6.6 32.7 13.4 4.7 8.1 2.8 14.2 4698
1996 12 29.1 5.8 7.0 29.6 14.7 4.6 7.8 1.4 16.4 2802
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd)(mp)(övr) Ej svar Antal
1997 01 29.1 5.5 7.6 29.2 14.4 4.7 7.9 1.6 16.1 1878
1997 02 30.9 6.1 6.3 29.1 13.7 4.4 7.5 2.0 16.6 3732
1997 03 34.0 6.1 5.9 27.6 13.5 4.5 7.3 1.1 13.9 4430
1997 04 35.3 5.6 5.7 29.5 11.8 4.0 7.1 1.0 14.4 3708
1997 05 33.7 5.4 5.4 31.3 11.5 4.1 7.5 1.1 xx.x 3733
1997 06 31.7 6.0 5.9 33.7 10.5 3.7 7.2 x.x xx.x xxxx
1997 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1997 08 34.1 6.7 6.0 32.7 10.3 3,4 5.9 0.9 14.5 3745
1997 09 35.3 6.0 5.2 34.0 9.3 3,5 5.4 x.x xx.x xxxx
1997 10 32.3 6.1 5.8 35.9 8.8 4,1 6.0 1.0 11.5 4458
1997 11 31.1 6.7 5.7 35.3 8.6 4,9 6.4 1.3 9.9 3743
1997 12 30.4 6.7 6.1 37.4 9.4 4,3 5.0 0.7 10.4 2778
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd)(mp)(övr) Ej svar Antal
1998 01 29.8 6.5 5.7 36.9 9.5 4.2 6.0 1.4 11.3 2809
1998 02 28.4 6.5 5.9 37.6 9.4 4.7 5.9 1.6 12.3 3783
1998 03 27.5 7.2 5.9 37.4 9.7 5.6 5.7 1.0 13.1 3750
1998 04 26.8 6.9 6.5 37.9 9.5 5.2 5.7 1.5 12.1 3774
1998 05 28.5 6.4 6.2 36.7 10.3 4.7 5.7 1.5 12.7 4691
1998 06 27.6 6.8 5.4 38.4 9.5 5.0 5.9 1.2 13.3 2851
1998 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1998 08 26.1 6.7 6.3 39.1 9.7 7,0 4.5 0.6 14.6 1440
1998 09 24.0 5.0 4.5 38.3 10.0 10.5 5.0 2.7 11.7 2502
1998 val 22.9 4.7 5.1 36.4 12.0 11.8 4.5 2.6
1998 10 22.9 5.3 4.7 36.1 12.3 11.1 5.7 1.8 10.2 1634
1998 11 23.9 4.4 4.8 36.3 12.2 10.5 5.3 1.5 11.6 3736
1998 12 25.4 4.7 4.8 35.2 11.5 10,6 5.4 2.4 11.4 4664
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr) Ej sv Antal
1999 01 24.8 3.8 5.0 36.0 12.0 11.0 5.8 1.6 10.1 1900
1999 02 23.8 4.9 4.5 35.5 11.3 13.1 5.9 1.0 9.6 2833
1999 03 25.4 4.2 4.9 33.4 11.9 13.9 4.7 1.6 10.2 3763
1999 04 25.0 4.5 5.5 33.1 12.2 13.2 5.5 1.0 10.7 4699
1999 05 26.1 4.8 4.0 31.4 14.6 12,6 5.0 1.5 10.1 4659
1999 06 25.6 5.6 4.2 31.8 14.6 11,2 5.7 1.3 10.4 3750
1999 07 --------- Ingen mätning ----------------------
1999 08 24.1 5.6 4.1 36.8 12.4 11,9 4.3 0.8 9.5 1888
1999 09 26.2 5,1 4.5 33.9 12.8 11,5 4.8 1.2 10.6 3741
1999 10 25.8 4.7 5.1 33.2 13.3 11,0 5.1 1.9 10.2 3759
1999 11 25.6 5.2 5.0 33.5 13.1 10,5 5.6 1.5 11.5 3723
1999 12 26.2 5.3 4.0 34.5 13.2 11,0 5.3 0.5 10.6 4666
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr) Ej sv Antal
2000 01 25.7 5.0 3.7 32.3 13.7 12.1 6.4 1,1 11.0 1897
2000 02 25.4 4.5 4.9 35.0 13.4 10.6 5.0 1.2 11.0 3769
2000 03 25.5 5.0 5.0 33.5 13.4 10.9 5.3 1.4 12.5 3765
2000 04 25.4 6.1 4.5 33.6 13.3 10.9 5.1 1.1 11.3 3760
2000 05 26.3 5.2 4.8 34.2 12.9 10.5 5.0 1.1 12.5 3783
2000 06 26.1 5.3 4.7 33.1 14.2 10.5 4.7 1.4 10.7 4695
2000 07 --------- Ingen mätning -----------------------------
2000 08 25.2 4.8 4.6 32.5 14.5 12.8 4.8 0.8 13.7 2830
2000 09 25.9 4.7 3.9 31.4 15.4 12.8 4.5 1.4 11.4 2788
2000 10 26.0 5.1 4.4 32.3 14.2 11.8 4.5 1.7 11.9 3531
2000 11 24.4 4.9 4.7 33.9 14.9 12.1 4.2 1.3 11.8 4685
2000 12 25.5 5.1 4.4 34.2 13.5 11.4 4.5 1.4 12.3 3729
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr)Ej sv Antal
2001 01 24.7 4.8 5.0 34.9 13.5 12.0 4.4 0.7 13.9 2804
2001 02 25.3 4.1 4.2 35.5 12.4 11.5 5.3 1.7 13.6 2361
2001 03 24.0 5.1 4.5 36.1 13.2 10.8 4.8 1.5 14.7 3718
2001 04 24.0 5.2 6.5 35.2 13.0 10.3 3.8 2.0 15.3 3503
2001 05 23.7 4.7 7.9 35.6 12.1 10.1 4.6 1.3 12.8 4723
2001 06 24.6 5.2 7.8 34.0 13.0 10.0 4.3 1.1 13.5 3794
2001 07 --------- Ingen mätning -----------------------------
2001 08 23.1 4.3 7.7 36.6 12.7 10.7 4.0 0.9 14.6 2812
2001 09 25.4 3.7 6.4 35.8 10.9 11.9 4.0 1.9 14.3 2809
2001 10 24.8 4.7 6.2 37.5 12.0 10.0 3.6 1.2 12.0 3707
2001 11 24.7 4.8 6.8 38.2 11.5 9.3 3.7 1.0 11.4 3749
2001 12 23.6 4.9 5.9 39.8 11.0 9.8 3.9 1.1 13.9 4666
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr) Ej svar An
2002 01 23.5 4.7 5.2 42.4 11.1 9.1 3.2 0.8 12,6 2829
2002 02 22.3 4.5 6.4 43.8 9.9 8.9 3.1 1.1 12,1 2850
2002 03 20.9 4.1 6.3 44.5 9.5 8.9 4,2 1.6 13.2 3793
2002 04 21.9 4.1 5.8 44.0 10.2 8.2 4.2 1.6 --- 4720
2002 05
2002 06
2002 07 --------- Ingen mätning ----------------------
2002 08
2002 val 15.2 13.3 6.1 39.8 8.3 9.1 4.6 3.6 --- ----
2002 10 16.9 14.8 6.2 39.8 8.1 7.7 4.3 2.2
2002 11 15.8 13.9 6.3 40.2 9.0 7.8 4.4 2.6
2002 12 14.9 14.7 6.3 39.8 8.5 8.5 4.4 2.9
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr) Ej svar
2003 01 15.0 14.6 6.4 41.7 8.2 7.7 3.7 2.7
2003 02 14.9 14.8 5.7 41.7 6.9 8.6 4.6 2.8 13.4 2835
2003 03 16.2 13.2 6.1 41.0 7.6 9.2 4.4 2.3 14.8 3782
2003 04 15.5 13.9 6.6 40.4 8.3 8.3 4.6 2.2 13.5 4277
2003 05 16.6 14.3 6.4 38.4 8.2 7.7 5.7 2.7 17.7 3780
2003 06 17.7 13.9 6.6 36.6 8.7 7.9 5.7 2.9 16.3 4242
2003 07 --------- Ingen mätning --------------------
2003 08 18.0 13.7 6.8 37.6 8.5 8.0 4.6 2.6 19.4 2933
2003 09 17.0 13.6 6.9 37.8 9.9 7.2 4.9 2.7 16.5 3755
2003 10 18.0 12.7 6.4 38.9 8.3 7.1 5.8 2.8 14.4 3749
2003 12 20.8 13.0 7.0 36.9 8.3 6.6 4.9 2.5 15.4 4681
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (övr) Ej svar
2004 01 20.6 13.0 6.0 36,4 9.5 7.0 5.4 2.1 17.4 1914
2004 02 21.1 13.7 5.3 38.7 9.0 5.5 4.4 2.3 20.0 1907
2004 03 19.6 13.2 6.1 39.5 8.6 5.9 5.2 2.7 16.7 1894
2004 04 20.8 12.8 6.6 38.2 8.5 5.6 4.9 2.6 21.0 1895
2004 05 20.6 11.6 4.6 38.5 10.0 6.4 5.5 2.8 18.7 1884
2004 06 19.3 11.7 6.7 36.4 9.8 6.5 7.2 2.4 17.3 1895
2004 07 --------- Ingen mätning -----------------------------
2004 08 23.2 12.8 6.5 34.6 8.8 6.4 5.9 1.8 17.1 1890
2004 09 23.5 12.4 8.0 33.1 9.0 5.2 5.4 3.4 15.7 1897
2004 10 24.3 12.0 7.7 36.3 7.1 5.7 4.1 2.8 15.5 1875
2004 11 24.7 12.7 6.3 36.9 6.7 5.2 5.2 2.3 15.4 1875
2004 12 25.1 12.7 6.5 35.5 7.0 4.6 5.7 2.9 16.0 1889
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (sd) (övr) Ej svar
2005 01 24.3 12.8 6.6 35.0 7.3 5.3 5.7 --- 3,0 18,9 1907
2005 02 24.7 13.1 6.2 38.0 5.7 4.9 4.3 --- 2.1 17.8 1893
2005 03 26.6 12.9 6.2 33.0 7.1 5.5 6.1 --- 2.6 15.6 1896
2005 04 28.8 11.4 6.2 31.3 6.6 5.4 5.6 --- 4.7 18.4 1910
2005 05 29.1 12.1 6.2 32.3 6.7 5.3 4.2 --- 4.1 17.3 1890
2005 06 29.0 12.0 5.6 31.4 6.5 5.5 6.3 --- 3.7 20.0 1888
2005 07 --------- Ingen mätning -----------------------------
2005 08 30.0 12.9 6.0 32.1 6.3 4.6 5.4 --- 2.7 17.2 1893
2005 09 30.5 10.2 5.7 34.3 5.5 4.7 5.2 --- 3.0 17.6 1920
2005 10 30.2 9.1 5.3 33.7 6.4 4.8 4.3 --- 6.2 15.4 1875
2005 11 27.4 10.7 5.2 36.1 5.0 4.3 4.8 3.7 2.8 17.6 1899
2005 12 29.7 10.6 6.7 33.2 6.0 4.6 4.5 2.2 2.5 20.6 1889
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp)(sd)(övr)Ej svar Ant
2006 01 30.9 9.3 6.9 35.3 6.7 4.8 4.1 --- 2.0 17.9 1891
2006 02 28.1 10.7 5.8 34.9 6.0 6.0 4.9 --- 3.6 17.8 1891
2006 03 28.2 10.2 6.7 36.2 5.6 5.9 4.4 --- 2.8 16.2 1876
2006 04 26.2 11.5 5.3 36.2 6.4 5.4 5.2 --- 3.8 18.9 1908
2006 05 25.2 11.7 5.8 36.6 6.8 5.2 5.5 --- 3.2 17.4 1896
2006 06 26.9 9.2 6.2 37.6 6.1 5.0 5.2 --- 3.8 17.6 1920
2006 07 --------- Ingen mätning -------------------------
2006 08 26.7 10.3 6.6 34.6 5.6 6.9 5.9 --- 3.4 19.2 1894
20060816 28.6 11.1 4,9 34,1 5.9 7.0 4.5 --- 3.9 20,0 1239
20060824 24.3 10.2 6.7 35.8 5.6 6.5 6.0 --- 5.1 15,1 1248
20060831 23.9 11.5 6.0 34.2 6.9 6.0 6.3 --- 4.5 13.1 1241
20060903 25.4 9.3 6.8 34.2 7.7 6.7 5.2 --- 4.8 13.9 1062
20060904 25.7 8.6 6.0 34.9 7.3 6.1 5.9 --- 4.4 14.6 1132
20060905 26.0 7.6 6.2 35.7 7.1 7.5 5.7 --- 4.3 14.5 1198
20060906 24.4 8.8 5.5 35.7 7.3 8.0 5.9 --- 4.4 14.7 1164
20060907 24.4 9.4 5.8 34.5 7.2 7.5 6.5 --- 4.8 14.5 1231
20060908 24.5 9.6 6.4 34.4 6.5 7.0 6.0 --- 5.6 14.5 1214
20060909 24.5 9.6 6.3 34.2 7.0 7.3 5.5 --- 5.6 13.5 1200
20060911 25.9 7.2 7.5 36.1 5.6 7.2 5.2 2,4 2.9 13.3 1186
20060912 24.3 7.9 7.4 36.7 6.6 7.6 5.4 1,5 2.9 12.8 1200
20060913 24.1 9.5 7.0 35.3 6.3 6.7 6.3 2,0 3.0 11.8 1581
20060914 25.0 9.2 7.0 34.8 5.8 7.4 5.3 2,5 3.0 12.0 1932
2006 Val 26.2 7.5 7.9 35,0 5,9 6.6 5.2 2.9 --- ---- ----
2006 09 25.0 9.2 7.0 34.8 5.8 7.4 5.3 2.5 3.1 12.0 1932
2006 10 26.3 8.3 7.3 35.4 5.6 5.9 5.4 3.4 2.4 10.9 1883
2006 11 25.5 6.3 6.7 38.9 5.7 5.3 6.6 3.1 2.0 12.6 1903
2006 12 25.8 8.5 6.9 39.7 5.1 5.2 5.9 3.0 1.9 13.4 1906
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp)(sd)(övr) Ej svar Ant
2007 01 26.0 5.3 6.0 41.4 5.7 4.9 6.5 2.8 1.4 11.8 1908
2007 02 24.0 6.4 6.4 41.4 5.9 5.6 6.3 2.6 1.4 13.9 1905
2007 03 25,9 5.6 6.9 39.3 6.1 6.3 5.8 3.1 1.7 13.4 1904
2007 04 24,3 5.4 6.3 44.1 4.3 5.4 5.4 3.4 1.5 13.8 1892
2007 05 25,1 5.7 7.8 40.7 5.6 4.5 6.9 3.0 0.7 13.5 1900
2007 06 25,3 6.6 7.1 40.9 4.6 3.8 7.2 3.4 1.2 12.6 1887
2007 07 --------- Ingen mätning ------------------------
2007 08 24.8 6.7 7.1 39.7 5.4 5.3 6.6 3.7 0.7 14.5 1924
2007 09 23.0 7.8 6.3 42.7 4.7 4.8 5.9 3.5 1.2 14.0 1887
2007 10 22.7 8.4 7.2 42.8 4.3 3.9 6.2 3.1 1.4 13.4 1905
2007 11 21.1 7.5 7.6 42.8 4.9 5.0 6.7 3.4 1.0 14.6 1895
2007 12 22.6 7.4 7.1 44.1 5.3 4.2 5.6 3.1 0.7 15.0 1898
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (sd)(övr) Ej svar Ant
2008 01 20.4 7.4 6.8 43.1 6.0 5.3 7.2 2.9 0.9 15.6 1906
2008 02 21.4 6.6 6.0 45.5 5.5 4.2 6.6 2.9 1.3 15.5 1905
2008 03 22.0 5.6 6.3 43.3 5.7 4.5 7.0 3.7 0.6 14.6 1919
2008 04 22.8 6.9 6.7 41.4 6.7 4.8 6.6 2.9 1.2 14.1 1917
2008 05 22.1 7.0 6.5 43.6 5.1 5.6 5.6 3.4 1.3 15.1 1897
2008 06 22.6 7.7 5.5 41.6 5.4 4.4 6.6 4.2 2.1 14.8 1888
2008 07 --------- Ingen mätning -------------------------
2008 08 22.2 6.8 6.7 42.8 5.1 5.0 5.5 4.4 1.5 16.6 1908
2008 09 21.2 7.5 6.0 42.5 5.6 4.9 6.4 4.4 1.5 13.3 1905
2008 10 24.6 6.2 6.7 42.5 5.4 4.1 6.4 3.5 0.7 13.9 1889
2008 11 25.8 6.9 6.3 39.6 4.7 4.2 7.5 4.2 0.8 13.7 1895
2008 12 27.2 7.1 5.5 37.1 6.5 4.0 7.4 4.5 0.8 15.1 1896
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (sd)(övr)Ej sv. Ant
2009 01 27.3 6.7 5.9 37.7 5.7 4.4 6.6 4.3 1.5 15.8 1900
2009 02 26.2 7.7 5.9 37.9 5.6 4.3 7.7 3.5 1.2 16.1 1915
2009 03 31.1 5.6 6.3 37.5 5.5 3.3 6.6 3.8 1.4 14.1 1909
2009 04 30.6 6.8 5.8 34.6 5.3 4.1 8.6 2.8 1.5 12.5 1914
2009 05 28.8 6.4 5.8 34.8 5.8 4.1 8.1 3.0 3.3 16.2 1898
2009 06 28.2 8.8 5.0 32.8 5.2 4.2 8.5 4.2 3.1 13.2 1897
2009 07 --------- Ingen mätning -----------------------------
2009 08 27.6 6.8 6.1 32.8 6.1 4.7 9.2 4.2 2.5 12.8 1911
2009 09 29.0 7.3 5.0 34.0 5.5 3.7 8.9 3.9 2.7 11.8 1895
2009 10 29.2 6.3 4.6 35.7 5.9 4.3 7.6 2.8 1.4 12.6 1907
2009 11 28.5 7.0 4.5 33.3 5.9 4.0 9.7 2.9 1.4 14.1 1894
2009 12 25.1 6.8 5.2 36.7 5.2 3.7 10.3 4.3 205 14.2 1901
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (sd)(övr)Ej sv.Ant
2010 01 25.8 6.7 5.0 36.9 5.5 4.0 9.4 5.0 1.8 14.0 1919
2010 02 29.6 6.5 5.6 34.6 5.1 3.9 9.3 3.4 2.0 16.0 1925
2010 03 30.8 5.9 4.7 34.0 5.6 3.8 10.6 3.8 0.9 15.3 1916
2010 04 29.8 6.2 4.9 34.1 5.4 4.1 9.0 4.9 1.6 14.4 1945
2010 05 30.9 6.7 5.1 34.3 4.3 3.5 10.7 3.5 1.0 15.0 1917
2010 06 32.9 6.1 4.9 30.6 5.1 4.5 9.9 4.3 1.7 15.1 1906
2010 07 --------- Ingen mätning ------------------------------
20100805 32.6 6.3 4.7 30.6 5.4 5.7 10.0 4.1 0.7 15,3 1194
20100812 30.5 6.8 5.5 31.3 4.8 5.8 8.9 4.5 1.9 14,1 1331
20100819 32.1 7.8 5.8 30.1 5.9 5.8 7.9 3.7 1.0 14,6 1445
20100826 33.0 6.2 5.3 30.8 4.9 5.5 7.6 4.6 2.0 14 1 1420
20100902 31.7 7.2 6.7 28.7 5.3 4.5 9.7 3.6 2.7 11.1 1428
20100909 31.4 8.8 4.8 28.7 6.2 6.7 7.1 4.6 1.9 12.2 1435
20100916 30.0 6.8 6.6 30.3 5.3 6.5 9.7 3.8 1.2 10.2 1941
2010 val 30.1 7.1 6.6 30.7 5.6 5.6 7.3 5.7 1.4 --- ----
2010 10 32.4 7.0 5.0 29.5 5.3 4.2 8.7 6.4 1.6 9.2 1904
2010 11 31.8 7.8 5.1 28.5 5.8 4.1 8.5 6.9 1.6 11.6 1889
2010 12 34.2 6.8 4.8 26.9 4.9 3.5 10.1 7.2 1.8 11.0 1904
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp)(sd)(övr)Ej sv.Ant
2011 01 33.9 7.1 4.7 27.8 4.3 4.4 10.3 6.9 0.6 10.7 1907
2011 02 33.4 6.5 5.1 30.2 5.4 4.3 7.7 6.4 1.2 12.3 1917
2011 03 30.9 6.7 4.7 30.5 6.0 4.5 9.2 6.2 1.3 12.6 1920
2011 04 32.5 6.0 4.0 31.2 5.4 3.8 9.8 6.6 0.8 12.5 1912
2011 05 30.4 6.6 5.4 33.4 4.6 3.6 8.8 6.8 0.5 12.4 1911
2011 06 29.0 6.2 4.5 35.2 4.5 3.6 9.1 6.8 1.1 11.8 1909
2011 07 --------- Ingen mätning ------------------------------
2011 08 30.1 7.4 4.3 32.8 4.3 4.0 10.1 6.0 1.0 12.2 1913
2011 09 32.7 5.8 4.5 31.8 5.4 4.1 8.9 6.7 1.2 12.4 1901
2011 10 31.1 6.8 4.9 30.3 6.3 3.8 10.1 5.5 1.3 13.5 1926
2011 11 32,8 6.6 6.7 27.4 5.8 3.2 10.0 6.7 0.8 14.4 1921
2011 12 34.4 5.5 5.4 25.4 6.3 4.3 12.3 5.9 1.1 13.1 1909
År Mån (m) (fp) (c) (s) (v) (kd) (mp) (sd) (övr)Ej sv.Ant
2012 01 32.9 5.6 4.5 24.6 8.8 4.2 11.8 6.9 0.7 13.8 1927
2012 02 32.9 6.5 5.1 29.2 6.7 3.8 10.5 4.7 0.8 15.6 1928
2012 03 28.7 5.9 4.9 33.7 6.1 3.5 10.3 5.2 1.7 11.9 1918
2012 04 29.1 5.1 4.6 36.8 5.6 4.0 9.3 4.7 0.8 13.9 1920
2012 05 27.7 5.3 4.5 36.7 5.3 3.6 9.2 6.6 1.2 11.9 1907
2012 06
2012 07 --------- Ingen mätning ------------------------------
2012 08
2012 09
2012 10
2012 11
2012 12
Fotnot 1.
Nuvarande Moderatata samlingspartiet hette Högerpartiet fram till den 9 januari 1969. Före 1952 var partinamnet Allmänna Valmansförbundet.
Fotnot 2.
Nuvarande vänsterpartiet hette 1921-67 Sveriges Kommunistiska Parti. Den 16 maj 1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet Kommunisterna (vpk). Vpk bytte åter namn, till Vänsterpartiet. vid sin kongress 23-26 maj 1990.
Fotnot 3.
Kristdemokratiska Samlingspartiet (KdS), bildades 20 mars 1964, men särredovisas i Sifo först 1984 när partiet når 1 procent i opinionsstöd i Sio-undersökningarna. 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS) och 1995 till det nuvarande Kristdemokraterna (kd).
Fotnot 4.
Folkpartiet liberalerna bildades som Folkpartiet den 5 augusti 1934 och bytte namn med tillägget liberalerna vid landsmötet 1990, utan förändring av partiförkortningen.
Fotnot 5.
Centerpartiet hette från början Bondeförbundet men ändrade namn i två etapper 1957 och 1959, till först Bondeförbundet Centerpartiet och sedan bara Centerpartiet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
