måndag 13 augusti 2012

13 aug: Den svenska statsskulden

Statsskulden uppgår för nävarande (31 juli 2012) till 1.071.312.812.391 kr (ettusensjuttioett miljarder) 

  Är det mycket eller litet?  Ökningen under juli var 17 miljarder. Det är 1,6 procent.
  Statsskulden är alltså stor i absoluta mått mätt. Men är det mycket eller litet?
  Det beror på hur man mäter. Så här räknar Riksgälden själv.
  1970 uppgick den svenska statsskulden till cirka 36 miljarder kr - finansministern hette Gunnar Sträng, han hade varit det sedan 1950-talets mitt.
   Det var något under 20 procent av den dåvarande bruttonationalprodukten.
   Sedan började skulden stiga.
   År 1995 - efter de svåra åren 1990-1994 - var den nästan 80 procent av BNP.
   År 1998 uppgick statsskulden till 1.449 miljarder kr.
   Det var något över 72 procent av vår dåvarande bruttonationalprodukt.
   Finansminister var Bosse Ringholm.
   Vid slutet av 2011 uppgick statsskulden till 1.158 miljarder kr. Bruttonationalprodukten för 2011 uppgick till 3.462 miljarder - och statsskuldens andel av BNP var alltså 33 procent. Finansminister är Anders Borg.
   En bidragande orsak till minskningen av statsskulden har varit försäljningar av statliga tillgångar, påbörjat av mininstären Carlsson 2004-2006 och fortsatt under ministären Persson 1996-2006. Under ministären Reinfeldt har ägandet minskat i bland annat Telia och Nordea samt Vin- och Sprit sålts till ett franska företag. I samband med pensionsreformen 1999 fördes också pengar från AP-fonderna över till staten, så att statsskulden minskade med cirka 200 miljarder kr rent bokföringsmässigt.
  Vilken slutsats bör dras:
  Jo, det finns utrymme för att göra produktiva investeringar i Sverige.
  Däremot bör man se till att inte fler människor hamnar i bidragsberoende.
Fotnot.

Lite historia

1789
Riksgälden bildades för att hantera statsskulden.
Under 1700-talet växte Sveriges statsskuld och inflationen var hög.
Sverige lånade bland annat pengar för att finansiera krig mot Ryssland.

1808-1809
Statsskulden var rekordstor efter det att Sverige förlorat ”det finska kriget” mot Ryssland.
1818
Sverige hade stora utlandslån som vi vägrade betala.
2/3 av skulden var utlandsskuld. Därför skrev staten av den största delen av utlandsskulden.
Kung Karl XIV Johan betalade själv den sista tredjedelen, och den svenska provinsen Pommern i norra Tyskland pantsattes mot betalning i silver.
1834
Trots hårda tider var statsskulden i stort sett avbetalad och Riksgälden hade i stället utländska fordringar.
1910
Sverige lånade utomlands för att göra investeringar i infrastruktur: järnvägar, vattenkraft och telefonsystem. Därför hade vi en relativt stor valutaskuld.
1970-talet
Oljepriset chockhöjdes 1973 och 1979.
Det ledde till en internationell lågkonjunktur, och den svenska ekonomin kom ur balans.
Sverige lånade i utlandet för att finansiera underskott i statsbudgeten och räntorna växte snabbt.
1990-1994
Statsskulden fördubblades från 600 till 1 300 miljarder kronor (eller från 44 till 78 procent som andel av BNP).
1990-talets slut och 2000-talets början
Statens underskott minskade.
Under en femårsperiod kring millennieskiftet hade statsbudgeten överskott, mycket tack vare stora skatteintäkter.
2005 Statsbudgeten visade återigen överskott, efter ett par år med relativt stora underskott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar