måndag 31 december 2012

26 dec: Danderydsliberalen ute 28 december!


Annandagen - mjölken slut, gröten slut, pepparkakorna slut, granen barrar, ja,  nästan allting har en ända utom korven som har två. Julen går mot sin ända.
  Vad göra?
  Jo, jag arbetar denna dag med Danderydsliberalen, 2012/5. Det har jag som en liten hobby sedan 21 år tillbaka, tidningen - en medlemstidning - tillkom under Ingegerd Wrette-Lundins tid som orförande i fp-avdelningen i Danderyd har har utkommit med fem-tretton nummer alla år sedan dess, jag har skrivit, redigerat och distribuerat alla.
  Ibland har det känts tungt, men i efterhand är det värdefullt.
  Det har kommit att innebära - i avsaknad av lokaltidning i Danderyd - att folkpartiets medlemmar är de bäst informerade medborgarna om det som händer i Danderyd i alla avseenden. Och jag tar mer än gärna inlägg och insändare: man får skälla till och med på ansvarige utgivaren (föreningsordföranden, just nu Lars-Gunnar Wallin) eller redaktören (jag).
  Det här är mitt bidrag detta nummer, lite internt förvisso men som också ger en bild av valförberedelserna inför 2014, då skall vi liberaler ha en bra politik att erbjuda väljarna för att de skall Rösta med folkpartiet, inte på som man oftast säger utan med, med den ideologiska riktning som vi företräder. Här bidraget i Danderydsliberalen 2012/5:

Riksdagsman Gunnar Andrén (fp) om förberedelserna för 2014:

  Vi vill ha: Bra betyg åt alla!
  Jag har nu suttit som bl.a Danderyds representant i folkpartiets förbundsstyrelse i tio år - jag fick efterträda i tur och ordning giganter som Edgar Asplund, Ulf Uebel och Hans-Iwan Bratt, ett uppdrag som förpliktar.
  Det är ett intressant uppdrag.
  Tidigare var landstingsråden Bo Könberg och Andres Käärik ordförande, sedan kom Maria Wallhager, också landstingsråd, som ordförande, dessvärre drabbades hon av hälsoproblem som gjorde att att hon av läkare ordinerades att släppa sina ansvarsfyllda och tidskrävande uppdrag. Det var klokt, hälsan har man aldrig tid att försumma, jag vet.
  Nu är statsrådet Erik Ullenhag ordförande, första vice är min riksdagskollega Nina Lundström från Sundbyberg och andre vice f.d. borgarrådet Lennart Rydberg. Ordförande i arbetsutskottet är tidigare riksdagsmannen Martin Andreasson, Solna, han efterträdde häromåret kommunalrådet i Täby Mats Hasselgren.
  Vad gör vi?
  Diskuterar politik, fattar beslut, tar fram idéer.
  Före jul hade vi stort idé-sammanträde inför 2014. Vad skall vi erbjuda väljarna?
  Bra betyg - åt alla! (Ett lysande förslag, dubbeltydigt, javisst - men sant liberalt)
  Här skall tunnelbanan gå! (Tänk er massor av sådana skyltar, vi vill ha konkreta besked att komma med).
  Visst kan det klagas på vårt länsförbund, som har att foga samman önskemål från Nykvarn till Norrtälje, från Upplands Bro till Nynäshamn, från Vaxholm till Ekerö.
  Inte lätt, skall sägas. Men vi förbereder oss väl: 2014 års valrörelse är redan i gång.
  Och jag lovar: Vi kommer att föreslå Bra betyg åt alla! Och Tunnelbana till Täby!
  Vi liberaler är att lita på. /Gunnar Andrén 

25 dec: Kommer

25 dec: Alltid tillgänglig - men närvarande?

En sådan här dag kan man fundera och filosofera:
  Genom e-posten, sms, e-mail på flera adresser (men använd gunnar.andren@folkpartiet.se så ser jag det lättast, riksdags-e-postadressen lusas ner av tusentals meddelanden  av obskyrt slag), mobiltelefon, skype, ipad (den populära paddan som jag ännu inte har men kommer att få under 2013 eftersom riksdagsledamöter anses behöva detta för sin kommunikation med väljarna) är jag numera alltid tillgänglig. Det ringer och kommer e-post och e-meddelanden (svensk översättning) så att man ibland inte vet var man befinner sig och bör göra.
  Alltid tillgänglig, alltså.
  Men närvarande?
  Det är en helt annan sak: Närvaro betyder att man engagerar sig medvetet i att man tar emot, bearbetar eller på annat sätt hanterar den information man får, det må gälla politiska frågor, vad vi skall äta till middag, var jag befinner mig i förhållande till den kontakande, om jag känner vederbörande, ja, närvaro betyder att man använder flera sinnen och kan ta emot informationen och bearbeta den.
  Vi är på väg in i ett samhälle, ofta av det anonyma slaget, där meddelanden sprids men ingen - trots alla vi alla är tillgängliga - tar emot budskap.
  Jag brukar säga: Om ett träd faller i skogen och ingen hör det, ingen ser det, ingen märker det, ingen meddelar hella vidare att det inträffat - har det då hänt?
  O.s.a.
  Tillgänglig alltid.
  Men närvarande?

25 dec: Musikprogrammet på Drottningholm


Drottningholms Slottsteater
Födelsedagskonsert för
Hennes Majestät Drottningen
Drottningholms slottskyrka
23 december 2012 kl 16.00
Olle Persson - baryton
Louisa Tatlow - altfiol
Mark Tatlow - hammarklaver


Ave Maria, Johann Sebastian Bach
(1685-1750) arr. Charlie Gounod (1818-93)
Bereden väg för Herran, text: Frans Michael Franzén
(1772-1847), melodi från Boda
Kosmiska vindar, text: Mats Paulson (1938-)
Die Sterne, text: Karl Gottfried Ritter von Leitner
(1800-90), musik: Franz Peter Schubert (1797-1828)
O makalösa stjärna, text: Hjalmar Gullberg  (1898-1961)
I Betlehem, text: Ingegerd Ahlin (1914-2012).
musik: Jerker Leijon (1956-2009)
Den signade dag, text: Johan Olof Wallin
(1770-1839), melodi från Boda
Minuet från cellsovit nr 1, J S Bach
Den allra första julen, text: Thord Gummesson (1930-)
Romanze, Max Bruch (1838-1920)
Tre Kungar, text och musik: Peter Cornelius
(1824-74), svensk övers. Karl-Fredrik Palmstierna
Jord och himmel fröjden er, gammalböhmisk julvisa
Av himlens höjd, tysk text (Von Himmel hoch):
Martin Luther (1483-1546), svensk bearb.
J O Wallin, melodi från Mora
Guds son är född, trad. svensk text, melodi från Halland
Den heliga natten, text: Kåre Skredsvik (1897-1946)
Julvisa , text: Zacharias Topelius (1818-98)
musik: Jean Sibeius (1865-1957)
Julhälsning
Gemensam psalm: Bereden väg för Herran
Välkommen, O Jesu, trad. svensk text,
melodi från Älvdalen
Koppången, Per-Erik Moraeus (1950-)

25 dec: Kunnskap om rätstavning

Den som möjligen irriteras över c:et i förra inläggets rubrik skall veta att
  Kunnskap är mackt.
  Det lerde jag mig redan såm liten.

25 dec: Mackterna emot oss

Det är bara att konstatera: Makterna är emot oss. Bilen stilla, allt stilla.
Dock: Innan stilla natt med snö infaller, bogserar vi bilen från kyrkan hem.
Där står den på tomten, kul att han finns även denna dag ...

25 dec: Tidningsfritt - en plåga

Denna dag - liksom i morgon är det tidningsfritt. Det är en plåga.
   Julaftonens tidningar är redan vällästa, korsorden lösta, sudokinte svår nog. Ett elände alltså.
   Dagens Nyheter har haft en bra serie i sin kulturdel om varför tidningarnas kris är så stor.
   Det beror naturligtvis på färre prenumeranter - men inte nödvändighetvis färre läsare.
   Däremot är annonsförmedlingsbyråernas fascination av TV-reklam (också det annonser) stor, man kan omedelbart veta hur många som sett en annons (det räcker att TV-apparaten är påslagen, om man inte tittar spelar ingen roll, tidningsundersökarna är noggrannare och vill veta vad man fick för meddelande) och rörliga bilder, ja, bilder, skall det vara.
  Till saken hör naturligtvis - det tycker jag DN-serien har missat helt - att det är nästan omöjligt att välja bort TV-reklam: annonserna kommer mitt i programmen, man kan inte stänga av, annonserna tar tid, tid, tid - bra för TV-annonsörerna förstås men inte för tidningsannonsörer som måste inse att läsare är annorlunda än tittare: De väljer bort de budskap de inte vill ha - men fördjupar sig i det man vill veta mer om.
  Tidningsannonsen är därför överlägsen.
  Men tidningskrisen ekonomiskt är här.
  Och jag lider: ännu en dag med tom brevlåda, ingen tidining, ingen riktig dag.

25 dec: Kommer 1

söndag 30 december 2012

25 dec: I julottan 2012


I Djursholms kapell kl 07.00 den 25 dec 2012. Med ryggen mot
kameran Ulrica Aspenberg, i förgrunden Kapellkören.
Nej, man får inte fotografera i kyrkan - fast å andra sidan:
Hur skall man då kunna dokumentera vad som hänt?
Uppe i ottan verkligen. Kallt och snö.
   Avfärd 06.20 - som väl blir 06.30 när nu sanningen skall fram.
   Jag går i kyrkan minst en gång om året - och brukar klara av det redan i början av kyrkoåret, som i år började den 2 december. Julottan den 25 december är perfekt varje år.
  Denna morgon sjunger vi som vanligt redan 07.00 Var hälsad sköna morgonstund.   Platsen är Djursholms kapell. Jag noterar att det finns några lediga platser, det var bättre förr, då fick man stå. Predikar gör pastor Ulrica Aspenberg, kapellkören sjunger under ledning av Ingemar von Heijne, kollekten går till något gott ändamål och ute snöar det.
  Allt hade varit perfekt om det inte varit som så att bilen inte startar vid återfärden vid 8-tiden. Den är död och det är fem grader minus ute och, som sagt, snöar.
  Jag får gå hem, det är kallt.
  Kyrkoåret kunde börjat bättre.

24 dec: Julfton 3

24 dec: Min fina julklapp

Juleljus och julebus

Julehus och julerus
Juleklapp och jul-is-tapp
Juleris och julegris.

Julebord och jul i nord
Julemat på julefat
Jul-rödkål och jul-glöggskål
Julerussin uti flera dussin.

Julekul och julsnö mul
inte julemat med motta.

Allt det här hör julen till
men vad mer du önska vill?
För att göra listan klar
och få julen underbar?

Utan den det inte barra
barnen börja att på rösten darra.
Gråter för de ingen har,
räcker ej med bara Tomtefar.

Ty under den läggs julegåvor,
nya årets fina håvor.
Därför får du nu på dan
självaste vår julegran!

24 dec: Tomten av Viktor Rydberg (1881)

TOMTEN


Av Viktor Rydberg

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid lagårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar sitt huvud och hätta -
nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta -
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen -
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen -
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver.

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar på svansen smått.
Karo sin tomte känner,
de äro goda vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
komma de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick - vem vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet därute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill midnattstimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

(1881)



23 dec: En konsert på Drottningholm



I Slottskyrkan: Chris O´Neill, prinsessan Madeleine
drottning Silvia, kung Carl XVI Gustaf och prins Carl Philip.

Som några vet är jag en av regeringens representanter i styrelsen för Stiftelsen Drottningholms Slottsteater sedan tio år, utsedd av kulturministrarna Marita Ulvskog (s), Leif Pagrotsky (s) och Lena Adelsohn Liljeroth (m).
  Det är ett mycket ansvarsfullt uppdrag, 2016 fyller denna världens äldsta i ursprungligt skick varande teater 250 år. Det skall vi fira!  
  Men redan denna kväll är det ett litet evenemang, som för oss ganska fåtliga inbjudna börjar i Slottsteaterns Dejunersalong med glögg och pepparkakor.
Hela programmet utlagt
den 25 december 2012
  Där är det lika varmt som ute, dvs ett ansenligt antal minusgrader.
  Man skall ju vara försiktig med att värma upp riktigt gamla lokaler som är byggda för att motstå årstidernas växlingar. Jag misstänker att jag fryser lika mycket denna kväll som Gustaf III gjorde på 1760- eller 80-talen om han besökte sin teater vid denna tidpunkt på året då.
  Nu är det tradition - sedan två år - att i Slottskyrkan i Drottningholms slott, med plats för kanske 70-80 personer, fira Drottningens födelsedag. Inga tal, bara musik - och fin sådan: Olle Persson, baryton, är helt glimrande, det gäller också Louisa Tatlow på viola och hennes far på hammarklaver (ett piano av sjuttonhundratalsutformning) Mark Tatlow, Drottningsholmsteaterns musikaliske ledare.
  Publik från vänster: Chris O´Neill, prinsessan Madeleine (som för dagen har tillkännagett bröllop den 8 juni 2013). drottning Silvia, kung Carl XVI Gustaf och prins Carl Philip.
  Kungen är - jag ser honom snett bakom Jacob Wallenberg och hans Annika Levin, styrelseledamot i Drottningholmsteatern även hon liksom Drottningholmsteaterns Vänners ordförande Christer Villard (med bland många andra är också förre Dramatenchefen Lars Löfgren och Stockholms Handelskammares chef Maria Rankka för att nu bara nämna några ) - påtagligt road och kikar över Slottskyrkans låga balkongräcke. samtliga kungligheter applåderar liksom vi andra åhörare en mycket trivsam konsert.
  Olle Persson, som jag inte hört på samma sätt tidigare, får fem stjärnor av fem möjliga.
  Sofi Lerström, Drottningholmsteaterns verkställande direktör, som ordnar med denna musikhyllning - annars är det ju mest Kungen och Kronprinsessan som vederfars hyllningar - skall ha stort tack för detta initiativ.
   Utanför är det kallt, i lilla Slottskyrkan känner man sig varm av musiken och artisteriet.  
   Vi har åkt buss till Drottningholm och tar nu 176:an tillbaka. SL kan man lita på, inte många minuters försening trots snö och kyla!

23 dec 2012: Landstinget och McDonalds

Jag lade märke till - i samband med att det klagades på städningen på våra sjukhus - att socialminister Göran Häggöund (kd) anser att städningen på sjukhus skall ske med samma noggrannhet som på MacDonalds.
   Max-imalt schemalagt och kontrollerat, alltså.
   En annan idé vore förstås att kommunalisera städningen på landstingen eller privatisera den på McDonalds.
  Vadå? Är redan?
  Är den redan kommunaliserad på landstinget och privat på McDonalds? Ja, då finns det ingen annan lösning än att vi stiftar ytterligare en lag om saken, då löser sig alla problem.
  Eller hur?

23 dec: Kommer 1

lördag 29 december 2012

23 dec: Var tar världen vägen?

Jag ser att ekonomen Klas Eklund hållit en föreläsning i Lund över ämnet Vart tar världen vägen?
  Av sammanhanget förstår jag att det trots allt inte gick alldeles åt h-lv-t- eftersom efteråt spelade en "ensemble från Musikhögskolan".
  (Men skall det gå illa, då skall det väl ske till musik?)

lördag 22 december 2012

22 dec: Totalt vilse i skog (Naturskyddsföreningen)

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) kräver i dag i  Dagens Nyheter en särskild skatt på papper, detta för att minska förbrukningen av skog.
  Detta har jag flera synpunkter på.
  Det första gäller alla dessa krav på specialskatter, på flyg, socker, choklad, fett och jag kan inte nämna den alla. Jag är - som skattepolitiker - urtrött på alla dessa särintressen som vill lägga särskilda skatter på just det man tycker mest illa om. Skatt på dumma förslag, det borde man kanske ha?
  Det andra gäller förstås att SNF-arna med generalsekreteraren Svante Axelsson i spetsen väljer att framföra sitt krav på papper, i papperstidningen Dagens Nyheter, inte på någon elektronisk hemsida. Varför? Jo, man vet ju att debattartiklar på papper blir mycket mer uppmärksammade i debatten än att skriva - som jag gör nu - bara elektroniskt.
  Men sedan kommer ju huvudfrågan: Behöver vi spara skog? Träd?
  Sanningen är denna, presenterad den 26 november 2011.
  Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att öka. Det framgår av nyutgiven officiell statistik från Riksskogstaxeringen.

  Sedan 1980-talet har virkesförrådet ökat med 26 procent i slutavverkningsskog (i dag 213 skogskubikmeter/hektar) och 7 procent i gallringsskog (i dag 134 skogskubikmeter/hektar).
  Notabelt är en ökning med 56 procent i plant- och ungskog, främst orsakad av att fler grövre träd nu får stå kvar när skogen slutavverkas.

Landets virkesförråd fortsätter att öka och uppgår nu till drygt 3.100 miljoner skogskubikmeter (m3sk).    
  – Ur ett skogsbruksperspektiv är det värdefullt att vi får virkesrikare skogar, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen vid SLU. Det är också tillfredställande att den ökade miljömedvetenheten slår igenom i siffrorna.
  För att virkesförrådet ska fortsätta att öka måste skogens tillväxt vara högre än den totala avgången av skog, det vill säga avverkningen plus den mängd skog som dör av naturliga orsaker.
  Skillnaden mellan dessa har minskat under senare år och ligger för närvarande på cirka tio miljoner skogskubikmeter per år på den brukade produktiva skogsmarken.
  De viktigaste orsakerna till detta är ökade avverkningar och effekter från stormarna Gudrun och Per.
  Detta har också medfört att ökningstakten för virkesförrådet inte har varit lika kraftig under 2000-talet jämfört med de föregående decennierna.
  Till detta kan läggas att ett argument för mer skog är att skogen fungerar som en koldioxidsänka, det vill säga absorberar koldioxid som alstras vid förbränning av kol, gas och olja - och denna sänka har vi i Sverige med våra stora skogar mycket glädje av eftersom utsläppen i Ryssland, Polen, Tyskland och England inte behagar respektera några landgränser utan påverkar också Sverige i hög grad.
  Men detta argument anförs inte av Natutskyddsföreningen - eftersom det ju är argument för att nyttja mer kärnkraft. Även Naturskyddsföreningen - en gång en liberal förening - har ändan där bak.
  Svenska naturskyddsföreningen går dessvärre vilse i skogen. Än en gång.
  Lägg skatt på dumma förslag!



22 dec: Statsministern i Lördagsintervjun

Så var det då åter dags för Tomas Ramberg att intervjua statsministern (senast var det 9 juni 2012). Frågeformen - Lördagsintervjun - är bra för fördjupning och  resonemang och statsministern klarar sig som vanligt bra - dock får han inga frågor om t.ex. invandring, miljö, skolan eller regionalpolitik och fler ämnen till där han själv i grunden aldrig rör sig.
  Det blir i stället mycket om ekonomin, ungefär som om han vore en förste finansminister.
  Bra avvägningar och förtydliganden, om företagens villkor dock nästan ingenting.
  Hur företagsinriktade är egentligen moderaterna, de nya moderaterna?
  Där har jag en annan prioritering, märker jag : Sänkt skatt på arbete, inklusive arbetsgivareavgifter, är och förblir den viktigaste reformen för att man skall kunna gynna de välståndsbildande krafterna, fritt citerat efter Bertil Ohlin, fp-ledare 1944-67, statsråd 1944-45, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
  Detta  gäller mer nu är någonsin förr: Utan framgångsrik företagsamhet stannar Sverige och välfärden försvinner.
  Men i stället talas det mycket om mer resurser till arbetsförmedlingen, detta trots att denna inte ens använder alla pengar som anslås.
  Vi behöver sänka skatten på arbete!
  På en punkt kommer Reinfeldt med ett tydliggörande, i regeringsfrågan, och då tänker jag inte på att han vill fortsätta vara statsministern 2014-18.
  Det gäller i stället regeringsfrågan, hur Sverige skall regeras, ledas, styras.
  Här säger han exakt samma sak som jag gjorde i en TV-intervju med Love Benigh härförleden och som jag fick mycket kritik från moderater förr.
  Nu säger Reinfeldt exakt samma sak - han kanske har sett TV-programmet? - nämligen att huvudlinjen är en ny Alliansregering med majoritets- eller minoritetsstöd men om det inte går man man tänka vidare, Reinfeldt uttrycker det som så att man måste diskutera med andra partier.
  Jag tolkar det som så att två partier då är uteslutna, båda av ideologiska skäl, arbetslöshetspartiet vänsterpartiet och martyrpartiet sverigdemokraterna.
  Det senare kommer att fortsätta odlar myten om hur misshandlade man blir både fysiskt och samarbetsmässigt till man faller ur riksdagen.
  Men det som i övrigt är som så att väljarnas val avgör hur landet skall regeras och att det då är tjänstefel att utesluta något parti från samarbete och inflytande.
  Ty, som jag sade i TV-intervjun, Sverige och politiken måste vara viktigare för svenskarna och partierna än vem som sitter på ministerstolarna.
  För det finns ingenting som är så skadligt för ett land och dess invånare än fel politik: Det skulle i så fall vara enighet om fel politik.

22 dec: Ipso, centern och annat

I dag kommer det två nya opinionsundersökningar. Den som publiceras i DN och som förr hette något annat men numera Ipso, visar att socialdemokraterna har det jobbigt när man närmar sig 35-procentsstödet, att moderaterna ligger alltjämt kring 30, att sd hamnar kring 6-9 procent, att centern och kd ligger lågt, att fp tuffar på under sitt valresultat samt att vare sig miljöpartiet eller vänsterpartiet närmar sig himmelska höjder.

21 dec. På spåret (www.svt.se/pasparet.se)

Deet finns många bra TV-program, min favoritkanal är www.access.se som har mängder med intressanta samhälls- och musik- och andra kulturprogram.
  Ett annat varotiprogram är På Spåret (utom när man skall gissa på maträtter). Det har en intressant form och man får lära sig mycket. Kanske borde Jan Björklund intressera någon för att göra programmet På mattelektionen?
  Dagesn program med Kristian Luuk och Fredrik Lindström tar mig och andra tittare till först en svensk stad (lite för lätt), sedan till Mexico City och Cannes. Har man som jag inte varit där, blir upplevelser förmodligen inte fullt lika intressant som om man varit där men tillräckligt nog.
  Luuk och Lindström når dock i vad jag vill kalla programledarnas trivselfaktor upp riktigt till främst Ingvar Oldsberg och även tennisvetaren Hellberg, men får fullt godkänt.
   Fyra stjärnor på en femgradig skala.

21 dec: Kommer 3

21 dec: Julklappsbekymmer sedan 1988

Deet finns ju alltid vänliga människor som vill lösa mina julklappsproblem - som om jag hade några - genom att ta hand om mina pengar - som om jag hade några.
  Handeln, till exempel.
  För villrådiga har man sedan 1988 lanserat Årets julklapp, via HUI, Handels utredningsinstitut.
Det köper jag därför inte.
  Däremot har man ännu inte lanserat värme. Eller solsken. Snö, saknas ännu. Liksom gran. Och tomte.
Här är de saker jag inte fått, inte tänkt ge bort och över huvud taget aldrig ens tänkt på - förrän snälla handeln lanserat förslagen:
1988 Bakmaskin (skall man sitta på den?
1989 Videokamera (hellre stillbild)
1990 Woken (jag äter skinka till jul, grisen får ursäkta)
1991 CD-spelaren (jag vill ha en tyst jul)
1992 TV-spel (bok tack!
1993 Parfym (jag ogillar dofter, vatten duger)
1994 Mobiltelefonen (har jag haft sedan 1989!)
1995 CDskivan (jag saknar CD-spelare)
1996 Internetpaketet (jag gillar bättre paket av papper)
1997 Elektroniska husdjur (om det finns mygg är det OK, annars inte)
1998 Dataspel (låter tråkigt, tacka vet jag mitt gamla ishockeyspel (tyvärr fungerar det inte))
1999 Bok (nej, jag har redan en)
2000 DVD-spelare (de enda spelare jag vill ha är de i Milan, DVD-föreningen känner jag inte till)
2001 Verktyg (fram för RUT-avdrag!)
2002 Kokbok (varför laga mat när det finns färdig?)
2003 Mössa (mossa hade varit OK nu i juletid, kanske har man tappat prickarna)
2004 Platt TV (TV-programmen uppfyller sedan länge begreppet platt-TV, totalt onödigt)
2005 Pokerset (finns mycket roligare sätt att göra av med pengar, t.ex. vin och ....)
2006 Ljudboken (stör min läsning)
2007 GPS-mottagaren (den kommer bara bort)
2008 En upplevelse (har jag redan haft flera)
2009 Spikmattan (passar gangstrarna - men min bil mår illa av spikmattor)
2010 Surfplatta (Surf? Nej, det var länge sedan jag använde Surf med sin blå kraftkorn)
2011 Matkassen (jag bär hem mat i platskasse som det står ICA på, behövs inte)
2012 Hörlurar (jag hör bara på ena örat numera, finns det ingen vanlig hörlur?



21 dec: Riksdagsfritt

Jag noterar denna vita dag - och jag då på snöfallet förstås, inte Systembolaget - att nu är det första dagen på mycket länge som det är riktigt riksdagsfritt.
  Så jag bokar raskt två resor med möten, detta utöver riksagsgruppens resa till Berlin 10-12 januari 2013: Till Växjö med tåg den 13 januari, besök i Växjö, Tingsråd och Olofström på måndagen och återresa från Ronneby med flyg, till Knäred den 20 januari för att "fira" 400-årsminnet av Freden i Knäred - jo, hallännningen Carl Bildt kommer förstås också, han får väl räknas som en av till och med sverigdemokraterna godkänd svensk numera trots sitt ostridiga danska påbrå?
  Och så är det besök i Pajala mot slutet av januari och hos danska skatteutskottet i Köpenhamn i början av februari 2013.
  Bäst att fira jul snart!

20 dec; Kommer 3

20 dec: Kommer 2

20 dec 2013: Pritzker-priset

Jag har fått en fråga i anledning av notisen (7 dec) om Oscar Niemayers bortgång tio dagar före sin 105-årsdag. Vad är Priztker-priset?
Jo, det är arkitekturvärldens motsvarighet till Nobel-priset, svensk motsvarighet kan sägas vara Kaspar Sahlin-priset. Familjen Prizkter kommer från Chikago och äldste sonen är f.n. chef för den stora Hyatt Foundation i New York.
Här är pristagarna:
2012 Eduardi Souto de Moura
2011 Kazuyo Seijma och Ryue Nishizawa
2009 Peter Zumthor
2008 Jean Nouvel
2007 Richard Rogers
2006 Paulo Mendes de Rocha
2005 Thom Mayne
2004 Zaha Hadid
2003 Jörn Utzon (skapare av Sydneys opera)
2002 Glenn Murcutt
2001 Jacques Herzog och Pierre de Meuron
2000 Rem Koolhaas
1999 Norman Foster (Tysklands förbundsdag)
1998 Renzo Piano
1997 Sverre Fehn
1996 Rafael Moneo (gjort Moderna Museet)
1995 Tadao Ando
1994 Christian de Portzamparc
1993 Fumihiko Maki
1992 Alvaro Siza
1991 Robert Venturi
1990 Aldo Rossi
1989 Frank Gehry
1988 Gordon Bunshaft
1988 Oscar Niemayer, född 1907, död 2012 (skapare av Brasilia och FN-huset)
1987 Kenzo Tange
1986 Gottfried Böhm
1985 Hans Hollein
1984 Richard Meier
1983 I M Pei
1982 Kevin Roche
1981 James Stirling
1980 Luis Barragan
1979 Philip Johnson

20 dec: En god lunch med Handelskammaren

Det är svårt att få tid med allt man vill.
  Stockholms Handelskammare tillhör de organisationer som gör ett mycket viktigt arbete - sedan 1902, 110-årsjubileum 2012 alltså - som jag alltför sällan hinner med.
  Därför är det värdefullt att så här straxt före årsslutet hinna bjuda två av dess medarbetare, Katarina Lorenz och Andreas Åström, till riksdagen för att diskutera och inte minst bli informerad.
  Mycket  givande!

19 dec: Kommer 2

19 dec: Leif Gustafson (s) död

En av många journalister och därtill ännu fler vänner, den tidigare informationschefen i socialdemokraterna, Leif Gustafson, har avlidit. Han var född den 4 juli 1946, avled 19 dec 2012. Han sörjs närmast av Inger Båvner samt två barn och flera barnbarn.
  Leif var, trots att han ansåg sig vara experten framför andra på partibegravningar (s), en mycket munter och glädjefylld person. När man som journalist ringde till socialdemokraterna och fick tala med Leif visste man att man skulle få den hjälp som var möjlig att ge och att det skedde på ett positivt sätt. "Vi är till för er, och ni får oss", tror jag var hans tema.
  Men jag skall i denna stund - och kan också meddela att Leif begravs den 18 januari 2013 i Maria Magdalena kyrka kl. 11.00 - förtälja en annan sak som få tog notis om på den tiden det begav sig.
  Leif var nämligen utsedd förtroendevald revisor i dåvarande PK-banken, kring 1990. Han gick till verket med öppenhet och omdöme - och kom snart till insikt om att långivningen till fastigheter var det något fel på: krediter lämnades utan rimliga säkerheter.
  Leif skickade därför ett brev till, tror jag, endera bankens styrelse eller kanske finansinspektionen. Det togs inte väl upp - det var på den tiden Gotabanken fanns och reklamen "Låna hos oss" gick där det var tillåtet att göra reklam (TV-monopolet var ju ännu en välbevarad socialdemokratisk  tingest - och parabolen bekämpades av socialdemokraterna ända upp i riksdagen).
  Skrivelsen föranledde ingen åtgärd, utlåningen fortsatte, Leif var besviken. Han såg fastighetskrisen komma - och den kom med förödande verkningar för hela Sverige. Den hade grundlagts - Leif skrädde vid personliga samtal inte orden - av den socialdemokratiska regeringen 1988-91, med avbrottet för ministären Carlsson I:s avgång och finansminister Kjell-Olof Feldts sorti - i januari 1990, och eskalerade fram till valet 1991 och fick sedan tas om hand av ministären Bildt och nye finansministern Anne Wibble, allt medan socialdemokrater som Thage G Petersson och andra eldade på kritiken mot åststramningarna som blev nödvändiga till följd av de låneexcesser som Leif varnat för och som kom att resultera inte bara i kronans fall 1992 utan framför allt den mest omfattande arbetslösheten i Sverige sedan 1930-talets början.
  Leif var mycket kritisk till hanteringen av de varningstecken han sett.
  Jag kan bara instämma.
  Då rådde enighet om en felaktig ekonomisk politik. Alltså: Varning för enighet. Det var skönt att åka första klass i flera år men när man har en.som Leif, som ser stupet, bör man göra något innan det är för sent.
  Det gjorde inte Sverige den gången.
  Leif Gustafson - en whistleblower som ingen lyssnade på.

19 dec: Riksdagsslut med votering (och Erik Almqvist)

Så blir det till slut årets sista votering.
  Den börjar med att vi röstar om det betänkande från lagutskottet om bostadspolitik som bordlades igår sedan en omröstning i ett lagstiftningsärende slutat 169-169. Därefter har försök till förhandlingar för att undvika att tur i lottdragning eller felaktiga kvittningar mellan riksdagsblocken fäller avgörandet förts från Nina Lundströms (fp) sida med Veronica Palm (s) - detta som det i argumentationen framstår som tydligt att miljöpartiet i grunden anser att det förslag som regeringen lagt fram ligger mycket nära partiets åsikter.
  Men från de socialistiska partierna i riksdagen, socialdemokraterna, vänsterpartiet och sverigedemokraterna (jo, i alla ideologiska frågor som inte gäller pengar står sverigdemokraterna alltid på det socialistiska partiernas sida, en frihetsfråga som denna - att ge bostadsrättsägare mer inflytande över uthyrningsrätten, tar det socialistiska tänkandet helt överhanden och sverigdemokraterna går som väntat och vanligt till de socialistiska partiernas sida och vill inte ha mer inflytande för de enskilda, detsamma gäller från skatteutskottet personallliggare inom byggbranschen där man går på mer tvång mot företagare utan klara lagregler etcetera) motsätter man sig mer makt till bostadsrättsinnehavarna, styrelserna skall ha kvar makten att bestämma vem som får hyra i andrahand eller inte alls.
  Denna gång vinner socialistiska förslaget - mot ökad personlig frihet - med 173-170, sex ledamöterna är utkvittade.
  Vad är att säga mer?
  Jo, att en av de röstande är Erik Almqvist (sd), han som efter järnrörsfilmen uppmanats tänka över sitt uppdrag som riksdagsledamot men som uppenbart för dagen fått nåd av partiordföranden Jimme Åkesson, som visserligen har fått beröm för sin krishantering men som är just så principlös som kritikerna säger.
  Hemskt att se!
  Och hur många har observerat att Erik Almqvist nu efter sin månadsexil i Budapest (ett utland som tydligen tar emot honom!) är tillbaka i riksdagen?
  Har svenska journalister redan börjat fira Jul?

19 dec: Åttioåtta miljarder till kommunerna

Denna förmiddag lättar riksdagen på penningpungen igen - och anslår 88 miljarder kronor i allmänna anslag till kommunerna 2013.
  Här mitt inlägg i debatten som fp-talesman:
Anf. 19 GUNNAR ANDRÉN (FP):

"Herr talman!
  Jag har för säkerhets skull tagit med detta gedigna utredningsarbete, nämligen betänkandet från Utjämningskommittén.08 om de likvärdiga förutsättningarna för den kommunala utjämningen.
  Jag satt med i den kommittén, och det var ett sifferrikt arbete.
  Jag måste ställa följande fråga:
  - Hur ser affärsplanen från oppositionen ut när det gäller välfärd och trygghet i kommunerna?
  Det är den viktigaste frågan över huvud taget.

Man ska komma ihåg att kommunerna till 82 procent är finansierade av skattebetalarnas kommunalskatter. Statsbidragen står för 18 procent. Därför är arbetsmarknaden och sysselsättningen i den privata sektorn grunden för att vi ska ha en bra kommunal omsorg.
  Arbetslöshetspartiet Vänsterpartiet har ingenting förstått av detta.

Låt oss titta på varselsiffrorna för november för att få en bild av hur krisen ser ut just nu.
  Det var 393 varsel i den kommunala sektorn under november enligt Arbetsförmedlingen. Det är de senaste siffrorna som jag har tillgång till. Det är möjligt att det har kommit siffror senare.
  Hur många varsel har det varit i den privata sektorn?
  Det är fruktansvärda siffror. Det var över 10 000. Det är illa med 393 också. Under krisen 2009 var det lite mer, då var det 1 400–1 700. Det är inte så bra det heller.
  Ser man till antalet lediga platser inom den kommunala sektorn – det är också en mycket intressant indikation – var det i november månad enligt Arbetsförmedlingen 15 477 lediga platser.
  Detta kan jämföras med 13 495 förra året och ungefär 7 900 under det stora krisåret 2009.
  Detta är den verklighet som vi lever i.

År 2006 uppgick de kommunala intäkterna till ungefär 656 miljarder kronor. I år, 2012, uppgår de till ungefär 841 miljarder kronor. Det är en ganska stor skillnad – ungefär 200 miljarder kronor. För nästa år är det ungefär ytterligare drygt 20 miljarder.
  Det är riktigt att kostnadsutvecklingen för den kommunala sektorn inger bekymmer därför att den ökar med ytterligare ungefär 26 miljarder kronor, inte bara med 20 miljarder kronor.
  Precis som oppositionen talar om är det en hel del sociala kostnader för ökad arbetslöshet. Det är riktigt att det är på det sättet.
  Men vi får aldrig glömma bort vad det är som är basen.
  Vad är hönan, och vad är ägget?
  Jo, det är sysselsättningen i den privata sektorn som gör att vi har en ordentlig skattebas. Därför är det så förvånande att stora delar av oppositionen vill öka arbetslösheten i den privata sektorn. Detta är otroligt kontraproduktivt.
  Socialdemokraterna vill till exempel höja arbetsgivaravgifterna för ungdomar med i runda slängar 16 miljarder kronor, varav 2 ½ miljard i den kommunala sektorn.
  Men det föreslår man att kommunerna ska kompenseras för. Men om det är 12, 13 eller 14 miljarder kronor i den privata sektorn som man inte ska kompenseras för, hur många nya jobb ger det?
  Det är klart att vi får ett sämre skatteunderlag. Det begriper vem som helst. Det behöver man inte vara Nobelpristagare i ekonomi för att förstå. Det räcker att man är vanlig kommunalkamrer, eller ekonomidirektör som jag tror att det heter numera.

Det är riktigt att det kommunala utjämningssystemet spelar en mycket stor roll för många kommuner för att de ska kunna ha både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Under dagen kommer det ett nytt förslag som regeringen offentliggör kl. 10.30. Det vet vi naturligtvis ingenting om än.
  Likväl måste jag ta upp en fråga i detta betänkande som har diskuterats mycket och som gäller något som är mycket viktigt för oss alla – det är ingen skillnad mellan partierna – nämligen hur stora grupperna ska vara i förskolan.
  Sedan 2001–2002 har antalet elever per grupp ökat.
  Det är pedagogiskt inte bra.
  Jag tillhörde kommittén, och vi diskuterade väldigt utförligt vad orsakerna är.
  Man kommer inte ifrån att en viktig orsak till att det har blivit så – man kan gå till kommunalkamrererna eller kommunstyrelseordförandena – är att det har införts en maxtaxa som inte fanns när systemet kom till 1993–1996.

Vad har maxtaxan fått för följd?
  Jo, vi har fått fler inskrivna i barnomsorgen.
  Det är pedagogiskt sett jättebra, men det har också fått följden att kommunen har fått ökade nettokostnader. Man har inte kunnat försvara sig på annat sätt än att grupperna har blivit större.
  Detta är inte bra. Det kan ingen tycka.
  En väldigt viktig strukturell fråga att ställa sig är därför hur vi ska se till att bevara god pedagogik i barnomsorgen och samtidigt se till att kommunerna får kompensation för detta.
   Jag satt som sagt i denna kommitté, och enligt mitt sätt att se var det en sak vi inte kunde diskutera av politiska skäl före valet 2010, nämligen om vi skulle ha en indexuppräkning av maxtaxan hela tiden.
  Jag menar att det är en av de viktigaste frågorna. Den berörs inte i kommittébetänkandet, men det är en av de viktigaste frågorna vi måste diskutera:
   - Hur ska kommunerna kunna försvara att man har bättre kostnadstäckning för en bättre barnomsorg i framtiden?
  Jag menar att man måste se till att kostnadstäckningen blir bättre, och det finns säkert olika möjligheter att göra detta.

Allra sist vill jag ta upp kostnadsutjämningen, eftersom det förslaget kommer alldeles strax. Detta är väldigt viktigt, eftersom en hel del kommuner får det bättre – det gäller till exempel uppe i Norrbotten; jag ser Sven-Erik Bucht här, och hans hemkommun Haparanda får det bättre – medan andra kommuner får det väldigt mycket sämre.
  För de kommuner som får det väldigt mycket sämre är det viktigt att veta att det nya förslaget, herr talman, innebär att ingen kommun får det sämre jämfört med utredningsförslaget.
  Det är det man kan säga vid det här laget.

18 dec Kommer 4 (riksdagen)

18 dec Kommer 3

18 dec 2012: Skolan "pedagogisk tomteverkstad"?

Dagens Nyheter (lib) anser att den socialdemokratiska skolan med sitt förnekande av kunskapens betydelse och vikten av betyg bör betecknas som en "pedagogisk tomteverkstad".
  Tomtarnas riksförbund bör protestera mot denna förolämpning mot deras sagolika insats för dagens barn.

18 dec 2003: OECD rekommenderar men möter inte väljarna

OECD;s rekommendationer för Sverige presenterades igår (17 dec) för bland andra finansminister Anders Borg (m). OECD vill - genom talesmannen Jörgen Elmeskog att fastigheetsskatten skall återinföras, ränteavdragen avskaffas, införa marknadshyror, minska skillander mellan tillfälligt anställda och tillsvidareanställda osv.
  Dessa förslag, där jag personligen har sympati med avdragsbegränsningen (på sikt, ungefär som i Danmark där man 2009 beslutade om att minska avdragsrätten för räntor under en 10-årsperiod), visar bara en sak:
  OECD går inte till val i Sverige.

17 dec 2013: Stefan Löfvens (s) skolkritik

Efter statsministerns betygstal i dag i sitt jultal kritiserar s-ledaren Stefan Löfven statsministern, "ett sorgligt och desperat utspel", allt enligt DN.se. Han ogillar också att statsministern står och läser innantill. Ett retoriskt grepp, som den socialdemokratiska partiledaren ogillar.
  Tja, ... vad skall man tycka om en statsministerkandidat som sysslar med sådant?
  Men illa är att han ogillar de skolreformer som regeringen genomfört. "Han (statsministern) står och spexar och verkar i stort sett nöjd", kommenterar Löfven som inte vill sänka betygsåldern ytterligare, ja, annat lät det ju från socialdemokratiskt håll när Tage Erlander var statssekreterare (s) och senare statsminister.
  Jag hade förväntat mig ett helt annat anslag från statsministerkandidaten Löfven. Nämligen - låt vara i polemik med Ibbe Baylan (s), förre skolministern - att det som görs är bra men som socialdemokrat är han inte nöjd utan vill satsa än mer på skolan.
  Det hade varit statsmannaskap, det hade klätt en statsministerkandidat (s).

17 dec Kommer 3

17 dec Måndag Kommer 2

17 dec 2013: Statsministerns betyg

Det är verkligen bra att statsministern nu ger sig in i skoldebatten. Moderaterna behöver ju tydligare profil där, vilket går bra sedan man utsett sin tidigare skoltalesman till landshövding i Skåne. (Visste ni inte att moderaterna hade en skoltalesman?)
  I sitt jultal ägnade han skolrågorna nästan all tid - och kom med förslaget att sänka betygsåldern till tredje klass, därmed över- eller underträffande utbildningsminister Jan Björklunds tidigare propå om betyg från fjärde årskursen i några ämnen.
  En del ser problem för folkpartiet med att allt fler partier ägnar skolfrågan intresse.
  Jag ser det tvärtom. Det är bra för Sverige att inte bara folkpartiet ägnar sig åt Sveriges enskilt viktigaste fråga, kvaliteten i skolan.
  Vi behöver katederkompetens. Kunskapskompetens.
  Det handlar om allas framtid, Sveriges framtid.

måndag 17 december 2012

16 dec: Besök hos fp-Norrtälje


Ordföranden i folkpartiet i Norrtälje Åsa Wennerfors
tackar gruppledaren Hasse Amdersson för hans insatser
för liberala värderingar i Norrtäljepolitiken 2012
Se även www.liberal.nu
 I dag var jag i Sundsta på vägen mellan Rimbo och Norrtälje, det ligger i närheten av Husby för er som vet.
  Det var hala vägar, mycket snö, rent av folk som åkte sparkstötting.
  Målet: Folkpartiets i Norrtälje traditionella jullunch, i år på Sundsta Säteri. Gott!

  Kort tal om det politiska läget, trevlig stämning, ordföranden i Norrtälje (fp) Åsa Wennerfors tackade fp-gruppledaren Hasse Andersson för ett bra år för Norrtälje med en vacker blomma.

  Många god vänner var med, särskilt roligt att fullmäktiges vice ordförande i Norrtälje Roine Walllin med hustru Berit fanns på plats liksom Ingmar Ögren, Christina Frisk, Margareta Säterli Milde och  många, många fler.
  Faktiskt:Folkpartiet gör Norrtälje bättre.
  Och jag fick också en blomma - för mitt korta tal kanske?

16 dec: Agenda - bra! (Plus Grönköpings Lokalradio)

Dagens Agenda får åter gott betyg.
  Intervju med Anders Borg - klart bra och nyanserat.
  Inslag om vapenlagarna i USA: Såvitt jag kan bedöma kommer massakern i New Town inte betyda något. Men varför kan USA inte ha en vapenamnesti åtminstone? Alla sätt att minska den privata vapenarsenalen är bra.
  Tidningarnas kris - den är reell. Bra inslag med ´Mats Svegfors -  men lösningarna långt bort.
  Jag är förundrad över att regeringen, dessvärre, förefaller så lite engagerad i det offentliga samtalets möjligheter. Ty vad man än säger: Tidningarnas journalistik är basen för allt publikt meningsutbyte.
  Radio och TV är också viktiga - men nästan alla deras nyheter kommer från nyhetstidningarna.
  Får jag citera Grönköpings Veckoblad anno/1977?
  Jo, där manade man sina prenumeranter att omgående säga upp penumerationen på härvarande Veckoblad eftersom tidningens alla nyheter omedelbart lästes upp i Grönköpings då helt nyskapade Grönköpings Lokalradio.
  Agenda får 3,5 stjärnor av fem möjliga.

16 dec: Sd-framgången

10 procent - det måste vara sd-arnas begåvade jordbrukspolitik som får sin belöning.

lördag 15 december 2012

15 dec: Norrbotniabanan - och dess finansiering

Att jag tillhör dem som anser att Norrbotniabanan är Sveriges mest lönsamma järnvägsprojket har folkpartiets riksdagsgrupp fått höra vid åtskilliga tillfällen.
  - Han tjatar ju alltid om det. som gruppordföranden Jan Björklund - med en glimt i ögat måste sägas - utbrast på ett riksdagsgruppsmöte tidigare denna höst när den andra Norrbotniaförespråkaren i vår grupp, Maria Lmster från Västerbotten tog upp saken.
  Jo, det stämmer, jag tjatar.
  Varför? Jo, Norrbotniabanan är bra för Sverige, mycket bra för vårt näringsliv, för den svenska ekonomin, för vår välfärd i framtiden.
  (Däremot tror jag inte att Norrbotniabanan kommer att generera mycket persontrafik, det är varutransporterna som behöver den.)
  Men om man har den åsikten som jag har - och jag stödjer mig dels på kunskap om hur ekonomi fungerar, dels på tidigare Banverkets beräkningar av olika järnvägsprojekts lönsamhet - måste det då vara staten som står för hela investeringen?
  (Det handlar om cirka 30 miljarder kr.)
  Ja,  om man har den syn på järnvägens roll i samhället som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har, då måste staten satsa 100 procent. Avkastningen bedöms nämligen vara noll.
  Då kommer byggstarten att dröja, färdigställandet skjuts på framtiden.
  Det är inte bra för Sverige och vår ekonomi.
  Men om man följer tiden bakåt och minns att den liberale finansministern Johan August Gripenstedt (1813-1874) byggde stambanorna på 1850-talet i det då så fattiga Sverige - genom att ta upp långsiktiga lån i England - ter det hela sigannorlunda.
  Gör som Gripenstedt. Det anser jag att man bör göra.
  Nu.
  Staten kan vara ansvarig för själva bygget via något konsortium  - men fiansieringen kan ske med långsiktigt återbetalda  obligationslån där intresserade företag, privat kapital alltså, går in, inte med ägarkapital men väl långsiktiga lån. Utländska finansiärer borde också vara intresserade, inte minst från Ryssland och Kina.
  Då kan man börja planerandet för att bygga genast - och avkastningen på en sådan modern järnväg kommer att vara synlig i de finansierande företagens bokföring inte bara om ett år utan under de närmaste hundra eller hur lång tid obligationslånen löper på.
  Dyrt?
  Nu när riksbankens styrrämta ligger kring 1 procent? På sikt: Jättebilligt.
  (Staten genom riksgäldskontoret har ju till och med nyligen fått betalt för att låna ut svenska kronor!
  Det är min affärsplan.
  Miljövinsten tillkommer.
  Men den kräver att socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och de notoriskt opålitliga sverigdemokraterna  skutskottet!) inte får något inflytande på järnvägsbyggandet i Sverige.
  För dessa partier tror att man kan göra investeringar i järnväg utan banavgifter, det är ungefär lika begåvat som att sätta avgiften på Öresundsbron till 0 kr eller avskaffa vägtrafiksaktten för bilar och tro att det inte kostar något att bygga och underhålla det svenska vägnätet.

15 dec:Konstigt väder

Vädret är konstigt. Häromdagen var det minus 15 grader i Stocksund, i dag är det blåsigt och plus fyra, allt enligt Anders Celsius termometerskala.
  Vilket är bäst?
   Värst?
  En ny istid?
  Eller att jorden blir fyra grader varmare?
  Jag föredrar istid samt plus fyra grader utomhus just nu.

14 dec:Färdplan 2050 från Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har lämnat sin utredning Färdplan 2050 - som handlar om hur Sverige skall ha 0-utsläpp netto av växthusgaser 2050 - till regeringen (12 december).
  Här Naturverkets sammanfattning:
  Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. I rapporten analyseras hur Sverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050.

  Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet. Men vi behöver också komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Bland annat skulle avsättning av mer mark för naturskydd – kanske i form av naturreservat - öka koldioxidupptaget. Möjligheten att köpa utsläppsrätter i andra länder kan också behövas för att öka flexibiliteten.
  I rapporten föreslås ökad satsning på forskning och innovation. Det är centralt i en långsiktig färdplan.
  Att minska basindustrins utsläpp till nära noll är en stor utmaning. För att åstadkomma det kommer ny teknologi att behövas, framför allt i olika industribranscher som t ex gruvor, järn- och stål, cement, baskemi och pappers- och massaindustrin.
  Det behövs också kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknik utveckling, för att klara en omställning till 2050. Naturvårdsverket föreslår därför ett samarbete mellan näringsliv och stat kring sektorsvisa färdplaner för de strategiskt viktigaste industribranscherna.
  Inom transportsektorn behövs också forskning och marknadsintroduktion av ny teknik, särskilt för att få fram fossilfria och energieffektiva fordon och förnybara drivmedel.
  För att nå dit måste bland annat EU:s utsläppskrav på nya bilar skärpas och utvidgas.
  Områden där Sverige kan stärka sin konkurrenskraft bör prioriteras.
  Parallellt med tekniska åtgärder för fordon och drivmedel behöver också samhällsplaneringen inriktas på att nå målet 2050. Det handlar om en klimatinriktning på infrastruktursatsningar och förändringar av nationell, regional och lokal planering för att samhället ska bli mer transportsnålt. Ett transportsnålt samhälle har också många andra fördelar, det bidrar till minskade luftföroreningar, buller etc. och detta minskar kostnaderna genom lägre kostnader för bränslen.
  De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster.
  Uppdraget har utförts i samråd med Energimyndigheten och efter samråd med Boverket, Konjunkturinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Transportstyrelsen, Verket för innovationssystem (Vinnova) och andra berörda myndigheter i relevanta delar och med länsstyrelserna.
  Man kan här se tre framtidsutmaningar:
  1) Utsläppen från lantbruket måste hanteras, det gäller metangas och lustgas. Att bli av med dem förutsätter att vi också upphör med djurhållning. Det är naturligtvis omöjligt.
  2) Den tunga industrin - metallindustrin, stålverk, gruvor och tillverkningsindustrin - måste ställa om till modern teknik och bränslen, men vi måste också se till att lagra koldioxid i marken utöver vad skogarna kan ta hand om.
  3) Trasportsektorn måste sluta att använda bensin och fossilt producerad diesel och naturgas för att övergå till eldrift, endera spårbunden eller lagrad i batterier eller på annat sätt. Bilarna blir kvar, bränslena förändras.

Hur skall detta gå till?
  Då kommer vi över på energisidan, där vattenrkaft och kärnkraft kommer att förbli de stora kraftproducenterna. Men vindkraften kommer också att byggas ut och vi måste se till att nyttja jordens kraften i vatten, vågor och strömmar.
  En speciell omständighet som tillkommer är med säkerhet att andra länder, inte minst Tyskland, kommer att vilja köpa svenskproducerad elektricitet.
  Sillvärme från alla håll, inklusive gamla och ev. nya kärnkraftsreaktorer måste tas om hand och inte bara släppas ut i Östersjön eller andra vatten.
  Solen? Måste vi absolut utveckla kraften från, även i Sverige. Här behövs stora satsningar.
  Men till slut: Om vi skall kunna minska utsläppen från kol, gas och olja - men behålla jordbruket - måste vi bli mycket tekniskt duktigare, bäst i klassen. Teknik och forskning på hög nivå inom vatten, kärnkraft, sol, vind, strömmar, vågor, ja, ingen sten får lämnas orörd.



14 dec 17.000 inställda rättegångar

Hur många rättegångar i brottmål har ställts in i år?
  Till vilken kostnad?
  Häromdagen (9 dec) berättades TT:s Peter Palmkvist att det handlar om 17.000 rättegångar vid våra 48 tingsrätter och andra domstolar under 2012. Det är 50-60 rättegångar/dag. Jo, så är det!
  Genomsnittskostnaden för en inställd förhandling - med domare, nämndemän, vittnen, tilltalade och åklagare och advokater plus kringpersonal (till vilka ju ofta hör kriminalvårdare eller polis)  - viktiga de också även om benämningen inte vittnar om det - uppgår till 11.600 kr/rättegång.
  Det blir ungefär 200 miljoner kronor/år, skattebetalarnas pengar - till ingen nytta.
  Andelen inställda rättegångar uppgår i genomsnitt till 24,4 procent under 2012. Otroligt!
  Och det är ändå skillnad mellan tingsrätterna. Här siffror som förskräcker, antalet inställda förhandlingar för att vittnen eller misstänkta inte infinner sig:
   Stockholms tingsrätt  36,1 procent
   Gotlands tingsrätt       30,8 procent
   Halmstads tingsrätt     31,1 procent
   Uppsala tingsrätt        28,5 procent
   Solna tingsrätt            28,0 procent
   Hässlesholms tingsrätt 27,2 procent
   Blekinge tingsrätt        26,7 procent
   Lunds tingsrätt            26,6 procent
   Växjö tingsrätt            26,5 procent
   Göteborgs tingsrätt     26,3 procent
   Eskilstuna tingsrätt      25,9 procent
   Nacka tingsrätt           25,6 procent
   Malmö tingsrätt          24,7 procent
   Mora tingsrätt            11,9 procent
Jag minns att jag varnade när Thomas Bodström höll på med den stora tingsrättsslakten, pådriven av Domstolsverkets dåvarande chef Stefan Strömberg. - Det kommer att bli dyrt, sade jag - i kampen om att få ha kvar Norrtälje Tingsrätt.
  Det lyckades.
  Det har varit ett kostnadseffektivt beslut. Antalet inställda rättegångar är visserligen inte noll men hanterligt jämfört med Stockholm där mer än var tredje rättegång ställs in.

14 dec: Vi som jobbar - och de andra

Hur många jobbar i Sverige ((siffrorna från tredje kvartalet 2012)?

  Befolkningen 15-74 år är 7.118.000 personer (+ 39.000 jämfört med ett år tidigare).
  Till arbetskraften tillhör 5.123.000 (+ 55.000).
  Till arbetskraften hör inte 1.995.000 (- 16.000)

Av dem som tillhör arbetskraften är 4.753.00 sysselsatta (+ 30.000) medan 370.000 är arbetslösa (+ 25.000). Av de sysslsatta, som var 4.753.000, fanns 3.449.00 i arbete under hela eller delar av veckan (+6.000). Däremot var 1.303.000 (+ 24.000) frånvarande hela veckan av någon orsak.

Varför?
  Jo, 82.000 var frånvarande på grund av sjukdom (+ 1.000)
  1.020.000 hade semester (+ 16.000), 137.000 var föräldralediga (+ 5.000) och andra var frånvarande av andra skäl, 65.000 (+ 2.000).
  Om vi sedan går til dem som inte befann sig i arbetetskraften, nära 2 miljoner (1.995.000) var 321.00 sjukskrivna, 358.000 heltidsstuderande, 896.000 hade gått i pension och gruppen övriga var 411.000, ganska många kvinnor som ej säker jobb av någon anledning.
  Allt detta kan ju vara bra att veta - särskilt för oss som vill höja förvärvsarbetandes skara.

14 dec: SJ, konjunkturen, Gotland och eländet i världen

SJ:s förseningar.

  Regeringens fel.
Konjunkturen.
  Regeringens fel.
Hela Gotland utan ström.
  Regeringens fel.
Eländet i världen (jag lyssnade till vänsterpartiet och miljöpartiet i riksdagen i går)
  Regeringens fel.

13 dec: Anonyma riksdagsledamöter

Jag har i dag på telefon -sittande vid min riksdagstelefon - fått ett erbjudande om att delta i en telefonundersökning med politiker angående synen på Kronofogdemyndigheten.
  - Tar 2-3 minuter, meddelade uppringaren mig från undersökningsföretaget Markör.
  - Jo, det gör jag gärna.
  - Självfallet är svaren helt anonyma, fortsatte han.
  - Nej, det är jag emot, lägg ut svaren på hemsidan eller vad ni vill, bara de blir offentliga för allas granskning, jag står för mina åsikter och är absolut emot anonyma politiker.
  - Så då vill du inte vara med?
  - Jodå, om mina åsikter böir offentliga och inte är anonyma, svarar jag gärna. Men anonyma undersökningar vill jag inte deltaga i.
  - Det kan jag inte lova dig.
  - Då kan jag inte heller svara.
- -
  Det är ett oskick att inte kunna stå för sina åsikter.
  Det har jag med en dåres envishet hävdat så länge jag minns, och fortsätter med det.

12 dec: Votering med fest (kommer)

12 dec: Satsrådet Pelembe på besök (kommer)

12 dec: SkU i ottan

Det går som väntat - sverigedemokraterna ansluter sig utan att ens argumentera till det socialistiska blocket om personalliggare inom byggbranschen. Hur ser deras lagförslag ut? månntro. Gummiparagrafer?
   Vid detta skatteutskott i ottan - 08.00 - informerar också statssekreterare Hans Lindberg (m)  om de pågående överläggning om FTT, Financial Transaction Taxation.
  Skall pengarna gå till EU eller EU-länderna? Ingen vet. Hur skall skatten betalas? Ingen vet? Vem skall omfattas? Vilka transaktioner? Ingen vet.
  Det känns skönt att vara emot av alla skäl.
  Vänsterpartiet, som vill at Sveriges skall gå ur EU, är liksom miljöpartiet, som anser att Sverige skall vara kvar i EU, för denna skatt men att EU inte skall få ta upp den. Socialdemokraterna i EU vill att EU skall ha skatten och få egen beskattningsrätt, medan socialdemokraterna i Sverige är helt emot förslaget.
  Och Sverigdemokraterna anser liksom vänsterpartiet att Sverige skall gå ur EU men är emot FTT-skatten.
  Vilka soppartier!

fredag 14 december 2012

11 dec: Sena debatter efter långt beslut (kommer)

11 dec 2012: Katastrofalt men inte allvarligt

Arbetslösheten i EU-länderna är nu i genomsnitt 11 procent, mot 8 i vårt land.

  I Grekland är arbeetslösheeten 25 procent, landet ska få ytterligare 44 miljarder euro (380 miljarder kr) i nödhjälp (Sveriges statsbudget är på omkring 800 miljarder kr). Skatterna har höjts, pensioner sänkts liksom löner. I gengäld höjdes de offentliganställdas löner 1999-2007 med 50 procent och Aten arrangerade OS 2004 på lån.
  I Grekland är läget ekonomiskt katastrofalt men inte allvarligt: resan framåt företas i första klass.

I Portugal är arbetslösnheten 16 procent och nya åtstramningar har just beslutats av parlamentet. För 2013 väntas budgetunderskottet bli 4,5 procent mot året 5, dvs i år har man förbrukat 105 procent av sina tillgångar mot bara 104,5 procent under 2013, allt inklusive utlandslån.
  I Portugal är läget ekonomiskt katastrofalt men inte allvarligt: resan framåt företas i första klass.

I Italien är arbetslösheten bara 11 procent men statsskulden är den efter Grekland största i EU. Italien har haft minskande ekonomi under 10 år nu. Regeringen Monti har avgått. Nyval väntar i februari 2013.
  I Italien är läget ekonomiskt katastrofalt men inte allvarligt: resan framåt företas i första klass.

I Spanien uppgår arbetslösheten till 26 procent, Kataloninen vill bryta sig loss från resten av landet liksom Baskien och säkert fler delar framöver. Bankerna är konkursmässiga, fastighetskrisen ofattbar, skatteintäkterna har rasat, landet får snart söka nödlån som är långt större än Greklands, räntorna på lånen skulle bli landets ruin om inte Europeiska centralbanken (ECB) lånade ut till mycket lägre räntor än marknaden vill - vilket betalas av alla andra medborgare inom EU.
 I Spanien är läget ekonomiskt katastrofalt men inte allvarligt: resan framåt företas i första klass.
 
Irland är märkligt av den anledningen att landet först fick nödlån men nu kan ta lån på öppna marknaden.
   Lönerna är 20 procent lägre än för några år sedan och arbetslösheten hanterlig eftersom 100.000-tals immigranter, främst polacker, lämnat landet i fastighetskrisens spår.
 I Irland är läget fortfarande ekonomiskt katastrofalt men inte allvarligt: resan framåt företas dock försiktigtvis i andra klass.

Det är begripligt att den svenska oppositionen är avundsjuk.
  Tänk att få opponera mot regeringar som de här länderna har hållit sig med!

11 dec: Tyvärr, jag missar RUK

Rikdagens utrikespolitiska klubb har haft årsmöte i dag och omvalt Björn von Sydow som ordförande.
  Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara - men rapport kommer efter nyår.

11 dec: Förgruppsmöte med SkU

I morgon - 12 december - är det skatteutskott redan 08.00 - då är det svårt att hinna med angelöägna förmöten, så det bli om fömiddagen denna dag, dagen före.
  Vi diskuterar regeringens förslag till personalliggare inom tvätteribranschen - enighet föreligger om att man skall godtagare propositionen, själv har jag länge haft invändning av rättssäkerhetskaraktär därför att jag anser att det skulle stärka rättstryggheten om skatteverket skulle tvingas få domstolsbeslut på varje vite man nu ensidigt kan döma ut, jag tror att detta skadar hela tilltron till den goda tanken med personalliggare, dröjsmålet med domstolsprövning av varje vite skulle uppvägas av att skatteverkets beslut inte skulle ifrågasättas som nu är fallet.
  Men det viktigaste för dagen är att sverigedemokraterna - ofta ett mycket socialistiskt parti - gör gemensam sak med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet och vill bifalla en motion (s) som kräver att personallliggare också skall införas inom byggbranschen från den 31 mars 2013.
   Detta går ju inte, det inser även socialdemokraterna.
   Häromdagen - då utskottet behandlade frågan och det stod klart att s, v, mp och sd var i majoritet - krävde jag att de skulle skriva majoritetsförslag och även komma med lagtext. Deet visste jag ju att dessa partier var oförmögna till. Kräva är en sak, att leverera en helt annam.
  och s! Något lagsförslag föreligger inte nu, tiden den 31 mars gäller inte heller, utan nu skall regeringen återkomma senare så att en lag kan träda i kraft 1 janari 2014.
  Inte heller lyckas dessa fyra majoritetspartier klara ut den avgörande frågan vad en arbetsplats är för något. Det skall man tydligen förhandla om - vid varje tillfälle? Man baxnar.
  Nej, lagar skall inte vara sandlådekonstruktioner som kan formas hur som helst.
  Tyvärr är på denna punkt majoriteten offer för sin egen retorik - och man har inte LO, inte Byggnads, inte Byggindustrin med sig.
  Stackars majoritet!

11 dec: Debatt kl 9 (kommer)

11 dec 2012: Får man säga så om skolan?

I dag har det kommit nya resultat för grunskolan i en internationell jämförelse. Cirka 15000 svenska elever har prövats i läsförståelse, matematik och naturkunskap, i TIMMS 2011 och PIRLLS 2011.
  De visar att resultatet i läsning fortsätter att försämras, att kunskaperna i matematik oss 11-åringarna (som började skolan 2007) har blivit bättre och att kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen ligger på samma nivå som 2007, men att det för 15-åringarna, åttondeklassare 2011 som började skolan 2003, fortsätter att bli sämre resultat.
  Då säger professorn och läsexperten Caroline Liberg vid Uppsala universitet att en viktig orsak är att svensk undervisning betonat eget lärande, alltså utan lärare, för lite katederundervisning. Tja, så har jag länge tyckt - men får man säga så, säga som det är?
   Vi behöver ge lärarna en starkare roll i skolan, mer katederkompetens.
   De som förfasar sig över att Jan Björklund vill öka elevernas kunskaper är skolans verkliga motståndare.

10 dec; Riksdagsdebatt plus beslut (kommer)

10 dec: Tidningar i kris

I dag meddelar Mittmediakoncernen, som ägs av Nya Stiftelsen Gefle Dagblad (70 procent) och Stiftelsen Pressorganisation (30 procent) - och där jag råkar var en av 40 så kallade huvudmän, att 150 tjänster skall försvinna på de sjutton tidningar som koncernen ger ut från Östersund i norr till Gävle i Söder. Av dessa tjänster kommer 100-talet att vara redaktionella, resten blir på andra avdelningar.
  Inom Mittmediakoncerne får alla som jobbat minst tretton år erbjudande om avgångsvederlag.
  Det här är bara ett i raden av ososmoment. Annonsintäkterna faller - mend TV-reklamintäkterna ökar dramatiskt, den goda jouranlsitiken drabbas, radio och TV tar ju 90-95 procent av sina nyheter från dagstidningarna och deras nyhetsbyrå, TT.
  Det här är en mycket allvarlig utveckling.
  Men tidningarna måste möta denna utmaning offensivt och betona värdet av sin egen meddelandeverksamhet, journalistik och annonser.
  Nu hukas det för mycket för etermedierna och de sociala medierna som är uppburna av sina användare men inte tillför andra än operatörerna, Telia och liknande företag, stora intäkter för tekniken.
  Men det är ju innehållet som är något värt.
  Tidnignarna måste kunna ta betalt för sina tjänster.
  Och sluta huka och stjäla från varandra.

9 dec: En årlig tradition (kommer)

9 dec: Lördagsintervju med Magdalena Andersson

Lördagsintervju med Magdalena Andersson (s). Hon har det inte lätt - att både vara kritisk mot regeringen och samtidigt förstå de ekonomiska realiteterna. Det är begripligt att hon var bort från socialdemokraterna under Håkan Juholts tid som partiordförande.
  Men hennes dilemma kommer fram i svaret på frågan om läxhjälpsavdrag:
  "för närvarande" är socialdemokraterna emot.
  - När tar för nävarande slut?

9 dec 2012: Politik för dagen: snuskrig

Handelsminister Ewa Björling (m) hotar EU - årets Fredspristagare - med "totalt snuskrig", allt enligt rapporter från Bryssel där Björling mött EU:s nye snuskommissionär Toinio Borg från Malta.
   Det handlar om att få sälja svenskt snus i hela EU. Och tycks vara en smakfråga mer än fråga om vilka handelshinder som skall vara tillåtna inom EU:s inre marknad.
   Björling har förstås rätt. Sverige bör kriga mot EU.
   Men frågan är: Bör vi satsa på snusförsäljning eller att reformera jordbruks- och regionalpolitiken?
   Och vilka vapen skall vi sätta?
   JAS eller jaså?

8 dec: Besök i Skarpnäck (kommer)

8 dec 2013: Resan till månen

Enligt nyhetsbyrån Reuters, citerad av TT, säger ett amerikanskt företag att man kommer att kring 2020 genomföra "prisvärda ryndresor".
  En resa till månen kommer att kosta ungefär 1,5 miljarder dollar, och då är det ToR.
  Ungefär 10 miljarder kronor alltså.
  Så då är frågan närmast:
  - Vad är prisvärt?
  - Är det värt priset att komma till månen för 10 miljarder kr?
  Och hur ser reseförsäkringen ut?
  Om reseföretaget, Golden Spike heter det, går i konkurs just när man befinner sig på månen - hur ser resegarantin ut för hemfärden?

8 dec; Besök i Nyköping (kommer)

7 dec: En debattartikel (kommer)

7 dec: Ett julbord i Stocskund (kommer)

7 dec 2013: Oscar Niemayer död

Han var född den 15 december 1907 och avled den 5 december 2012, i Rio de Janeiro i båda fallen.
   Men staden han skapade hette Brasilia och är 200-miljonernationen Brasiliens huvudstad (201 103 330 den 31 dec 2011).
  Oscar Niemayer.
  Arkitekten bakom denna huvudstad långt bortom - som vi säger i det tättbefolkade Sverige - all ära och redlighet.
  Efternamnet låter inte speciellt portugisiskt och är det inte heller. Tyskt påbrå.
  En annan välkänd byggnad har Niemayer också gjort: FN-byggnaden i New York.
  Niemayer var och förblev kommunist, kanske därför att han var tio år gammal när ryska revolutionen inträffade 1917 och ungefär 37 när Europa låg i runier.
  Han fick 1988 - 81 år gammal, för nästan 25 år sedan - arkitektvärldens Nobelpris, Pritzker-priset.
  Han slutade arbeta som 104-åring.
  

7 dec: Inställt i Täby (kommer)

6 dec: Folkpartiet i Danderyd (kommer)

6 dec: Kommunala utjämningssystemet

På frågestunden med regeringen kl 14 - varje arbetsvecka i riksdagen - får jag möjlighet att ställa fråga till  statsrådet Peter Norman, finansmarknadsministern som också är kommunminister, en inte helt uppenbart logisk arbetskombination men som man kan spåra härrör från att finansministern själv inte är så fruktansvärt intresseerad av de kommunala räkenskapernas skönhet.
  Jag får ett viktigt besked från regeringens företrädare, en viktig nyhet som jag tycker mig se att varje nyhetsjournalist missar grovt, kanske lyssnar de inte på debatten:
  Ingen kommun kommer att få sämre utfall av regeringens prövning av Utjämningskommittens förslag som lämnades den 30 april 2011 än som belv fallet med kommitténs olika förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet.
  Här hela riksdagsdebatten:
Gunnar Andrén (fp)
"Herr talman!
  Jag har en fråga till statsrådet Norman.
  Visserligen diskuterar folk just nu mest snöfallet i Sverige, men kommunala förtroendemän diskuterar i väldigt hög utsträckning i dessa dagar en annan fråga, nämligen den kommunala skatteutjämningen.
  Den behandlades av en utredning som bland andra jag själv satt med i och som lämnade ett enigt yttrande i april 2011.
  Detta har stor betydelse för de kommunala budgetarna och för välfärden ute i landet, och därför undrar jag vad som händer med denna utredning.
  Det tror jag att väldigt många kommunala företrädare i detta land undrar vid det här laget.
Statsrådet Peter Norman (m):
  Herr talman!
  Den utredning som Gunnar Andrén hänvisar till var mycket riktigt enig i sitt betänkande, och den påvisade också på ett tydligt sätt de orättvisor som finns mellan kommuner, i första hand kanske beroende på ett nytt beteende för barnomsorgen.
  När maxtaxan i barnomsorgen kom blev både efterfrågan och utbudet när det gäller barnomsorgstjänster mycket större än det var tidigare. Det har slagit väldigt olika i olika kommuner.
  Det problem vi såg i utredningen var att man inte i tillräcklig utsträckning analyserade de effekter som eventuellt ledde till skada för tillväxten.
  Jag kan berätta att regeringen är klar med ett förslag som just nu är ute på gemensam beredning.
  Vi kommer att ha gott om tid på oss att lotsa detta genom riksdagen.
  Återigen är målet, vilket vi har sagt hela tiden, att det ska träda i kraft från 1 januari 2014.


Gunnar Andrén (fp):
Herr talman!
  Jag tror att det är väldigt viktigt att det kan träda i kraft 2014.
  Avsikten var ju att det skulle träda i kraft redan nu, men nu är budgetarna för 2013 redan beslutade.
  Jag förstår att det kommer att ske en del korrigeringar.
  Kommer några kommuner att få försämrade förutsättningar i förhållande till utredningsförslaget?
  Det är väldigt viktigt att de får reda på detta när de ska gå vidare i planeringen.

 Statsrådet Peter Norman (m):
 Herr talman!
  Vad vi har gjort är att försöka mildra de marginaleffekter som finns i kommunerna. I dag finns det kommuner som har marginaleffekter på 85 procent eller lite mer. Det innebär att av en inkomstförstärkning till kommunen går 85 procent av pengarna till utjämningssystemet.
  Detta tror vi har tillväxthämmande effekter, även om tillväxtfrågan är väldigt svår i det här avseendet.
  Ingen kommun kommer enligt regeringens förslag att få det sämre än enligt utredningens grundförslag.
  Däremot kommer vissa kommuner att få det något bättre än vad utredningen kom fram till.
  Jag hoppas att detta kan lugna de finanschefer som börjar fundera på 2014 års budget.


6 dec: Skattekontrollen av företag

Dagen börjar med en utfrågning om Riksrevisionens belysning av Skatteverkets kontroll av företag, onekligen ett ämne som berör skatteutskottet - som också har ordnat utfrågningen. Riksrevisor Claes Norgren, tidigare chef för finansinspektionen och mycket förtrogen med finansmarknaden och våra skatter, inleder och därpå följer en rad andra sakkunniga.
   Även jag får tillfälle att fråga - i sådana här sammanhang gynnas alltid stora partiers företrädare, även om deras frågor inte alltid är så relevanta.
  Dagens intressantaste inlägg kommer, enligt min mening, näringslivets skattedelegations skatteveteran Krister Andersson. Han oroar sig nämligen - och jag instämmer till fullo - för den nya arbetsmetodik som skatteverket gjort till sin under ledning av Ingemar Hansson, nämligen skattesamverkan mellan stora företag och skatteverket, kanske även skatterådgivare och revisorer.
  Syftet är gott, rätt skatt skall betalas i rätt tid. Jag har förstått att inte minst socialdemokrater, vänsterpartister och kanske även moderater - fast av motstående skäl - anser att detta är en bra metod.
  Men även om man förstår det goda syftet har jag låtit påtala att risken finns att det uppstår en förhandlingsmentalitet eller rent av rådgivningssituation mellan myndigheten Skatteverket och det stora företaget. Det påtalar nu å¨ett mycket bra sätt Krister Andersson.
  Skattverket får inte bli också skattedomstol, domstol skall tolka skattelagstiftningen och avgöra fall där motstående intressen och åsikter föreligger, inte via någon förhandling där insyn saknas.
  Syftet med skattesamverkan mellan företag och myndighet må vara gott.
  Jag vill varna för att den rättspraxis blir en förhandlingsfråga i stället för rättssäkerhet för alla.

6 dec: Apotekskrisen

Enligt den politiska oppositionen är apoteksreformen ett fiasko.
  Det måste man hålla med, eländes elände.
  Nu finns bara 1.264 apotek, en ökning på tre år - alltså under den tid etableringssfrihet rått - med 37 procent eller 341 stycken nya apotek.
  Vilket fiasko!
  Borde inte TV göra en tio-femton program om en sådan fruktansvärd utveckling?
  Man borde verkligen betänka att det görs omkring 100 miljoner apoteksbesök varje år, dvs sisådär 270-280.000 per/dag - hur kan man under sådana betingelser tillåta att antalet apotek minskar, ja, om det inte är tvärtom förstås?

6 dec: Utflyttningen från Sverige

Det diskuteras sällan - hur många flyttade från Sverige förra året? (2011)
  Ni svarade alldeles rätt: 51.179 personer flyttade från vårt land.
  Frågan är: Har vi råd med det?
  Här är listan över de 19 länder (plus utflyttade till okänt land) som fick ta emot flest svenskar:
1.   9 753 personer flyttade till Norge
2.   4.856 personer flyttade till Danmark
3.   3.719 personer flyttade till andra länder utan att berätta vilka
4.   3.617 personer flyttade till Storbritannien
5.   3.078 personer flyttade till USA
6.   2.758 personer flyttade till Finland (vår gamla östra rikshalva)
7.   2.203 personer flyttade till Tyskland
8.   1.787 personer flyttade till Kina
9.   1.232 personer flyttade till Polen
10. 1.144 personer flyttade till Spanien
11.    921 personer flyttade till Frankrike
12.    919 personer flyttade till Asustralien
13.    864 personer flyttade till Indien
14.    839 personer flyttade till Irak
15.    712 personer flyttade till Schweiz
16.    636 personer flyttade till Thailand
17.    581 personer flyttade till Nederländerna
18.    488 personer flyttade till Italien
19.    469 personer flyttade till Canada
20.    425 personer flyttade till Rumäninen

Jag hoppas att de var välkomna i sin nya länder!



 

torsdag 6 december 2012

6 dec: Minskade utsläpp - var glada!

I dag noteras - just som Doha-förhandlingarna går in på sitt slutvarv - att Sverige noterar lägre utsläpp av växthusgaser.
   Det måste glädja varje miljövän - särskilt Naturskyddsföreningen, miljöpartister och liberaler, de verkliga miljövånnerna!
   Sverige släppte under 2011 ut 61,4   miljoner ton växthusgaser, en minskning med sex procent jämfört med året   före. Och jämfört med 1990 uppgår minskningen till 16 procent, visar statistik från
Naturvårdsverket.   
   Transporterna står för en tredjedel av utsläppen. Personbilarnas utsläpp har minskat med nio procent sedan 1990, trots att trafiken ökat.              
   Däremot är utsläppen från de tunga fordonen 44 procent högre än 1990.
   Även utsläppen från utrikes sjöfart och flyg har ökat kraftigt sedan 1990 och var som högst 2007.
   Visst är väl Naturskyddsförenignen och miljöpartiet glada i dag! En så stor förbättring måste man applådera.
   (Eller borde det varit ännu mera? Aldrig nog?) 

5 dec: SCB om det politiska läget (kommer)

5 dec: Julgröt (kommer)

5 dec: Votering med miss (sd)

ll voteringar går som väntat utom den om vilandeförklaring av grundlagsbeslut, begärt av miljöpartiet.
  Det behövs 53 röster för att beslutet skall gå igenom (mer än 1/6 av de röstande).
  Det blir 52 - den nya sd-aren Wiechel från Norrköping - har ersatt Isovaara - glömmer att rösta eller förstår inte hur han skall göra.
   Ridå!

5 dec: Bör man bli landstingsdirektör?

Att förre AMS-chefen Anders Johansson har haft ett lönsamt konsultuppdrag i Västernorrlands läns landsting har skildrats ingående av därvarande tidningar - liksom att förre LO-ekonomen Sandro Scocco tjänat hyfsat, 1,7 miljoner kr på tio månader - är ganska välbekant. Goda råd är dyra ibland.
  Nu ser jag att nye ladnstingsdirektören i Södermanland, Jan Grönlund, 52, får 125.000 kr/månad för sitt slit där, det är 214 procent av riksdagsmannaarvodet.
  Men så tillkommer tjänstebil.
  Själv har jag cykel. En privat sådan.
  Jag funderar: Borde jag inte satsa på att bli landstingsdirektör när jag blir stor?
  (Fast tjänstebil - behöver jag en sådan?)

5 dec: Skattedebatt 3 om klimatrelaterade skatter (kommer)

5 dec: Skattedebatt 2 om administrativt skattesamarbete i EU (kommer)

5 dec: Skattedebatt 1 om låg skatt på utbildning (kommer)

5 dec: SJ:s maning

SJ:i dag:
   "Åk inte med oss"

5 dec: Snökaos

Riksdagsdebatterna börjar i dag kl.9. Därför ger jag mig i väg i god tid.
  Tyvärr är det snökaos ute. Bussen går inte, tar bil, eftersom 45 minuter har jag åkt 2,8 km till tunnebanan.
  Den går, allt annat står.
  Efter två timmar är jag framme. Brukar ta 12 minuter-20 minuter.

4 dec: Kommer 4

4 dec: Kommer 3

4 dec: Kommer 2

4 dec 2012: Så stoppade s, mp, v, sd järnvägsutbyggnaden

Riksdagen - socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterparti och sverigdemokraterna - har i dag fattat ett mycket olyckligt beslut, nämligen att inte ta ut höjda banavgifter från 2014.
  Det innebär att fram till 2021 kommer att fattas 10.000 miljoner kr i underhåll av det nuvarande järnvägsnätet.
  Och nya projekt - till exempel Norrbotniabanan - blir direkt olönsam.
  Det är inte klokt!
  Beslutet träffades av den socialistiska majoriteten i riksdagen, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpariet och sverigdemokraterna. Det senare är ett riktigt socialistiskt parti så snart det kan visa sig i ideologiska frågor, fast man inte vill vidkännas det. På samma sätt stoppade sverigdemokraterna tidigare en avgiftshöjning på Öresundsbron. Nu blir där sämre underhåll och sämre förbindelser.
  Man kan lätt tänka sig om vägrafikskatten skulle slopas. Vem skulle då bygga vägar?
  Ingen. Förstås.
  Och inte skulle det plogas och inte repareras.
   Vad får det här för konsekvenser för järnvägen i Sverige? 
   Jo, endera minskar man underhållet och nybyggnationen eller så tar man det från statskassan - det senare är socialdemokraternas linje.
   Det innebär att man prutar bort något annat, vad har socialdemokraterna inte berättat om vad det är ännu.
  (Men jag räknar med att ordföranden i trafikutskottet Anders Ygeman ägnar julledigheten åt att skriva en rapport om saken: Det här vill vi pruta bort eftersom järnvägen inte får några underhållspengar annars. Kul läsning!)
   De fyra socialistiska partierna drev också igenom att regeringen måste återkomma till riksdagen med riktlinjer för kommunernas medfinansiering av infrastrukturprojekt.
  Hittills är det ju bara Stockholmskommunerna som tvingats till sådan medfinansiering av t.ex. Citybanan, ute i landet - om man nu kan tala om ute - protesterar man mot det som i huvudstadsområdet sedan tjugo-trettio år varit en självklarhet, annars hade trafiksituationen i Stockholmsområdet varit ännu mer kaotisk nu.
  Men banavgiftsbeslutet innebär att många järnvägsprojekt blir direkt olönsamma, inte minst Norrbotniabanan som ju helt bygger på att godstrafiken skall betala för att få köra där, liksom på Botniabanan.
  Bedrövlig politik /s, mp, c. sd).
  Och miljöfientlig!

3 dec: Kommer 2

3 dec: Kommer 1

3 dec: Debatt om Israel-Palestina (klommer)

söndag 2 december 2012

2 dec: Agenda - med slagsida

Kvällens Agenda i TV2 (2 dec 2012) får åter godkänt - bra programledning av Camilla Kvartoft, relevanta frågeställningar, tydliga besked.
  Likväl fanns en slagsida:
  Udda åsikter gjordes viktiga och fick en huvudroll, frågeställningar om de verkliga möjligheterna att för ett så litet land som Sverige att göra skillnad kom bort.
  Det gäller såväl den angelägna frågan - och fruktansvärda framtidshotet - om resistens hos antibiotika (vad vi gör är att ta hand om verkningarna, inte att påverka själva uppkomsten av resistenta bakterier långt bort), samma tendens fanns i debatten mellan miljövännen - eller skall vi säga den självutnämnde miljövännen? -Johan Rockström och Svenskt Näringslivs ekonom Stefan Fölster (från familjen Myrdal för övrigt); vad tjänar det till att vi tar kål på vårt eget välstånd och vår egen produktionskapacitet genom att försätta oss i ett läge där vi inte kan exportera, även om vi blir bäst på nästan allt går det illa om vår industri och kapacitet att hjälpa försvinner.
  Miljöminister Lena Eks uppgift i Doha handlar inte om några svenska miljömiljoner ytterligare när problemet är det att Sverige ensamt står vid sina miljöåtaganden medan alla andra länder utom två-tre andra avstår från att göra något alls, kritiken bör riktas inte mot vår regering utan mot Kina, Ryssland, USA, Brasilinen, Indonesien, Sydafrika och man kan ta nästan varje folkrikt land, mycket ord, ingen handling.
  Men det var läxhjälpen som dominerade. Plus bartenders.
  Det är skillnad på dessa.
  Bartenders och kalas bör självfallet inte omfattas av RUT-avdrag, det är obegripligt att m-debattören Elisabeth Svantesson kunde hävda detta; gränsdragningar måste alltid göras och drinkblandning tillhör definitivt det som inte behöver låg beskattning.
  Däremot bör skatten på utbildning och kunskap vara så låg som möjligt. Därför är det inte orimligt - även om det finns vägande skäl också mot - att läxor av vad slag det vara må skall beskattas så lågt som möjligt.
  Invändningen att inte alla har råd kan ju lika väl användas mot det typiskt manliga ROT-avdraget: Det är män som tjänar på det, det byggs massor med saker som jag aldrig skulle kommit på tanken att tycka är bra. Men vänsterpartiet och socialdemokraterna har alltid gillat låga skatter på manliga jobb men höga på kvinnliga.
  Nu handlar det alltså om bara barn till rika föräldrar skall ha råd att köpa läxhjälp.
  Att vänsterpartiet är emot läxhjälp är självklart: partiet är ju mot allt vad läxor heter.
  Men att socialdemokraterna är så stenhårt för att kunskapsinhämtning skall beskattas med högsta möjliga skatt anser jag obegripligt.
  Alla avdrag är inte bra. Men vissa avdrag är bättre än inga alls.
  Låg skatt på utbildning är alltid bra.
  För den enskilda och för Sverige.
  Ja till låg skatt på kunskap, nej till låg skatt på barnkalas och drinkblandning.

2 dec: Gott Nytt År!

Gott Nytt År, tillönskas alla.
   (Varför?
   Jo, det är ju i dag första dagen på det nya kyrkoåret - det visste ni väl?)
   Gott Nytt!

1 dec Kommer 3

1 dec Kommer 2

1 dec Kommer

lördag 1 december 2012

30 nov: Sd går framåt

I dagens opinionsmätning går sd framåt.
  Inte förvånande.
  Partiet uppfattas numera som rumsrent, sympatisörerna uppfattar det som det enda anti-etablissemangetspartiet.
  Samtidigt slipper partiet all granskning av sin sakpolitik, t.ex. EU-motståndet, kriminalpolitiken (där man vill låsa in massor med fler svenskar på långa tider), regionalpolitiken, skattepolitiken osv.
  Om inte detta med järnrören hade kommit emellan, skulle partiet säkert ha gått fram ännu mycket mer. Inget parti hanteras i sakpolitiken med sådant överseende som sd.
  Kanske är det på sin utbildningspolitik man går fram?
  Känner ni inte till den?
  Det är ju partiets strategi: Att inte bry sig om något annat än sina två kärnfrågor: motståndet mot invandring och motstånd mot invandrare - och de följder detta får för arbetsmarknaden.
  Sd:s hela politik bygger på att skapa rädsla, underblåsa rädsla.
  Det har mediernas tystnad på sin sida.

30 nov: Olof Palme i Palme-filmen

Jag var och såg Palme-filmen i dag.
  Betyg: Godkänt - med tvekan.
  Ännu mer: Den som inte sett den har, dessbättre, inte gått miste om mycket.
  Det var roligt att se tidigare inte visade personliga bilder.
  Men något fördjupning av bilden av Palme, personen, politikern eller ideologen, var det inte.
  Snarare blev det en ganska ytlig bild, ibland vördnadsfull - som är en nödvändighet inför den som drabbats av ond bråd död - ibland oförklarat kritisk varför saker och ting gick snett. Och hatet, som fanns: Var det stort och djupt, eller blott något som det talades om, som var föga utbrett men ett slappt talesätt? Denna fråga berördes inte mer än att Palmes pojkar - i alla fall en - gav sin bild, och den är säkert sann, men att utifrån omdömeslösa ytteringar söka beskriva det som ett utbrett hat, är ytterst tveksamt.
  Jag tror att det är en sammanblandning mellan att Olof Palme berörde många och att man tyckte många saker om honom, men hat? Varför inte lika väl i så fall mäta den kärlek och uppskattning han mötte?
  Filmen är ett gott försök att på duken skildra en epok i svensk politik.
  Men den kan inte mäta sig i djup med de många böcker som skrivits om Palme och hans tid.
  För övrigt instämmer jag med Aftonbladets förre chefredaktör Gunnar Fredriksson som några dagar efter mordet på Palme 1986 fick erbjudande att skriva en bok om Palme. - Kom igen om 40 år, sade mig Fredriksson för snart 27 år sedan att han svarade då.
  Det börjar snart bli dags.
  Då kan filmen Palme utgöra en pusselbit, men knappast en tegelsten, i bedömningen av Olof Palme och hans inflytande och betydelse.
  Om John F Kennedy, mördad den 22 november 1963 - vi är många som minns ännu - har det gjorts många filmer och skrivits tusentals böcker under de 49 år som gått sedan det mordet och Tage Erlander och Olof Palme företrädde Sverige vid begravningen i Washington den där mula novemberdagen 1963 - och det mordet, liksom det på Martin Luther King 1968 eller brodern Robert Kenndey samma år, mord som förändrade världen.
  Mordet på Olof Palme förändrade Sverige - liksom livet för hans familj, sorgen av en förlorade far eller mor kan man aldrig göra sig fri från.
  Men det är alldeles för tidigt tidigt att börja skriva historien om Olof Palme, kanske kan vi börja på första kapitlet.
  Betygtet på filmen igen: Godkänd - med tvekan.

30 nov: ... och mötet med Gustav Nordin


Sen jag kom in i riksdagen har jag lärt känna Gustav Nordin. Han har varit i riksdagen åtskilliga gånger, så även i dag.
  Gustav är mycket begåvad, en trevlig och intressant person att tala med.
  Men det går inte att komma ifrån att han har ett handikapp, livslångt.
  Vi diskuterar politik, jag gör det ofta och gärna med Gustav. Denna dag sitter vi i folkpartiets klubbrum - han har till och med, för vi har inte setts ordentligt sedan jag själv opererades i huvudet för min tumör den 23 februari 2012, en present, en riktig reservoarpenna med sig. Tack för den, den fungerar utmärkt! (Och Andrén står det ingraverat på den, eventuella klåfingringa personer skall veta det.)
  Det finns person man måste beundra. Jag lärde en gång i tiden känna Vilhlem Ekensteen  i Lund, hans tillkortakommanden fysiskt var enorma, hans intelligens och klarsynthet lika stora, jag är glad att se att han nu - 30 år senare - är lika obruten å huvudets vägnar som då vi träffades i politiska sammanhang i Lund.
  Med Gustav är det likadant. Han klarar sig inte utan mänskligt ständigt stöd - men med detta, tack, Bengt Westerberg!,  kan han delta i politiken, studera, se på TV, läsa, skratta och umgås, tja, äta och dricka är förstås inte lätt.
  Gustav har ofta ringt mig under min sjukdom och förhört sig om "hur du mår" - att få denna omtanke från en som har det ännu svårare har varit otroligt uppiggande.
  Tack för att Du finns Gustav!