tisdag 26 februari 2013

26 feb 2013: Lars Calmfors om missvisande TV-dokumentär

I en personlig kolumn i Dagens Nyheter (26 feb) skriver professorn i nationalekonomi Lars Calmfors att det TV-program - han anger inte upphovsmannen av obegripliga skäl - som redaktören Erik Sandberg gjort om fördelningen  mellan arbetsersättningar och kapitalersättningar, och som mynnade ut i att politikens avsikt under lång tid varit att åstadkomma att löneandelen minskar och kapitalvinstandelen ökar, var missvisande och för professorns egna uttalandens del hårdklippt intill ensidighet gränsande och därmed så hårdvinklat intill falsifikatets gräns att missvisningen och misstolkningarna tog över det korrekta budskapet från den intervjuade (inte hans egna ord men innebörden är den) och därmed inte blev en dokumentär utan en partsinlaga.
  Calmfors invändningar är välkomna men inte oväntade, däremot kanske onödiga.
  Ty alla som med mig såg denna så kallade dokumentär kunde ju inte undgå att notera att budskapet om den stora konspirationen mot löntagarna var viktigare än bevisningen, ja, den senare var så svag att den måste kompletteras med antydningar och snedvridningar och utelämnande av sakförhållanden.
  Det var kort sagt en riktigt usel dokumentär.
  Frågan om fördelningen -andelen som kommer ut i form av pengar - mellan olika produktionsfaktorer, och de är numera fler än de klassiska arbete, kapital (och tidigare jord), man bör beakta också politisk utveckling och stabilitet, beslutsfattandet, ägarfördelning mellan enskilda och staten, teknikutveckling (tänk vad mycket datatekniken påverkat våra möjligheter att vara prdouktiva), ekonomiska insikter och incitament, och, det viktigaste av allt, kunskap och internationalisering genom avskaffande av handelshinder som allt från tullar till andra  handelshindrande och snedvridande politsikt beslutade restriktioner.
  Den fråga som Lars Calmfors - vars tydlighet i många andra sammanahang enligt min mening präglats av vetenskapsmannens osäkerhet och ibland oförmåga att likt politikern uttala sig om det önskvärda mer än det faktiska (fast vederbörandes uttalande använts i just politiska syften) - underläåter att ställa är:
  Hur är det möjiigt att få sända ett TV-program i Sveriges Television under beteckningen Dokumentär som är en sådan uppenbar partsinlaga?
  Det är enligt min mening inte en fråga för någon domstol eller etermedienämnd utan en fråga för ledningen för Sveriges Televisions programledning. Hur är det möjligt? Vad motiverar denna ovetenskaplighet i urvalet av fakta?
  Nu är Erik Sandberg, som jag absolut inte känner och som säkert är en duktig journalist - och säkert inte kommer att utsättas för TV-kritikern i Dagens Nyheter Cronemans kritiska  granskning eftersom denne bara ägnar sig åt  TV-programmens yta - känd för att hårdvinkla sina dokumentärer.
   Jag minns när han granskade en bok av några folkpartister, en bok som aldrig publicerats för övrigt utan bara förekom på NU:s BBS (jag vet för jag var ansvarig utgivare och den som publicerade debattinlägget) och därmed aldrig heller recenserats eller anmälts av någon,  togs utgångspunkt för att liera folkpartiet med danskt folkeparti.
  Och man kan fråga sig varför det aldrig blev mer än en krusning i kanten av den sensationella kopplingen?
  Jo, av samma anledning som Erik Sandbergs nya dokumentär aldrig kommer att få några efterverkningar, nämligen att dess teser bygger på så orimliga förutsättningar och påståenden att de inte kan tas på allvar.
  Så var det med kopplingen via en outgiven bok mellan folkpartiet och dansk folkeparti.
  Så är det med den stora konspiration som inte finns mellan arbete och kapital och som Lars Calmfors nu så effektivt dödar i sin DN-inlaga.
  Men det som återstår är att Sveriges Televisions ledning måste fundera över vad man sänder som dokumentärer och debattinslag. Som det senare finns inget att anmärka mot Erik Sandbergs alster, som inlägg på 20-poängsnivån i ekonomi eller statskunskap vid något universitet skulle det inte kunna godkännas.

1 kommentar:

  1. Calmfors förmår inte att hålla sig inom logikens ramar. Hans implicita påstående, att marknaden vet att efterfrågan på en vara eller tjänst kommer från en hög eller låginkomsttagare, är till 100% ologiskt. Hur skulle marknaden kunna veta det? Vid köp ombedes kund att ange taxerad inkomst före erläggande av likvid!!! Hur ofta har du varit med om att det kravet för att få handla i butiker, Gunnar Andren? Hur stor "andel" av köparens inkomst som gör åt vid ett köp har ingen marknad den blekaste aning om. Det som spelar roll är: Efterfrågans storlek i förhållande till utbudet.
    Ovanstående är inte den enda verklighetsfrånvända tokigheten från Calmfors men mer än nog belysande för hans brist på logik. Enligt uppgift är Calmfors nationalekonom. Nationalekonominska institutionen är, så vitt jag vet, den enda akademiska institutionen där man anser sig få bäst resultat om utgår från ett felaktigt antagande, som inte heller får ifrågasättas, nämligen att: Perfekt konkurrens är inte det ytterst ovanliga undantaget, som endast existerar på försumbart få platser, som t.ex. Hötorget i Stockholm, utan istället regeln. Det är ologiskt att göra undantaget till regel och sätta regeln på undantag om vill kunna med någon trovärdighet yttra sig, som ekonom, om något annat än just frukt & grönt handeln på Hötorget. Så Calmfors har förmodligen drabbats av en utbildningskada som hämmat hans förmåga att tänka logiskt vetenskapligt.
    Calmfors kan inte ges godkänt ens i en grundkurs i logik. Hans tänkande är alltför världsfrånvänt för det. Det är därför lite synd om Calmfors som inte förstår så bra, men å andra sidan har han några jobb som täcker livets nödtorft, och mer därtill, så, väldigt mycket synd är det inte om Calmfors..
    Så till en av dina frågor: " Hur är det möjiigt (sic) att få sända ett TV-program i Sveriges Television under beteckningen Dokumentär som är en sådan uppenbar partsinlaga?"
    Svaret är lika enkelt som logiskt. Att beskriva nazismen utifrån demokratiska värderingar är, även det. en form av urvalssubjektivitet, samt att det är glädjande att kritik av den dogmatiska borgerlighetens främsta ambition, som är fördelningspolitisk, ännu kan föras ut i de få media,: som inte ägs och helt domineras av borgerlighetens propagandamegafoner.
    Det gäller även DN som gjorde sig känd för att, utan deklarera det, förvandlade hela nyhetsrapporteringen till en hårt censurerad ledarsida när det drog ihop sig under valrörelsen. Det har du inte helt och alldeles glömt bort, herr journalist, Gunnar Andren? Handen på hjärtat Gunnar, nog hade du blivit blott obetydligt mindre purken om begreppet dokumentär inte hade används, för det är ju de obekväma slutsatserna som stör dig mest, det är helt uppenbart , troligen även för dig själv. Så varför så hätsk och surmulen over journalistik som är huvudsakligen sakligt grundad?. Är den bästa hypotesen, att du mest är avundsjuk, troligast? Det brukar vara en vanlig sjuka inom borgerligheten om det gamla ordspråket "på sig själv känner man andra", någonsin är relevant.

    Ett litet vänskapligt tips. Jag, och kanske även andra, har lite svårt att förstå kopplingen mellan Calmforseriet som inleder din text och dina hågkomster från Folkpartiet, som avslutar den. En sak åt gången fick jag lära mig på en retorikkurs. Där fick jag även prova på att försvara argument som jag inte själv trodde på. Testa det Gunnar, det är både skojigt och lärorikt.

    mvh

    mats.hellqvist.hall@gmail.com

    SvaraRadera