onsdag 27 mars 2013

26 mars 2013: En sång för Eva Flyborg

Folkpartiets sångarhyllning

Konstigt är det - men allt fler i min beskantskapskrets fyller 50.  Häromdagen var det Hans Backman i Hofors, skickligt riksdagsman från Gävleborgs läön sedan 2002. Grattis förstås!
  Och i dag sjunger vi - inte vackert men välment - för Eva Flyborg från Göteborg som häromdagen (22 mars) blev 50 år.
  Tina Acketoft, fungerande gruppledare, utbringar ett fyrfaldigt leve, så skånska - med tre hurrarop som vana - hon är.
  Eva har förresten varit ledamot i riksdagen sedan valet 1994, alltså gör hon nu sitt 19:e riksmöte.
  Riksdagsgruppen firar sina 50-åringar och andra på vårt sätt:
  Pengar till i Hasses fall Barncancerfonden, i Evas sjöräddningen.
 

26 mars 2013: Besök från Moldavien

Den moldaviska deltagionem, fr. vänster ambassadör Emil Druc,
vice talmannen Liliana Palihovici och övriga moldaver.
Till höger: EU-nämndens  ordförande Allan Widman (fp)
En stor deltagation från Moldaviens parlament gästar denna dag riksdagen; Sveriges riksdag har ju under halvtannat år haft ett särskilt samarbete med Moldaviens, i en liten delegation där jag har haft äran att företräda folkpartiet.
  Denna eftermiddag tar EU-nämnden emot under lednign av ordföranden Allan Widman, Bengt Anders Johansson och jag själv.
  Det ställs många frågor, främst av deltagationsledaren Lilian Palihovici (närmast kameran efter ambassadör Emil Druc) som är vice talman, vidare liberala Corina Fusu (intill) samt flera andra, om EU-nämndens versakmhet men ocksåp hur det gick till när Sverige blev medlem.
  Om jag får referera mina svar så det i fråga om argumenten varför Sverige gick med 1994 i folkomröstningen den 13 november:
 1) Svenska folkpets majotitet ville markera att Sverige skal lvara en del, en viktigt del av Europa
2) Om vi skall få inflytande, måste vi vara med i Bryssel, ty annars blir vi beroende av beslut som andra fattar och som iv inte kan påverjka.
  Svenska folkpet gjorde ett klokt val. Det finns säkert 100 aneldnignar att lämna EU - men det finns tusen att vara med.

26 mars: Sjöfarten och redareföreningen, Seko och andra

I skatteutskottet: Christer Schoug, chef redareföreningen, Per
 A Sjöberger, talesman Redareföreningen, Lars Andeersson, chef
för sjöfartens arbetsgivare, Tomas Abrahanssson, Seko/sjö-
folket (inom LO) och Martin Lindeblad, sjöbefälsföreningen

Efter ordinarie SkU-sammanträdet blir det uppvaktning från sjöfartens parter med olika krav, bland annat framförd irritation över att frågan om införande av den frivilliga tonnangeskatten dragit ut på tiden.
  (En viktig orsak var att socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet länge var helt emot tonnageskatt - men de har alla ändrat sig, tack och lov.
  Och ett tack till dåvarande riksdagsmannen Clas-Göran Brandin (s) i Göteborg som väckte sitt parti ur den fasansfulla törnrosasömnen partiet vilat i under en följd av år, året var 2004!)
  Det finns dock orsaker till detta som grundar sig på brister i 2005 års utredning, tillkommen efter Brandins fråga till dåvarande finansministern Bosse Ringholm (s)..
  Men sjöfartens parter - för dagen ledda av Per Sjöberger, veteranen från redareföreningen - har rätt i att utvecklingen, eller snarare avvecklingen, av svensk sjöfart, har gått fruktansvärt fort sista 4-5 åren.
  Det liknar nästan hur det gick med varven som hölls under armanrna alltför länge på 1970-talet.
  Ungefär 204 fartyg i handelsfltotan under svensk flagg 2009 hade vid utgången av 2012 blivit 114 - och nu har ytterligare sex flaggats ut.
  Glädjeämne finns dock: ett Donsörederi har nyligen flaggat in nybyggda fartyg under svensk flagg.
  Men att Broströms är danskt - Maersk - är ju på gränsen till skamligt, hur fint rederi Maersk än är.
  Vi måste göra mer för svensk sjöfart, en mycket viktig näring om än kanske inte alltid på näthinnan i närheten av Sergels torg eller TV-huset.

26 mars 2013: FTT

Dagen börjar med att Anders Borg gästar förmötet mellan de fyra allianspartierna i riksdagen.
  Det blir analys av det ekonomiska läget och mycket annat.
  Under själva mötet hanterar vi - men bordlägger - åter FTT-subsidiartietsprövningen. Nästa behandliing: 9 april, extrainsatt möte med skatteutskottet.
  Häromdagen deltog jag i en riksdagsdebatt om just riksdagens hantering av subsidaritetsfrågor enligt Lissabonfördraget. Sveriges riksdag har varit aktivt, aktivast av alla EU-parlamentet framgår av konstitutionsutskottets granskning.
  Allra, allra aktivast har skatteutskottet varit - vilket beror på att skattepolitiken anses vara allas område, men inte borde vara EU:s.
  Nu gäller det FTT, Financial Transaction Tax, ibland benämnd Tobinskatt, numera ett vänsterprojekt med främst vänsterpartiet och miljöpartiet som svenska tillskyndare.
  Vad socialdemokraterna tycker är synnerligen oklart.
  Redan frågan om det är en subsidiaritetsfråga i vanligt bemärkelse, hänförligt till Lissabonfördraget,  är intressant och inte riktigt klar.
  FTT är ju inget EU-projekt i meningen gemensamhetsinitiativ utan har inititerats av elva medlemsstater,av de sjutton som tillhör euro-sfären, för att sjösätta ett fördjupat ekonomist samarbete.
  I den strävan vill man införa en transaktionsskatt.
  Men vissa länder tänker inte vara med, som Holland men sina pensionsfonder som man inte vill ha beskattade, Luxemburg med sin stora banksektor, Storbritannien är förstås helt emot och har redan en sorts transaktionsskatt knutet till registrering/ägande av finansiella instrument.
  Nu kommer FTT att omfatta även andra länder och transaktioner i dessa. Det komplicerar saken - särskilt som FTT-länderna, de elva, avser att använda de intäkter man får för att räkna av mot sin egen EU-avgift.
  Det blir alltså en form av egna medel för EU, bekymmersamt för oss som vill ha ett starkt EU men som inte vill att EU skall ha egen beskattningsmakt.
  Skattepolitiken skall förbli nationell, helt enkelt.
  Sveriges reging har sagt
  dels att vi inte avser deltaga i detta projekt,
  dels att vi inte motsätter oss de elva ländernas gemensamma vilja
  men att vi motsätter oss att pengarna blir egna EU-medel.
  Det är en bra linje som jag ger mitt stöd - även om jag inser att ställningstagandet mellan subsidiaritetsprincipen - jag anser inte att avtalet strider mot Lissabonfördraget - och det materiella innehållet inte utgör toppen av juridisk stringens.
  Men det viktga är:
  Vi i Sverige skall inte motsätta oss vad andra länder vill göra, däremot se till att det inte blir i form av en skatt på transaktioner där svenska finansinstitut är en part.
  Det blir inte lätt, men det går.

tisdag 26 mars 2013

26 mars 2013: Tunga politiker

Stolarna i Nässjö fullmäktige, som fungerat sedan 1964 men nu när de förnyats för 4.000 kr/stol, visat sig inte klara stadens tunga, men kanske inte unga, politiker, väcker förstås munterhet.
  Ojojoj ...
  Men fundering är en annan sedan inköparen förklarat att stolarna håller de normer som staten ställt upp.
  Det förvånar mig verkligen. Finns det statliga bestämmelser för stolar?
  Hur långt sträcker sig statens ambitioner?
  Statliga bestämmelser för hus stolar skall se ut?
  Vet IKEA om det?

25 mars 2013: Stora våffeldagen

Den 25 mars: Våffeldagen. Frestande. Men man kan avstå.
  Åtminstone grädden.
  Vad mer denna dag?
  "Lööf redde ut stormen", rapporterar t.ex. Hallands-Posten (lib). Ja, det politiska vädrets makter är svåra att påverka, men däremot kan man tydligen själv åstadkomma stormar som man sedan får reda ut.
  En bra sås reder sig själv, för övrigt.
  "UD är sista skyddsnätet för resenärer", säger utrikesminister Carl Bildt.
   Som resebyrå är UD en dålig operatör är min erfarenhet.
  Undras just om Carl Bildt gästat Sverige när han sade detta enligt TT, ja, nu ser jag - yttrandet tillkom i Göteborg på en turistnmässa.
   Och varför skulle inte Bildt gästa en sådan mellan alla sina andra resor?
   "Löfven räknar inte med att drabbas av bakslag", skriver TT:s Lars Larsson - en av Sveriges mest erfarna journalister, känd av få eftersom han som TT-referent aldrig syns i bild i motsats till dagstidningarna - särskilt kvällstidningarna - där minsta notis kan föreses med stor bild på den som skrev ner eller om notisen.
  Men kunnig som få är just Lars Larsson, det var han som t.ex. 2002 ställde frågan till fp-ledaren om språktestet, jag minns, jag var där på Gränsö.
  Och det om Löfven som Lars Larsson nu skriver stämmer säkert - socialdemokraterna har prövat metoden att köra över sina partiledare ett par gånger nu och det fungerade dåligt.
  Glädjande nyhet:
  "Regeringen har givit 0 dispenser för barnäktenskap under 2012."
  Det får man nog tillskriva den opinionsibldning som burit Nyamko Sabunis (fp) signum, alltså det statsråd som Aftonbladets Lena Mellin - annars utmärkt och kunnig som kommentator - ansåg inte hade betytt något när Sabuni avgick efter sex och ett halvt år i regeringen och under hela denna tid sysslat med långt svårare frågor än finans- och skattepolitik, nämligen mänskliga relationer, värdighet, olika kulturers kollisioner i mäönniskors sinnen och ytterst vårt sätt att bemöta. Nyamko Sabuni har gjort mer än de flesta på dessa mycket svåra områden, men aldrig varit opportuististk. Heders!. 
   Så läser jag att nyhetsbyrån TT Spektra delat in oss i fyra spartyper:
   Riksvillige Robin
   Trygghetssökande Tina
   Slarviga Sam.

   Ointresserade Ofelia.
Det har gått lång tid sedan jag varje månad läste Spara och Slösa.
    Men då hade jag nog bara tid för den senare, att spara hade jag inte råd med.

25 mars 2013: Fotboll för flickor i Moçambique

I dag har jag tillsammans med Svenskt Näringslivs Magnus Larsson, Emma Tonnes och Cecilia Andrén Nyström - och en tyvärr resande person, Banar Reza  - bildat en stiftelse, ännu förstås ej godkänd av Länssstyrelsen.
  Så här har vi tänkt oss:
  Stadgar för Stiftelsen Futebol dá Força Sverige

  Beslutade
  vid Stiftande möte den 25 mars 2013

 § 1 Stiftelsens namn och upphov
Stiftelsens namn skall vara Stiftelsen Futebol dá Força Sverige.
  Stiftelsen är tillkommen för att samla in medel för att stödja projektet Futebol dá Força i Moçambique samt att, utan motsvarande landbegränsning, verka för flickors självförtroende och att ge dem förbättrade möjligheter att själva kunna påverka sin livssituation genom att implementera projekt med nämnda målsättning.

§ 2 Stiftelsens juridiska status
Stiftelsen skall vara en ideell insamlingsstiftelse med rätt att bedriva näringsverksamhet för att stödja insamlingsverksamheten.
  För Stiftelsen skall gälla
  a) Stiftelselagen (1994:1220)
  b) Stiftelseförordningen (1995:1280)
  c) Bokföringslagen (1999:1078)
  d) Årsredovisningslagen (1995:1554)
  Stiftelsens säte skall vara Stockholms kommun.

§ 3 Stiftelsens kapital
Stiftelsens kapital skall utgöras av de medel som samlas in.
  Alla insamlade tillgångar skall användas enligt stadgarnas § 1.
  Stiftelsens tillgångar utgörs av bidrag eller arvoden till stiftelsen från enskilda, från organisationer eller företag.

§ 4 Stiftelsens styrelse och revisor samt räkenskapsår
Stiftelsen skall förvaltas av en styrelse på lägst fem personer och högst nio, varav en skall vara Stiftelsens ordförande.
  Stiftelsens styrelse utgörs av stiftarna.
  Utöver de ursprungliga fem stiftarna kan ytterligare stiftare tillkomma genom inval.
  Stiftelsen skall revideras av auktoriserad revisor i revisionsbolag med vilket Stiftelsen tecknar avtal.

måndag 25 mars 2013

25 mars 2013: Ett publikt svar till Demoskop på anonym frågan

Så har jag då fått ytterligare ett erbjudande att anonymt besvara en enkät, om viktiga samtidsfrågor enligt mig i egenskap av riksdagsledamot. Frågeställare är en stor landsorganisation, dock ej LO. Man tackar.
    "Självfallet kommer svaren från riksdagsledamöterna att behandlas anonymt", meddelas det.
    Syfter är förmodligen att öka trovärdigheten och/eller svarsfrekvensen.
    I anonymitetslöftet ligger förmodan att riksdagsledamöter ljuger och inte vågar stå för sina innersta åsikter.
  Idiotiskt.
  Jag reagerar förstås som alltid tvärtom.
  Anonymitet - nej tack.

Mitt svar, givet till Demoskops analyschef Per Nilsson i dag:

 
"Jag svarar aldrig på frågor där svaren ges anonymt.
Hemliga åsikter från riksdagsledamöter? Usch!
Om ni lovar att göra svaren publika svarar jag gärna.
 
Gunnar Andrén"
25 mars 2013

25 mars 2013: Cypern - systemviktigt land?

En konstig uppgörelse har träffats för Cyperns banker. De som har pengar på banken utöver bankgarantin på 100.000 euro skall betala en engångsavgift på sina banktillgångar.
  Inte hus, med andra ord.
  Eller kost, eller företag, tydligen inte ens aktier eller andra värdepapper.
  Att något måste göras åt Cyperns bankers slösaktighet - trots låg inflation - och hela Cyperns ekonomi, är ju klart. En så expansionistisk politik som landet fört är i längden orimlig, särskilt som kontrollen av vilka tillgångar som tillförts bankväsendet är obefintlig.
  Men när många tillskriver Cypern en nästa systemviktig funktion - och SvD:s skribenter på näringslivsidorna är förstås värst av alla, se Andreas Cervenka 23 mars - är det minst sagt en lätt överdrift.
  Hela Cyperns banksystem är hälften så stort som svenska SEB.
  Ibland måste man ha proportioner - Cypern skakar inte Europa eller världen, dess ekonomi är - det har Magdalena Andersson (s) helt riktigt påpekat - lika stor som t.ex. Upplands.
  Men det är som alla förstå-sig-på-are som förutsagt eurons kollaps under nu fem år vet: De har fel.
  Många länder i Europa har fört en vansinnigt ekonomiskt oansvarig politik - i tron att euron skulle rädda dem.
  Så är det inte.
  Men euron lever trots dessa svåra påfrestningar.
  Och att president Putin nu vill öka gasleveranserna till Kina är i grunden ett mycket större hot, mot stabiliteten i Ryssland, miljöförstöringen i både Ryssland och Kina och att Kinas energislöseri fortsätter i ökad takt.
  Cypern är inte ett systemviktigt land och Europa skälver inte.

25 mars 2013: Orenat avlopp - betala för att få förorena?

Förslaget från Havs- och fiskemyndigheten - om det nu är ett förslag - att man skall betala för man släpper ut orenat vatten, väcker en fråga som jag diskuterat sedan 1960-talet:
  - Skall man genom att betala få förorena?
  - Eller skall man kräva att föroreningen stängs?
  Det här kan sägas vara en ständig diskussionsfråga. Det här visar vad jag menar: parkerar man inte lagstridigt är det egentligen tillåtet att parkera fel bara man har råd att betala.
   Felparkering resulterar i en administrativ avgift, låt vara ofta hög. men det är inget brott som föranleder straff.
  Samma sak föreslås tydligen nu, inget förbud, i stället tillåts utsläpp  bara man betalar.
  Jag tycker alltid att det har varit en konstig princip, att tillåta i stället för att förbjuda bara man betalar.
  Mitt svar är nej.
  Förorenat vatten skall inte slöäppas ut, naturen tar stryk hur mycekt man än betalar.

25 mars 2013: Skatt på orenat avlopp? (Ja, jobben förstås)

Nu föreslås skatt på orenat avloppsvatten. Den skulle då kunna komplettera de punktskatter som vi beslutade om i onsdags (20 mars 2013):
  Energiskatt.
  Koldioxidskatt.
  Skatt på elektrisk kraft.
  Skatt på drivmedel, bensin, diesel etcetera.
  Skatt på olja.
  Jordbrukets drivmedelsskatter.
  Skatt på fartygsbränsle.
  Miljöskatter på flyg.
  Fordonsskatt.
  Trängselskatt.
  Skatt på vin.
  Skatt på öl.
  Skatt på spritt.
  Tobaksskatt.
  Snusskatt.
  Skatt på privatinförsel av alkohol och tobak.
  Skatt på försäljbning av tobak i exportbutiker.
  Däremot inte på handelsgödsel, den är borttagen.
  Förslag om skatt på bekämpningsmedel.
  Förslag om skatt på fluorerade växthusgaser.
  Skatt på avfall som deponeras.
  Skatt på avfallsförbränning.
  Naturgrusskatt.
  Lotteriskatt.
  Vinstskatt.
  Travskatt.
  Förslag om skatt på animaliska livsmedel (köttskatt), sockerskatt, godisskatt, skatt på frukt och grönsaker.
  Gruvskatt (jordad dock utom av vänsterpartiet).
  Stämpelskatt.

Så här sade jag i onsdags:
Herr talman!
  Vi är duktiga på skatter i Sverige.
  Varför tar man ut punktskatter?
  Det finns två olika anledningar.
  Den ena är att man vill styra människors beteende.
  Den andra saken, som vi inte ska bestrida, är att det finns ett behov av att ta ut skatt för att pengarna ska komma i finansministerns och allas vår kassakista för att vi ska kunna använda dem till andra områden.
  En sådan skatt, som väl är den mest typiska av alla, är stämpelskatten.
  Den behandlar vi inte här, men det finns inget som helst samband mellan skattens höjd och den tjänst man får för detta. Det är uppenbarligen så.
  Jag försvarar ändå denna skatt varmt eftersom den bidrar till vår välfärd.

Och nu skatt på lortvatten.
Då kommer det att behövas en myndighet som bestämmer mängden samt fastställer hur lortvatten skall skiljas från rent vatten.
  De bör ge några tusen jobb.

söndag 24 mars 2013

24 mars 2013: Agenda denna söndag (24 mars)

Åter ett Agenda-program som får fullt godkänt.
   Camilla Kvartoft försäkte visserligen förgäves fråga ut språkröret Gustav Fridolin (mp) om dennes partis verkliga bevekelsegrunder för trasslet med överenskommelsen om flyktingpolitiken. Men hal som en nyfångad ål i Åhus gled Fridolin lätt från varje fråga som riskerade att ställa honom svarslös eller lika oklar som förrförra veckans Maria Ferm (mp) var - Fridolin hade stor nytta av Kvartofts beslutsamhet att snärja miljöpartiet i en motsättning till regeringens fyra partier. Fridolin får godkänt eftersom han lyckades låta bli att svara klar Ja eller Nej på en enda fråga. Fridolin är ett under av retorik som säger ingenting i sak. Grattis till ett sådant språkligt helrör!
  De afghanska tolkarna - självfallet måste vi ge dem skydd till liv och lem.
  Minns baltutlämningen - många sändes till ond bråd dör. Aldrig mer, sade svenska folket då om de som hotades till livet.
  Nu är vi där igen.
  Inget snack: Asyl beviljad.
  Gör vi inte det, kan man ju försöka förklara för fler medhjälpare, att i samma ögonblick de behöver skydd, kommer vi att överge dem.
  Vissa slutsatser är som ormen: De slingra sig själva.

24 mars: Heathrow - det betyder det!

Aporopå problem på Arlanda kan jag inte låta bli att fråga:
  Ni vet väl vad Heathrow, Londons pärla som en del säger, betyder?
  Jo, jag trodde väl det.
  Horrible
  Everyday
  Accidental
  Traffic
  Humiliating 
  Really
  Obsolete
  Waitingpoint.

24 mars 2013: Arlanda som järnvägsknutpunkt

I dag - söndagen den 24 mars - hade Gröna liberaler ett möte på Arlanda, för att informera, diskutera och debattera Arlandas möjligheter att minska emissionerna från flygverksamheten samt inte minst all trafik på marken.
  Det var Lars Wedén, Sigtuna, som ledde mötet.
  Först var det Fredrik Jaresved, Swedavias hållbarheets- och kvalitetschef, som beskrev situationen och utvecklingen på Arlanda, inte minst mot bakgrund av ökat antal flygrörelser, fler passagerare (19,6 miljoner under 2012) samt fler arbetsplatser på Arlanda.
  Man kan notera att antalet flygresenärer nu uppgår till cirka 50.000/dag till vilket skall läggas 16-20.000 anställda som reser till och från jobbet varje dag, dvs antalet resor till och från Arlanda uppgår nu till 90-100.000 resor/dag.
  Därpå erättades Magnus  Hunhammar från IST, Institut for Sustainable Transportation, om nya system för landtransporter, ett förarlöst tåg/bil-system som dock kräver dels nya anläggningar, dels ett stort underlag.
   Min kritik är inte teknisk eller estetisk mot den här föreslagna spårtaxin eller vad man vill kalla den, utan att systemets konstruktörer inte beaktat omstigningsaspeketerna; dessa - komforten och väntetiden - omöjliggör hela systemet. Det saknar cykelns och bilens suveräna fördel: ingen omstigning, ingen väntetid, direktlinje, påstigning vid hemmet, avstigning vid arbetsplatsen/p-platsen. En teoretiskt tekniskt elegant lösning som aldrig kommer att förverkligas.
  Därefter redogjorde Malin Gibrand för de överväganden som SL via Trivestor gjort vad gäller Roslagsbanans förlängning till Arlanda, den nya järnväg som SL uppenbart inte vill ha men skulle bli en enorm succé - vilket jag också påtalat i min riksdagsmotion om Arlanda som järnvägsknutpunkt. Denna nya linje Arlanda-Molnby-Valltuna-Östra Station skulle framför allt göra det möjligt för Arlanda att vidarefordra flygpassagerare till hela Östra Stockholm plus Roslagen utan att åka in till Stockholms central. De beräkningar av underlaget som SL tagit fram underskattar grovt viljan hos flygresenärer att komma hem fort.
  Därpå redogjorde jag själv för grunderna varför jag under en följd år lämnat motioner om spårbunden trafik, dels Stockholms tunnelbana, dels kring Arlanda. Det är för att få igång en process som syftar till att minska flygets miljöförstöring på marken via alla dessa bil- och busstransporter till Arlanda som gör att det behövs mer än 22.000 permanenta parkeringsplatser.

Så ser flytledanra dagligen Arlanda, flygplanen är små, små
Foto: Gunnar Andrén
   Men än viktigare att förstå är att den flygplats, som bortsett från byggjobbare, aldrig haft en enda resa till sig före den 26 juni 1960 då första kommersiella flygningen ägde rum, i dag hanterar bortåt 100.000 till- och frånresande varje dag, det blir 30-40 miljoner resor per år, en siffra som 2025-2030 kan vara 60-70 miljoner resenärer per år.
  Det klarar man inte utan spårbunden trafik på helt annat sätt än i dag.
  Allra sist var Stella Fare (fp), numera vice ordförande i trafiknämnden, som på ett utmärkt sätt beskrev de problem och möjigheter som finns.
  Samtidigt påtalade fp-gruppens ordförande i Sigtuna kommun Dan Rosenholm att det inte duger att ständigt försämra trafiken för Märsta- och Sigtunabor; det kommer att resultera i protester mot Arlanda, en utveckling som absolut inte är önskvärd.
  Och så åkte vi alla upp i flygtornet: Där är det blåsigt men med strålande utsikt.

24 Mars 2013: Maria Arnholm talade jämställdhet i Danderyd

Främre raden (fr.v): Eva Bergman, Stocksund, Lars-Gunnar
Wallin (ordf.), Danderyd, Maria Arnholm, Birgitta Lindgren,
Enebyberg, Margareta Sandell, Danderyd, Lilian Grassman,
Danderyd,  Elvy Svennerstål, Stocksund, och  Monica Renstig
(andra vice ordf.), Djursholm.
Mellanraden: Torun Hegardt, Djursholm, Maarit Nordmark,
 Danderyd, Charlotta Malm  (andra vice ordf. fullmäktige),
Djursholm, Ulla Löwenhielm, Djursholm, Wiveca Haas, Eneby-
berg, Tomas Hedborg, Danderyd, Inga Emtell, Danderyd.
Övre raden: Bengt Sylvan (kommunalråd), Enebyberg, Jonas
Uebel (fullmäktigegruppledare), Danderyd, Ulf Uebel, Ene-
byberg, Peter Malmquist, Djursholm, Ernst Klein, Danderyd
(tidigare Stocksund), Peter Dörlich, Enebyberg, Magnus
Stenflo, Danderyd, Jan Backman, Danderyd, Dag Sebastian
Ahlander
, Djursholm,  Robert Roos, Stocksund, och Tommy
Lindgren (förste vice ordförande), Enebyberg.
Vid folkpartiets kommunala planeringsmöte i Danderyd inför valet 2014 söndagen den 24 mars medverkade jämställdhets-minister Maria Arnholm (fp) om bland annat löneskillnader mellan män och kvinnor.
  Regeringens nya jämställdhets-minister konsta-terade - och var inte överraskad - att medan livsinkomsten i genomsnitt är 3,6 miljoner kr större för män än kvinnor i hela landet, är skillnaden mer än fyra gånger så stor i Danderyd, 14,5 miljoner kr.
  - Det beror förstås på att många män tjänar mycket mer i Danderyd och att lönespridningen därmed är större än i andra delar av landet, men det beror också på att antalet företagare är mycket stort i Danderyd, dessbättre även bland kvinnor.
  - Det är viktigt med många företagare, såväl manliga som kvinnliga, sade Arnholm, som noterade att devisen från 1990-talet Både dagis och företag behövs håller än men att alltför litet har hänt på främst jämställdhetsområdet.
  Maria Arnholm har gjort livsinkomsten - skillnaden mellan män och kvinnor för lika eller likartat arbete - till sin viktigaste profilfråga "även om löner är en fråga som politiker inte skall lägga sig i och som det är arbetsmarknadens parter som bär ansvaret för - och är en svår fråga".
  - Men det är bra för hela samhället med ökad jämställdhet - och ansvaret måste börja i hemmet, sade Arnholm.
  En annan viktig reform som Maria Arnholm vill driva är att rikta uppmärksamheten mot att unga pojkar tenderar att komma efter i skolan och därmed inte får den start i livet som de behöver.
  - Också det är en viktig jämställdhetsfråga, menade Maria Arnholm - som också lovordade sin företrädare Nyamko Sabunis omfattande arbete mot hedersvåld, en bestående insats till gagn för 10.000-tals kvinnor i vårt land.
  Efter anförandet samlades de frågvisa och diskuterande liberalerna i Danderyd framför den plåtande Stocksundsriksdagsmannen Gunnar Andrén (fp) - det är alltså jag som skriver detta.

23 mars 2013: En avgång till (sd) - fylleri?

Jag tror att det är få som bryr sig om fullmäktigeledamoten (sd) i Eskilstuna Adam Marttinen avgår eller ej som ledamot i Eskilstuna tingsrätt.
  Däremot kan ju motivet vara intressant - och det faktum att Martinnen nu står på tur att bli riksdagsledamot, ingen vet riktigt vem han skall ersätta.
  Men för Eskilstuna-Kurirens politiska reporter Gunilla Karlsson uppger Marttinen att det är "tidsbrist" - och det kan man ju tänka är sant: Tingsdagarna krockar ofta med att Martinnen också har en observationsplats i landstingsstyrelsen.
  Så motivet är tidsbrist därför att sammanträdena ofta kolliderar med landstingsstyrelsens sammanträden.
  Då ställer sig vän av ordning hur ofta detta inträffat. Ofta? Aldrig?
  En kontroll av närvaron i landstingsstyrelsen visar att Martinnen tydligen varit förhindrad vid inte mindre än sju av de tolv sammanträden som landstingsstyrelsen hade 2012 - och under hösten 2012 var han bara med vid ett av sex möten.
  Så tidsbristen är dokumenterad, dock inte i tingsrätten. Marttinen måste missminna sig.
  Nu framhåller denne Marttinen, blivande ledamot i Sveriges riksdag, att det tydligen inte är tidsbrist som lett till bortvalet av uppdraget i landstingsstyrelsen utan det förhållandet att han prioriterat andra frågor "som flyktingpolitiken" - och det kan man ju förstå att det är sällan den hanteras i landstingsstyrelsen i Södermanland.
  Han tycker att dagordningen i landstingsstyrelsen är "slätstruken". Det kan man också förstå: där handlar det ju om sjukvård, människors välbefinnande, regionala trafikfrågor, kultur, utbildning och miljö, ja, sådant som berör vanliga människor.
  - Det hade varit annorlunda om jag hade haft en ordinarie plats. Nu är det landstingsfullmäktige som är vår arena. Vi spara showen dit, där vi får större genomslag, säger han till Eskilstuna-Kurien (lib).
  Nu börjar vi närma oss sanningen. Show, är ordet.
  Men det kanske finns någon annan anledning? Att han pressat en tidigare sd-ledamot i Gnesta fullmäktige om hennes privatliv? Nej, sådant gör förstås inte riktig sverigedemokrat, eller hur?
  Men kanske att Marttinen greps för fylleri för någon månad sedan i Eskilstuna och fick nyktra till hos polisen - och dessutom påstods, ha uttalat sig förklenade om andra människor? Nej, inte kan det väl vara så.
  Vad tror ni? Fylleri, gripen, avsagt sig uppdrag som nämndeman?
  Eller bara tidsbrist?
  Nog får man tänka att Marttinen verkar ha ett avspänt förhållande till sanningen.

23 mars 2013: Earth Hour - men motivet?

I kväll är det Earth Hour, 20.30-21.30 - avsikten är att man skall släcka (slå av strömmen) för miljöns skull världen runt.
  En god idé.
  Men miljöeffekten är lite olika:
  I Sverige är andelen fossilberoende (fossileldad) elektricitet nära 0 procent.
  I Australien, varifrån Earth Hour-idén kommer, är andelen fossilbaserad (främst kol) 85 procent.
  I Sverige står vattenkraften för ungefär 47 procent av elproduktionen, kärnkraften ungefär lika mycket och andra energislag, främst vindkraften, 2 procent, sedan har vi de stora kraftvärmeverken i Malmö och Göteborg (Heleneholm och Rya) som svarar för resten till sammans med lite sopor (plats), en del torv samt naturgas som finns med på marginalen.
  Vi kan ju minnas att Sverige dessutom exporterade 6 procent av all producerad elektricitet 2012 - danskarna och tyskarna köpte mycket, Tyskland kommer ju att bli mycket beroende av svensk och fransk kärnkraft framöver.

Titta på den här tabellen, världens största importörer av olja 2012 (allt i miljoner ton, källa: Inernational Energy Agency, Paris))
USA        513  (  25,0 procent)
Kina       235  (  11,4 procent)
Japan      181  (   8,8 procent)
Indien     164  (   8,0 procent)
Korea      119  (   5,8 procent)
Tyskland    93  (   4,5 procent)
Italien     84  (   4,1 procent)
Frankrike   64  (   3,1 procent)
Holland     60  (   2,9 procent)
Singapore   57  (   2,9 procent)
Övriga     483  (  23,5 procent
Total    2 053  ( 100,0 procent)

23 mars 2013: Cedergrenska tornet och hembygdsförbundet


Lilla jag lägger ut texten i Riddarsalen: Så hör var det ....
Foto: Gunnela Mogensen
Denna lördag har Stockholms hembygds-förbund årsmöte i Djursholm. Ordföranden Christina Pettersson, tidigare riksdagsledamot (s) från Vätö, väljs om. Grattis!
  Dagen avslutas med en rundresa i Stocksund, ledd av min efterträdare som ordförande i  Sällskapet Amorina advokaten Kjell Gunnarson och medarbetaren i styrelsen sedan många år Marika Lönnroth Carlsson.
  Och i Cedergrenska tornet blir det till slut kaffe för de drygt 50-tal som hängt med hela dagen.
  Jag - som varit med ett tag - berättar om tornet som var avsett att bli en sommarbostad, om starten 1896, om den 86-åriga byggpausen, om fullbordandet och varför det blev ett byggstopp 1908 som varade till 1994.
  Hembygdsföreningar och hembygdsrörelsen är otroligt spännande, för den ger liv åt varje del av vårt land.

22 mars 2013: Sverige-Irland 0-0

Jag såg matchen. Jag instämmer med dem som säger att det var ett räddhågset Sverige som inför den drygt 49.000 på Friends Arena mötte ett Irland som bjöds in i matchen på ett sätt som inte kan förklaras av annat än stundens rädsla.
  Över 0-0 jublar man i Tyskland, Österrike och Irland.
  Men jublar först, som skrattar sist ...
  4-4 i Berlin minns vi än.
  Nästa gång i Stockholm.
 

22 mars: Möte med NU (och Christina Andersson)

Att driva tidning är det mest fascinerande som finns.
  Att en tidning kan överleva Lars Leijonborg, mig och Jan Fröman - det gäller nu och NU (Det liberala nyhetsmagasinet) - tillhör mänsklighetens olösta gåtor.
  Kanske finns svaret i den liberala ideologin, eller som Lars uttryckte saken i tidningens första nummer den 22 september 1983: Den kämpande liberalismen, kampen för frihet, demokrati och mänsliga rättigheter, värdighet och framtidstro, den kampen tar aldrig slut.
  Kanske finns svaret också i medarbetarna, och jag tänker då inte på ordets män och kvinnor utan hela den administrativa, tekniska och säljande delen av en tidning: En Michael Francke (fram till dess polisen kom och tog honom), annonschefen Eva Bosved, en PeO Lindberg (som försvann till radioaktiva SKB; ett tag även dottern, nu hög chef på Migrationsverket, ett kap för det verket), prenumerationshanteraren Siv Källerud (en gång gift med framlidne Arne Källerud), en Jonny Andersen (nu IT-företagare på Åland), ja, jag har anställt dem alla till villkor som varit marknadsmässiga för NU men skrattretande för den verkliga marknaden utanför; facket måste ha gråtit blod - men kunde inte då man inte förstod att med bättre villkor skulle tidningen ha gått under, till ingens glädje.
  Och så Christina Andersson, som just fyllt, tro det eller ej, 50.
  Vi samlas denna fredagseftermiddag några vänner på NU:s redaktion och, som sig bör, berättas det historier, den ena sannare än den andra.
  NU har hunnit fylla 29, den 22 september blir tidningen 30.
  Jag är stolt att ha fått vara med och leda tidningen tillsammans med fantastiska medarbetare, besjälade men illa betalda med alla andra mått mätt än glädje över att få föra Den kämpande liberalismen vidare.
  Tidningen lever.
 
 

22 mars 2013: Miljömöte med Lars Wedén

Förre riksdagsmannen Hans Lindblad i Gävle - ni vet han som skrev självbiografin Jag var för snäll ... om sin tid i riksdagen - arbetar just nu med en bok om framliden fp-ledaren Sven Wedén (1913-1976) i Eskilstuna. Förhoppningsvis kan den komma ut inom kort, manuskripet är färdigt.
  Sonen Lars Wedén, bosatt sedan många år i Eskilstuna, kommer till riksdagen och jag får en inblick utöver vad Hans försett mig med av innehållet. Deet är förstås ingen storsäljare men en viktig del av svensk politik, särskilt förhållandet mellan Wedén och andra ledande folkpartister, företrädaren Bertil Ohlin (1899-1979) och efterträdaren Gunnar Helén (1917-2007) och den unga generationen folkpartister, anförda av Per Ahlmark (född 1937) som Wedén ställde så stort hopp till frpn 1960 och framåt.
  Vad som hände i samband med Sovjets invasion den 22 augusti 1968 i Tjeckoslovakien är ju också mycket intressant eftersom det påverkade hela den dramatiska valrörelsen 1968 med det hemligstämplade varningsbrevet till Sveriges regering från Sveriges ambassadör Agda Rössel (i Belgrad) som hade förutsagt de sovjetiska avsikterna men som inte togs på allvar av den svenska regeringens statsminister Tage Erlander och utrikesminister Torsten Nilsson utan vändes mot fp-ledaren som i förtroende fått reda på innehållet.
  Nu diskuterar vi - Lars och jag - också andra saker, främst dragen i den framtida skattepolitiken. Lars Wedén har ett långt förflutet inom svenskt näringsliv - på matsidan - och är starkt engagerad för en omläggning i grön riktning, en riktig skatteväxling från arbete till konsumtion av jordens resurser, jag delar synsättet men ser andra svårigheter än Lars, inte minst politiska.
  Det behövs ett starkare folkparti - med visioner om en skattepolitik där arbete beskattas mindre och nyttjandet av jordens tillgångar hårdare.
  På söndag är det möte på Arlanda kl. 13 - Gröna liberaler. Välkommen!

22 mars 2013: Eritreaner demonstrerar


Regimtrogna svensk-eritreanska demonstranter
protesterar utanför riksdagen mot att möteslokaler
som tillhör dem brunnit. Fråga: Hade en motsvarande
demonstration varit möjlig i Asmara, Eritreas hvuudstad?
Den här dagen är det demonstrationer utanför riksdagshuset.
  Det är företrädare för Svensk-Eritreanska samfundet som protesterar mot att tre av deras möteslokaler satts i brand den 25 februari. Det kan ju omöjligen försvaras. Man får verkligen hoppas att polisen lyckas klara ut vem som ligger bakom bränderna. De skall ha sitt straff. Sverige skall vara ett land där man känneer trygghet, inte blir utsatt för brott och att lagarna - med allt från mänskliga rättigheter till likhet inför lagen tillämpas.
  Manifestationen är, kanske inte det muntliga budskapet men i övrigt, lugn och fredlig.
  Den är välbevakad.
  Riksdagen har som bekant beslutat om formerna för demonstrationer. Jag gläds verkligen när jag ser hur eritreanerna uttrycker sin avsky över det våld deras lokaler utsatts för.
  Många poliser lyssnar också. Kanske befarar de motaktioner?
  De som demonstrerar företräder den nuvarande regimen i Asmara, den som det gjordes ett lamt upprorsförsök mot tidgare, då kravet var att alla politiska fångar skulle släppas. De är - tyvärr - många i Eritrea. Gränskonflikten med Etiopien får motivera åsidosättandet av rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
  Demonstranterna delar ut ett flygblad, på oklanderlig svenska.
  Det är hatiskt, mot fp-kollegan Fredrik Malm, mot s-kollegan Arhe Hamednaca. Båda utmålas som antidemokrater därför att de är kritiska till de metoder som regimen i Asmara använder för att påverka sina landsmän i vårt land, penningindrivning, hot om repressalier mot släktingar etcetera.
  Därför kräver de att i Sverige vidtas "tillbörliga säkerhetsåtgärder för att ta sig an hotbilden som inskränker det svensk-eritreanska samfundets grundlagsfästa fri- och rättigheter" - man exemplfierar med mötes- och föreningsfrihet.
  Det är lätt att instämma i.
  I Sverige skall envar vara trygg till kropp och själ.
  Men det hade ju varit på sin plats att något titta ut över världen i samma ärenden, till exempel kunde ju de ärade demonstranterna i Stockholm, bevakade av polis som ser till att inte ett hår kröks på demonstranterna, funderar över hur det är med rättssäkerhet i Asmara.
  Skulle den demonstration, eller någon annan, kunnat ske i Eritrea?
  Hur står det till med mötes- och föreningsfrihet? Med rättssäkerhet? Riskerar man rent av att bli inspärrad utan rättegång i år efter år för att man hyser mot regimen kritiska åsikter och hävdar att dess demokratiska sinnelag, upprätthållandet av konstitutionen och mänskliga rättigheter, undertrycks å det grövsta?
  Det är utmärkt att det svensk-eritreanska samfundet kan demonstrerad i Sverige, till och med anklaga vanliga riksdagsledamöter för lögner och allt möjligt.
  Men det kräver demokrati.
  Någon person som man kan vända sig till finns inte i flygbladet, bara denna e-postadress Erfis11@hotmail.com
   (Jag har tidigare skrivit till den men aldrig fått svar.)

lördag 23 mars 2013

22 mars Kommer Gbg

22 mars 2013: 41 procent (!) för EU- Jippie!

En opinionsundersökning - kvaliteten kan jag inte garantera - från Yougov, visar att 41 procent av svenskarna är positiva till att Sverige är med i EU, 44 negativa. Om det hade varit folkomröstning i dag  - det var den 13 november 1994 - skulle alltså nejsidan vinna med bara 44-41, övriga femton procent oklara.
  Det är ju en helt fantastisk siffra!
  Efter snart fem år med ständiga euro- och EU-kriser, när pratet om hur hemskt EU är når nya grupper och nivåer, då är det mer än fyra av tio som tycker att EU är bra.
  Att sju av tio anser att EU utvecklas åt fel håll, är däremot oroande - men inte överraskande.
  Även jag anser att EU-kommissionen och EU-parlamentet lägger sig i alltför många saker som borde vara nationella.

22 mars: Kommer 2

22 februari 2015: Hos hörspeicalisten (kommer)

22 mars: Eritreanks demonstration (kommer)

22 mars 2013: EU-nämnden - nej

Märklig dag i dag. Ingen EU-nämnd.
  Det är nästan alltid första inslag fredag morgon.
  Oftast är det också intressant, vi som har den äran att sitta i EU-nämnden - jag är suppleant - får lyssna till ett helt Europauniversitet, allt som rör sig i Europa avhandlas i EU-nämnden.
  Men för dag är mötet inställt, eller kanske har man planerat så att inga ärenden finns.
  Europa är som vanligt i kris men just nu skall det - bara Cyperns problem lösts (SvD:s ekonomiska reportrar, som är mest kommentatorer och utgår från sin egen bild av Europa - bli en ändring till det bättre.
  De som skriver att Cypern nu skakar Europas ekonomiska ställning bör veta att Cyperns ekonomi storleksmässigt svarar mot 1/3 av  S E Bankens ekonomiska moras.
  Euron kommer att överlevad Cypern.

21 mars 2013: Billström - hur skall detta sluta?

Under den vanliga utfrågningen av statsråden på torsdagen domineras frågorna, vilka en del uppenbart inte  tillhör riksdagens domvärjo, helt av mingrationsministern Tobias Billström.
  Han svarar urskuldande, ber om ursäkt och jag vet inte vad.
  Men i första hand kanman  inte få sitta hur länge som helst.
  Det här sättet är välpropagerat.

21 mars 2013: Asyl för svenska tolkar i Afghanistan

Jag tycker saken är skäligen enkel.
  De människor, oavsett härkomst, som arbetat för Sverige i Afghanistan eller på annat håll, måste - i den mån de hotas till liv och lem för sitt bidrag till verksamhet som beslutats av Sveriges riksdag - beredas tillstånd att vistas och arbete i Sverige, undan hoten mot deras liv.
   Det är ingen ekonomisk fråga, det är en ansvarsfråga.
   Nu diskuteras om tolkar i Afghanistan skall sorteras in som kvotflyktingar eller något annat - det är skäligen ointressant.
  Vi skall ge dem skydd i vårt land.

21 mars 2013: Den tillplattade ministern (m)

De senaste dagarna har ju Tobias Billström (m) fått välförtjänt kritik för diverse oklarheter (eller kanske avsett klarspråk?)  - igår var det nästan rött kort från Fredrik Reinfeldt.
  Billström har, om man får citera statsministern, efter sex år av föredömlig gärning i flera omgångar uttalat sig olämpligt, framför allt i en DN-intervju där uttrycken "blonda och blåögda svenskar" kom att användas på ett sätt som gjorde att man kunde ifrågasätta avsändarens verkliga syn på olika människors värde.
  Nu nöjde sig statsministern att offentligt platta till sin minister så mycket det var möjligt utan att direkt avskeda vederbörande.
  Men det verkligt grundläggande frågan förblir obesvarad:
  Vilken åsikt har Tobias Billström i grunden?
  Först om man vet det, kan man rätt tolka hans uttalanden.

21 mars 2013: Trycksvärtan i Fokus

Kopia av insändare:
Men varför använda trycksvärta?

  Eller: Var allt förgäves?

  Thomas Engström har i Fokus 2013/11 (21 mars) skrivit en krönika om den digitala tidningens förträfflighet.
  Den är billigare, aktuellare, har snyggare bilder (" jämfört med hur de tar sig på det grådaskiga återvunna tidningspappret"), känns mer modern ("att de som ansvarar för den digitala versionen anstränger sig mer, går mindre på rutin, leker sig fram till nya lösningar"), man behöver aldrig adressändra eller gå till pappersinsamlingen.
  (Vad Engström gör med förbrukade läsplattor och andra kretskortsbaserade produkter kommer säkert i en ny krönika.)
  Det är bara en sak jag inte förstår - efter att ha läste hans artikel i Fokus:
  Varför har Thomas Engström skrivit sin dödsruna över trycksvärtan i en tidning?
  Gunnar Andrén´, politisk fornlämning, riksdagsman (fp), ledarskribent och chefredaktör under nära 34 år på Kvällsposten, Sydsvenskan, SvD, Pressens Tidning, NU och Sundsvalls Tidning

20 mars 2013: Midvinternattens köld är hård

Det är i dag den 20 mars 2013 och jag kan inte låta bli att citera Viktor Rydbergs dikt från 1881:
TOMTEN

Av Viktor Rydberg
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
- - -
Står där så grå vid lagårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,

tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
- - -
För sin hand genom skägg och hår,
skakar sitt huvud och hätta -
>>nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta>> -

slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
- - -
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen -
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver.
- - -
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar på svansen smått.
Karo sin tomte känner,
de äro goda vänner.
- - -
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;

barnens kammare han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.
- - -
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
komma de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick - vem vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
- - -
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;

nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
- - -
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.

Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
- - -
Tyst är skogen och nejden all,
livet därute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
- - -
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill midnattstimma.

Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.




20 mars 2013: Alla dessa experter

Man  kan ha måna synpunkter på expeerter - det finns fler än någonsin.
  I radioprogrammet Efter tre tycks redaktören Thonas Nordegren ha tröttnat på en rad experter - och jag kan bara hålla med.
  Han är särskilt trött på bankekonomer som tillåts vara experter på det mesta.
  Jag instämmer.
  Själv är jag innerligt trött på en del statsvetarexpeter: Jenny Madestam, Ulf Bjereld och några till - det finns ingenting de inte är experter på.
  Men jag kan som politisk fornlämning säga att det mesta de tycker om i åtminstone partipolitiska frågor, vet de föga eller ingenting om.
  Jag tror att man lika väl kan fråga Nisse i Hökarängen (dvs journalistikens tänkta supertyckare) om det mesta som dessa s k experter uttalar sig om.

20 mars 2013: Om något så svårt som subdiartietsprincipen

I dag var betänkandet 2012/13:KU14 uppe till debatt. Det gäller riksdagens och andra parlaments möjlighet att utöva inflytande i EU på frågor av skilda slag.
  I debatten deltog Billy Gustafsson (s) och Lars Elinderson (m).
  Jag deltog också med utgångspunkt från mina erfarenheter från skatteutskottet. Här mina synpunkter:
  "Herr talman!
  Det kan tyckas förmätet att jag lägger mig i diskussionen eftersom jag instämmer väldigt mycket med både Billy Gustafsson och Lars Elinderson.
  Jag vill ändå för den intresserade allmänheten och ledamöterna berätta lite om hur ett utskott kan hantera den här frågan, nämligen det skatteutskott som jag tillhör sedan elva år.
  Även om det är relativt få ärenden behandlas de väldigt noggrant.
  Jag kommer att tänka på Lina Sandells psalm Jag kan icke räkna dem alla, för det har blivit allt fler ärenden som subsidiaritetsprövas.
  Just det som vi hanterar i skatteutskottet, som jag känner till bäst, är ett sådant område där EU egentligen inte ska agera.
  Men i praktiken är det väldigt många frågor som kommer till vårt lilla utskott.
   Det finns en vacker engelsk beteckning, CCCTB, och som ligger på allas våra läppar och förklaras som den gemensamma konsoliderade skattebasen.
  Vi hanterar också en sådan fråga som om det ska vara moms på ideella föreningar, en mycket stor fråga för väldigt många svenskar.
  Skatteutskottet har lämnat yttranden, har varit nere och träffat kommissionären Semeta och så vidare.
  Det handlar om, precis som Lars Elinderson och Billy Gustafsson har sagt, vilken makt vi ska överföra till EU.
  Där är det noggrann prövning, åtminstone i skatteutskottet, för vi ska egentligen inte föra över någon makt eller något inflytande alls.
  Däremot kanske vi måste samordna beräkningsgrunder och liknande så att det blir en gemensam redovisning. 
  Det finns också anledning att påpeka att allmänheten kan gå in och titta på vilka yttranden ett utskott har gjort och vilka frågor som kommer från utskottet. Och på riksdagens föredragningslista finns frågor upptagna så att man i förväg kan se vilka frågor som blir aktuella.
  I huvudsak håller jag väldigt mycket med Billy Gustafsson och Lars Elinderson. Detta är en fråga som bevakas alldeles för lite av pressen, för det står nästan aldrig någonting om detta. Detta är en brist.
  Däremot tycker jag inte att man kan säga att vi, åtminstone det utskott som jag tillhör, slarvar med den här frågan, utan vi arbetar intensivt efter måttet av förmåga.
  Sedan hoppas vi att EU-kommissionen någon gång lyssnar till våra invändningar.
  Allra sist, herr talman, vill jag säga att konstitutionsutskottets utlåtande är väldigt bra, för det pekar på att det svenska parlamentet faktiskt har tagit möjligheterna från Lissabonfördraget ad notam och varit det allra flitigaste parlamentet i att skicka motiverade yttranden till kommissionen.
  Det är en viktig sak att betona när man tycker att vi kanske borde vara ännu duktigare.
  Andra parlament kanske borde skärpa sig ännu mer. "







20 mars 2013: DN:s vikarierande ledarskribent Malin Ullgren

I dag kastar sig DN:s vikarierande ledarskribent - det finns många utöver Johan Croneman - Malin Ullgren över statsministern: Var finns den Reinfeldt som inte släppte en rasist över bron?
  Det finns många anledningar till det att kritisera statsministern, kanske även i den s.k. Billström-affären.
  Jag noterar dock, troligen i motsats till Ullgren, att statsministern - som man förvisso kan ha synpunkter på i andra frågor - tagit Billström i örat så det måste ha svidit.
  Men Ullgren låter vädrar ut alla sina åsikter, en del skulle kalla det fördomar, om statsministerns sätt att hantera sitt parti, sin regering och sina ministrar.
  Inget faller Ullgren på läppen, jo, den gamle passionerade Reinfeldt, han som aldrig släppte någon djävul över bron, särskilt inte sådana som flirtar med främlingsfientliga.
  Varför Malin Ullgren med sina politiskt korrekta åsikter bor på Södermalm i stället för i Rinkeby eller Tensta är mig en gåta.

20 mars Kommer 1

19 mars 2013: Världens rustningar

Försvaret är en försäkringspremie, ett nödvändigt ont.  Om vårt försvar måste börja verka i en konflikt, då har vi misslyckats: Sveriges försvar skall alltid vara så starkt att en angripare anser det lönlöst att ge sig in på försöket att erövra svenskt terrirtorium.'  Det är en sak. Men för att klara detta måste vi ha moderna vapen.  Ofta diskuteras, med rätta, svensk vapenexport. Vi vill - det låter barocke men är sant - inte sälja till länder som använder svenska vapen i krig eller som inbördeskrigsvapen. Det är inte lätt att avgöra vem eller vad som man skall exportera till.
  Därför finns en myndighet för detta, Exportkontrollrådet för strategiska produkter.
Ledamöter 2011-2014 är:
Ann-Charlotte Hammar Johansson (m)
Annicka Engblom (m)
Carina Adolfsson Elgestam (s)Caroline Szyber (kd)Göran Lennmarker (m)Kerstin Lundgren (c)Lars Johansson (s)Lennart Rohdin (fp)Mikael Jansson (sd)Tone Tingsgård (s)Torbjörn Björlund (v)Valter Mutt (mp)

Men så har vi också den internationella dimensionen. Världens största vapenexportörer 2008-2020 enligt Sipri är:

USA        30 procent
Ryssland   26 procent
Tyskland   7 procent
Frankrike  6 procent
Kina       5 procent
Övriga     26 procent

Och världens största vapenimportörer

Indien     12 procent
Kina        6 procent
Pakistan   5 procent
Sydkorea   5 procent
Singapore  4 procent
Övriga     68 procent

19 mars Kommer 2

19 mars Kommer 1

torsdag 21 mars 2013

19 mars 2013: Fyrtio rostiga spårvagnar

Fyrtio rostiga italienskbyggda spårvagnar, inköpta 2011, levererade några år senare och med en 40-årig levnadslängd, har tagits ur dirft i Göteborg.
  Ingen har varit i drift längre än sju år.
  Ordföranden i Göteborgs trafiknämnd 2001, Leif Blomqvist (s), numera regionråd i Västra Götaland, säger att han inte hade gjort denna upphandling om han i dag vetat vad han nu vet men inte visste då.
  Eftersom det italienska anbudet uppfyllde alla krav kunde anbudet från Ansaldo inte avvisas 2001, säger Blomqvist nu. Varför? Jo, då hade man brutit mot lagen.
  Detta bevisar att det inte är Blomqvist det är fel på utan lagen.
  Om det nu inte är just tvärtom.
   .

19 mars 2013: Anonymitetens täckmantel

I snabb följd under  tre dagar har jag, sittande vid min telefon i riksdagshuset, blivit uppringd av olika undersäkningsföretag som velat ha mina synpunkter på vad Vin- och Spritleverantörernas förening vill fråga om, vad något företag som jag redan har glömt ville vet och nu Fortum.
  Bara riksagsledamöter tillfrågas upplyses det, det är viktigt för beställarna att veta vad just denna folkspillra, 349 personer av landets ungefär 9.500.000 invånare tycker.
  Jaha.
- Får vi ställa några frågor? är alltid den inledande frågan från damen i andra ändan - för det är alltid, det hör jag på rösten, en kvinna som tvingas göra dessa intervjuer, åtminstone har det råkat bli så med mig..
  - Bra, och du skall veta att alla svar är anonyma.
  - Nä, då svarar jag inte. Anonymitetens täckmantel är inget för mig, det spelar ingen roll vem som frågar. Jag står för mina åsikter och kunskaper och går inte med på att uttala mig anonymt.
  - Så är det anonymt, får ni fråga någon annan.
  - Men många vill vara anonyna.
  - Ja, men inte jag. Jag svarar som riksagsman vald för folkpartiet inte anoynmt. Hur andra gör, är deras sak. men mina åsikter är inte anoyma.
  - Men beställaren vill att svaren skall vara anonyma.
  - Då får man fråga dem som vill svara anonymt, jag gör det inte. Publicera gärna mina svar på någon hemsida, det är inte svårt, annars får det vara.
  - Det kan jag inte lova.
  - Då kan jag inte heller svara.

19 mars 2013: Blonda damer i 50-60-årsåldern

Det är inget fel på bloda godhjärtade damer i 50-60-årsåldern.
  Men blanda inte in dem i flytkingmiottagningsdebatten eller asylprövningen.
  Blanda inte in någon grupp - vartenda fall, varenda en som vill komma till Sverige, skall prövas på sina egna meriter.

tisdag 19 mars 2013

19 mars 2013: Jobbskatteavdraget (s)

Stefan Löfven (s) har nu förklarat att om det blir ett femte jobbskatteavdrag så kommer socialdemokraterna inte att motsätta sig det och ta bort det.
  Löfven måste ha missat vad samtliga socialdemokrater sagt om jobbskatteavdraget från 2006 och framåt.
  Fast en sak måste man säga:
  Han har rätt.
  Och mina vänner (s, mp, v) i skatteutskottet som velat - justg velat - utreda skatteutskottets vådliga konsekvenser, blandat med att det inte har haft någon ekonomiska betydelse, måste fundera igen:
  - Måste vi ändra åsikt eller argumentation?
  Starkars opposition!

18 mars 2013:Kvotplikt - och pumplag

Via energiminister Anna-Karin Hatt (c), som har otroligt svårt att bli hörd i mediabruset i övrigt och vars politiska inflytande - så adept hon var till Maud Olofsson då hon var vice statsminister - klargör regeringen i dag (Brännpunkt i SvD) att från 2014 kommer nya krav på inblandning av förnybara drivmedel i bensin och diesel.
  Den som vill kan läsa Hatts artikel direkt ovan - där finns detaljerade beskrivningar av de nya kraven.
  Det är intressant från en särskild aspekt, nämligen att den så kallade pumplagen, som miljöpartiet drev igenom 2005 och som skadat svensk landsbygd mycket utan att påverka miljön det minsta, nu byts mot ett helt annat synsätt, nämligen plikt att blanda in förnybara bränslen i bensinen och dieseln.
  Att pumplagen bidragit till nedläggning av ett antal bensinstationer i glesbygd framgår av en rapport från Tillväxtanalys 2010 - som dock intar två positioner: Pumplagen har haft denna verkan, pumplagen har inte haft denna verkan utan det är strukturomvandlingen som påverkat nedläggningen inom bensinbranschen.
  I riksdagsbetänkandet från 2007/08 finns rader av hänvisningar till olika utvärderingar.
  Det skall ske enligt EU:s möjligheter och innebär att bioproducerade bränslen blir en allt viktigare del i vår förbrukning av bensin för att klara trafiken, likaså på dieselområdet.
  Om motorerna klarar denna förändring, kanske inte är helt säkerställt, men det visar sig.
  Priset?
  Ja, där kan man däremot hysa vissa tvivel. Regeringens förslag innebär fortsatt skattefrihet efter 2013 för biobränslen som E85 och biogas. Om detta inte är snedvridande eller att betrakta som ett rent statsstöd, kan ifrågasättas.
  Men man kan här ana att jordbrukets produktionsönskemål via centerpartiet fått genomslag: Det svenska jordbruket har ju länge varit starkt skattegynnat, från krisuppgörelsen mellan bondeförbundet och socialdemokraterna 1932 (!) och därefter - i längden blir även detta som en behovsframkallande drog och innebär att ekonomiskt rationella beslut åsidosätts till förmån för skatteplanerade investeringsbeslut.
  Men den slutsats jag drar av detta framgår inte av Hatts artikel: Pumplagen bör upphävas från den 1 januari 2014. Man kan inte ha både pumplag och kvotplikt - det blir reglering på reglering.

måndag 18 mars 2013

17 mars 2013: Agenda denna kväll

En lång intervju med Fredrik Reinfeldt inledde kvällens Agenda. På en punkt har statsministern rätt: Inget parti vill ha fri invandring, men bde vänsterpartiet och framför allt miljöpartiet vill ge intryck av att man önskar det. Statsministern klarade detta bra.
  Sedan anser jag att man måste vara mycket mer öppen än som nu är falelt att använda den undantagskalusul som finns i regelsystet. Att ut- eller avvisa barn som aldrig varit i sina föäldrars hemländer, är inte rimligt: De kan ju varken etiopiska eller andra främmande språ, det är svenskar, talar svenska, har svensk värderingar.
  Agenda tog också - efter ett inslag om påven som berörde mig föga - upp frågan om lämpligheten av  att gå direkt från politiska förtroendeposter till lobbyverksamhet.
  Min åsikt är klar: Man skall inte göra det, väljarna har skäl att förvänta sig av sina valda att de inte gör det.
  Däremot kan man inte lagstifta om det, eftersom - som Peter Eriksson (mp) påtalade - "det går inte att lagstifta mot dåligt omdöme".
  Risken för otillbörliga hänsyn i intressekonflikter måste alltid vägas in vid karriärskiften och påverka vad som är lämpligt eller inte. Har man itnressen och kusnakper om försvarsfrågor, särskilt materielsidan, måste man vara särskilt försiktig vad man sysslar med efter en politisk karriär.
  Man bör inte solka ned sitt rykte, inte agera mot bättre vetande.

17 mars 2013: Sifo-mätningen för mars

Om man skall tro de 1.927 personer som Sifo intervjuare 4-14 mars 013 - bortfallsfrekvensen ökade till 13,9 procent - var de polistiska synpatierna under undersökningsperioden dessa - den fråga som besvarades var Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag? (borde heta om det vore val i dag?):
Mån(m) (fp) (c) (kd) (s)  (v)  (mp) (sd) Övr Ej sv Antal
03 27.3 5.6 3.8 3.3  35.0 5.4  9.3  9.0  1.4 13.9 1927
02 29.0 6.2 3.6 3.6  31.3 5.7 11.0  8.5  1.2 13.0 1928
01 29.3 6.2 3.2 4.5  33.6 4.6  9.0  9.1  0.4 14.0 1935
2012
Mån(m) (fp) (c) (kd) (s) (v)  (mp) (sd) Övr Ej sv Antal
12 28.2 5.4 4.5 3.6  32.1 5.9  9.7 10.0  0.7 14.9 1897
11 28.7 5.3 4.2 3.5  33.9 4.7 10.1  8.5  1.2 13.2 1909
10 28.8 5.6 4.4 3.4  32.1 6.5 10.0  7.7  1.4 12.3 1910
09 28.7 6.6 4.8 3.8  33.3 5.9  8.9  7.2  0.8 14.7 1913
08 28.5 6.2 4.6 3.4  34.3 6.2  9.9  6.2  0.7 15.1 1921

Det är ju intressanta siffror. Under senaste tiden har flera saker inträffat som man kan förmodar påverkar opinionsläget:
1) Oppositionsledaren har varit totalt frånvarande
2) Vänsterledaren har försvunnit
3) Miljöpartiets Gustav Fridolin har gjort mängder av uitspel
4) Flera partier har gjort utspel om skolpolitiken, folkpartiets skolpolitik ifrågasätts
5) Centerpartiet har återgått till det normala
6) Kd har gått i ide
7) Moderaterna har förekommit i alla sammanhang och vill att man skall ha inflytande överallt; jag har länge trott att moderaterans övermaga attityd är partieets största problem, denna undesökningar jävar inte den utgången
8) Sverigedenmokraternas väljare tar bara ställning till en fråga: invandringen. Vad partiet gör, men eller utan språk- eller järnrör, spelar ingen roll för dess väljare
 Om detta blir valresultatet den 14 september 2014?
 Nej.
 Oppositionspartierna måste under valrörelse ge besked som de nu visligen avstår från.

17 mars 2013: Engångsskatten på Cypern - och dess svenska vänner

Cypern har ju fört en mycket expansinv ekonomisk politik, men nu är pengarnas, det behövs ett likviditetstillskott från IMF, Internationalla valutafonden.
  Lösningen som nu diskuteras är en engångsskatt på sparande.
  Man tar sig för pannan!
  Detta är ju stöld från sparare, enkelt uttryckt.
  I Sverige har metoden praktiserats, senast av Karl XI.
  Men engångsskatter har sina vänner ännu i Sverige. Vänsterpartiet har flöreslagit en sådan så sent som i höstas, på våra fyra största banker.
  Det är alltså i grunden exakt samma förslag, fast lite tekniskt annorlunda, som nu diskuteras på Cypeern.
  Bankerna har nämligen inga egna pengar, de tillhör allihop aktieägare och insättare.
  Att vänsteprtiet har Karl XI som förebild är uppenbart.

söndag 17 mars 2013

17 mars 2013: Anställer controller .... (Slut på plastpengapåsarna?)

FOI - känt från den s.k. saudiaffären - har utlyst ett nytt jobb: En controller.
  Det kan antyda att myndigheten skall övergå från att hantera pengar i plastpåsar till mer ordinär kontohantering.

16 mars 2013: Missat Öppet hus

I dag hade riksdagen Öppet Hus kl 12-16.
  Jag hade avsett att vara där.
  Men verkligheten blir inte alltid som man tänkt sig: Folkpartiets förbundsårsmöte var inte, som jag hade föreställt mig, slut vid 13-tiden utan drog ut på tiden ända till efter 16, en sådan debattglädje!
  Så nu får det bli nästa år.
  (Men förbundsårsmöten är - det kanske inte alla förstår - ett av de viktigaste mötena som finns under ett år, för det är på sådana möte - tillsammans med partistyrelse, landsmöte och riksdagsgruppen - som politik beslutas, det som väljarna har att ta ställning till)
  Men jag ser redan fram mot Öppet Hus i riksdagen nästa år!

16 mars: Arlanda-motionen - en mycket viktig miljömotion (fp)!

Arlanda flygplats tillhör dels de viktigaste kommunkationspunkterna i Sverige, dels utgör flygplatsen en av Sveriges största miljöolägenheter, buller, utsläpp av koldioxid och annat.

  Därför slrev jag denna motion till folkpartiets förbundsårsmötet 2013, den är inlämnad den 2 februari 2013 och besvaras - utan löften - på ett positivt sätt av förbundsstyrelsen.
   Här hela motionen:

Till Förbundsårsmötet 2013

Motion om Arlanda som järnvägsknutpunkt

Förslag:
Länsförbundets årsmöte beslutar ge förbundsledningen i uppdrag att verka för att en ny stor svensk järnvägsstation byggs ut i Sigtuna, förslagsvis just där Arlanda flygplats nu ligger.

Motivering:
Under de senaste åren har flygplatsen i Sveriges ledande flygkommun, Sigtuna, vuxit mycket kraftigt.
  Riksdagen beslutade redan 1946 att bygga en ny flygplats vid Halmsjön. 1952 landade det första planet - ända från Bromma! - på det som kom att kallas "puckelbanan", gissa varför! Den 26 juni 1960 lyfte första reguljära flygmaskinen från flygplatsen som då döpts om till Arlanda efter en namntävling i tidskriften
   Veckotidningen Året  Runt - där juryn inte fann något förslag tillräckligt bra utan själv föreslog Arlanda.

  Och i dag (siffrorna från 2011) ser Arlanda ut på detta sätt:
  Antal passagerare/år: 19 miljoner, varav utrikesresenärer 14,3 miljoner
  Fraktvolym: 195.000 ton (inklusive 20-gramsbrev)
  Antal starter och landningar; 211.000, vara 138.00 till utrikesdestinationer
  Flygbolag: 82 flygbolag vara 63 flyger endast utrikeslinjer
  Flygbolag som endast är fraktbolag: 12
  Totala antalet destinationer: 164, varav 136 utrikes och 28 i Sverige
  Flest resenärer till: Köpenhamn, London, Oslo, Luleå, Helsingfors, Göteborg, Malmö, Frankfurt, Umeå och Amsterdam
  Bankapacitet: Tre rullbanor om 3.300 meter, 2.500 meter och 2.500 meter
  Antal anställda: 16.000
  Antal pakeringsplatser: 22.000
  Antal butiker: 53
  Antal restauranger etc: 42
  Antal hotell: Sex

Dessa siffror visar tre ting:
  A. Det vore katastrof att lägga över också trafiken på Bromma till Arlanda utan mycket kraftiga förstärkningar i trafik- och miljöhänseende på Arlanda
  B. Arlanda är inte bara en flygplats utan också ett trafik- och näringslivsnav
  C. De störningar som flygtrafiken åstadkommer vad gäller utsläpp och buller måste minskas dels för kringboendes skull, dels för miljöns- och klimatets egen skull - eftersom, man kan tycka vad man vill om den saken, resandet kommer att fortsätta att öka i luften.

Sedan föregående årsmöte (17 mars 2012) i länsförbundet har Nina Lundström, Anna Steele, Fredrik Malm och undertecknad - tillsammas med engagerade företrädare för folkpartiet i flyghuvudkommunen Sigtuna och länsförbundets ledande anställda - gjort ett besök på Arlanda för att få en belysning av de möjligheter och problem som finns med fortsatt flygverksamhet vid Arlanda flygplats.
   (Undertecknad har också i riksdagen deltagit i debatter om Arlanda och Bromma med företrädare för miljöpartiet som dels vill lägga ner Bromma redan 2016, dels - samtidigt! - minska bullret från landande flygmaskiner, särskilt de som är bosatt i Upplands Väsby, ostridigt en angelägen sak; däremot tycks miljöpartiet strunta i problem som drabbar boende i Sigtuna, Knivsta, Vallentuna, Sollentuna och Österåker.)

Mark- och miljödomstolen pröver sedan den 2 maj 2011 villkoren för fortsatt tillstånd för flygverksamhet vid Arlanda; vid besöket på Arlanda hösten 2012 fick vi riksdagsledamöter en ingående beskrivning från olika parter om problemen ochmöjlighetern - dock främst från Swedavias företrädare. Swedavia svarar sedam 1 april 2010 för driften av de statliga flygplatserna i Sverige.
   Swedavia bygger sin miljötillståndsansökan från 2011 till Mark- och miljödomstolen (i Nacka) på att upp till 350.000 starter och landningar kommer att behövas för att svara mot regionens och i grunden det svenska kommersiella in- och utrikesflygets behov under de närmaste årtiondena.
   Eftersom lagstiftningen på miljöområdet ändrats flera gånger sedan början av 1990-talet, då nuvarande miljötillstånd godkändes av regeringen efter prövning av dåvarande Koncessionsnämnden för miljöskydd, kommer den nya tillståndsansökan att prövas mot 1999 års miljöbalk, en viktig förändring mot tidigare domstolsprövningar.
   Det nuvarande tillståndet omfattar visserligen formellt 372.100 starter och landningar per år, men genom att ett av villkoren - kallas villkor 6 - innebär förbud för inflygningar söderifrån över Upplands Väsby från 1 janauri 2018, kommer Arlanda inte att kunna fungera som hittills från den dagen.
   Den möjlighet som består i att ha ett system som medger kurvade eller sneda inflygningar för att undvika överflygning av tätbefolkade delar av Upplands Väsby, kommer inte, enligt såvälö Swedavia som de flygbolag som nu trafikerar Arlanda, att kunna vara i drift redan 2018 mer än vid enstaka inflygningar. Det beror dels på att flygplansflottan inte har sådan utrustning, dels att internationella regelverk förhindrar att krav på sådana inflygningar tvingas fram. Av lätt insedda skäl är raka inflygningar - utöver av säkerhetsskäl - att föredra av bränsleekonomiska och därmed även miljöskäl undantaget just bullerfrågan.
   Hur Mark- och miljödomstolen - och eventuella överklaganden - kommer att se på ansökan finns ännu ingen kunskap om.

Men låt mig sätta in Sigtunaflyget i en vidare miljö- och trafikram:
   1) Viktigast i dag är att världens länder kan enas om att beskatta ocksåflygbränsle.
   Att göra det bara i Sverige, eller Europa, leder dessvärre bara till att flygbolagen tankar någon annanstans. Självfallet maximerar, eller minimerar, de sin nytta respektive kostnader.
  Det skall kosta att smutsa ned luften.
  Sverige bör vara pådrivande för att 1944 års Chicago-konvention, som nu är ett stöd för USA, Kina, Singapore, Ryssland och många andra mindre ansvarstagande länder att inte tillåta bränslebeskattning, skrivs om på detta område.
   Visserligen har också flygmotorerna av ekonomiska skäl utvecklats mycket under senare år - och förbrukningen per personkilomoter är numera ofta lägre för stora passagerarplan än normalt förbrukande personbilar, men sanningen är också den att trots teknikframstegen ökar utsläppen dramatiskt från flyget beroende på att volymen vuxit så kraften. Enligt EU:s miljöbyrå EEA ökade utsläppen av koldioxid från interationella flygtransporter med 86 procent 1990-2004 och därefter har flyget ökat kraftigt.
  2) Start- och landningsavgifterna måste göras mer avhängiga hur mycket varje enskilt plan släpper ut vid start och landning. Låga utsläpp skall premieras.
  3) En områdesavgift måste införas på Arlanda för att minska attraktiviteten i att köra privatbil till Arlanda och parkera på Benstocken, Måby och allt vad de jättelika p-platserna nu heter.
  4) Det gäller även taxibilar och, i något mindre grad, bussar, måste omfattas av områdesavgiften.
  5) Dessutom utgör dessa P-platser, där fordonen står i lika långa rader som tider, en brottsstimulerande möjlighet. Tjuvar tar reda på bilnumren och åker sedan hem till de de resande villa- och lägenhetsinnehavarna. För att få parkera borde man kräva att alla nummerskyltar döljs!
  6) Men den stora utmaningen är att förvandla Arlanda till ett järnvägsnav.
  Det gäller från Stockholm, norrifrån, österifrån och västerifrån.
  Debatten om bland annat Arlandabanan har helt gått snett när tre partier – socialdemokraterna, miljöpartiet och självfallet vänsterpartiet – vill använda miljarder av skattebetalarnas pengar för att bli ägare till Arlandabanan, Sveriges mest av resenärerna uppskattade järnväg, i stället för att göra Arlanda till en stor järnvägsknutpunkt.
  Frågan måste ställas sålunda:
  - Hur minskar vi antalet bilresor till Arlanda? Och hur ökar vi antalet miljövänliga spårresor?
  7) Dessbättre har under 2013 en förbättring inträffat - efter 20 års diskuterande men ingen handling: Nu går det att åka pendentåg till Arlanda, bara man betalar extra. Sista ordet i denna fråga kan inte få vara sagt:  Självfallet skall alla möjligheter att åka spårbundet till Arlanda premineras, inte bestraffas.
 Vad görs skall, är ingalunda gjort ännu.
  8) På Arlanda – eller snarare under – finns tre stationer, två trafikeras av Arlandaexpress, en av SJ:s långväga tåg som stannar mitt under Sky City.
   Genom avtalen från 1994 har en rationell järnvägstrafik omöjliggjorts för SJ:s men ända fram till 2013 även för pendeltågens del.
   Här bör regeringen tillsätta en samordningsman genast – så att vi inte riskerar att fastna vid att det är ett så kallat riskkapitalbolag som råkar ha koncession till Arlanda fram till 2040 och därmed, efter förluster under flera år efter öppnanden 1994, nu gör goda vinster.
   Men allra viktigast är att besluta bygga ut järnvägsstationen mitt under Arlanda så att många fler resenärer kan nyttja denna station, gärna i form av en modern tågstation med galleria, affärer och vad som nu byggs kring Citybanan i Stockholm och som finns på massor av trafikknutpunkter världen runt.
  9) Slutligen måste Roslagsbanan från Lindholmen, eller Molnby, kunna knytas till den här underjordsstationen. Det är tekniskt inget problem – bara vem som skall betala investeringen.
  Att SL i sina utredningar kommer fram till att det inte är samhällsekonomiskt försvarligt, är inte överraskande. Dess beräkningar bygger emellertid på att antalet resenärer inte skulle motivera de ostridigt höga kostnaderna. Det gäller nästan alla stora trafiksatsningar. Inte heller Stockholms Tunnelbanan ansågs på 1940-talets mitt ekonomiskt försvarlig - och kritikerna har ju fått rätt: Varje tunnelbaneresa därefter har av olika trafikföretag fårr subventioner från skattebetalarna med ungefär 50 procent.
  Ändå är det få som vågar säga: Det hade varit bättre om vi inte gjort något alls.
  Genom höjda markvärden runt en ny tågstation på Arlanda ändras i grunden - precis som med tunnelbanan till Nacka eller - metoden brukades i den s.k. Cederschöilds-överenskommelsen - lönsamhetskalkylerna.        
   Varje resenär som underlåter att ta bil eller buss skapar också en miljövinst.

Stocksund den 2 februari 2013
Gunnar Andrén







16 mars 2013: ... och de viktiga nomineringskommittérna

Nomineringskommittén för riksdagsvalet i Stockholms stads och läns valkretsar
Carl Anders Ifvarsson, Lidingö (ordförande)
Gabriel Romanus, Stockholm (vice ordförande)
Lars Bergstig, Järfälla
Vibeke Bildt, Huddinge
Cecilia Carpelan, Stockholm
Anders Ekegren, Solna
Ulf Fridebäck, Stockholm
Gunnel Orselius Dahl, Vallentuna
Karin Westerberg, Södertälje
Ann-Katrin Åslund, Spånga
  Dessutom en företrädare för vardera Liberala ungdomsförbundet och Liberala kvinnor med rätt att lägga förslag och avge särskilt yttrande men ej rösträtt

Nomineringskommittén för landstingsvalet i Stockholms län utanför Stockholms stad
Elisabeth Gunnars, Åkersberga (ordförande)
Malin Danielsson, Huddinge (vice ordförande)
Peter Edholm, Solna
Inger Gran, Sundbyberg
Mats Hasselgren, Täby
Kristina Klempt, Upplands Väsby
Minna Klintz, Lidingö
Sven-Erik Köhlin, Järfälla
Leif Lanke, Haninge
Petter Liljeblad, Salem
Leif Stenquist, Nynäshamn
Heléne Wåhleman, Botkyrka
   Dessutom en företrädare för vardera Liberala ungdomsförbundet och Liberala kvinnor med rätt att lägga förslag och avge särskilt yttrande men ej rösträtt; förfeträdarna skall tillhöra någon av de 25 fp-avdelningarna i Stockholms län utanför Stockholms stad

16 mars 2013: ... och alla landsmötesombuden

Den 14-17 oktober 2013 har folkpartiet landsmöte i Västerås, detta år för att fastställa nytt partiprogram, det gällande är från 1997, alltså med sexton år på nacken.
  Partiprogramsförslaget - med programkommittéordföranden Christer Nylander som drivande kraft - skall publiceras den 18 mars 2013 och sedan är det fri motionsrätt på detta för fp-medlemmar - det är en av fördelarna att vara med i ett demokratiskt parti -  fram till 30 maj.
  Men vid förbundetsmötet (fp) i Stockholms län valdes i dag (16 mars) följande 31 ombud till landsmötet från Stockholm län, samt ersättare vid förfall för någon av de trettioen:
  Daniel Adborn, Nynäshamn
  Hans Andersson, Norrtälje 
  Gulan Avci, Stockholm
  Richard Bengtsson, Stockholm 
  Malin Danielsson, Huddinge
  Abit Dundar, Stockholm
  Anders Ekegren, Solna
  Cecilia Elwing, Stockholm
  Stella Fare, Stockholm
  Joar Forssell, Stockholm
  Ulf Fridebäck, Stockholm
  Lennart Gabrielsson, Sollentuna
  Elisabeth Gunnars, Åkersberga
  Nikoletta Jozsa, Järfälla
  Jan Jönsson, Skärholmen
  Karin Karlsbro, Stockholm
  Mark Klamberg, Stockholm
  Minna Klintz, Lidingö
  Björn Ljung, Stockholm
  Nina Lundström, Sundbyberg
  Fredrik Malm, Stockholm
  Gunnel Orselius Dahl, Vallentuna
  Karin Pilsäter, Tullinge
  Lennart Rydberg, Spånga
  Stefan Saläng, Nacka
  Charlotta Schenholm, Stockholm
  Madeleine Sjöstedt, Stockholm
  Anna Starbrink, Stockholm
  Anna Steele, Tyresö
  Yvonne Stein, Upplands-Bro
  Lars Tunberg, Täby
  Karin Westerberg, Södertälje
  Eva Wittbom, Täby
  Ann-Katrin Åslund, Spånga
Ersättare att inträda i ordning:
  1.   Gunnar Andrén, Stocksund
  2.   Daniel Forslund, Stockholm
  3.   Anna-Lena Johansson, Sollentuna
  4.   Gabriel Romanus, Stockholm
  5.   Sara Svanström, Stockholm
  6.   Martin Ängeby, Stockholm
  7.   Marianne Damström-Gereben, Solna
  8.   Mia Franzén, Salem
  9.   Sigrid Rydell Johnsson, Stockholm
  10. Helene Jäderlund-Eckardt, Hässelby
  11. Eila Bromme, Upplands Väsby
  12. Peter Olevik Dunder, Haninge
  13. Anders Bergman, Värmdö
  14. Monica Brohede Tellström, Nacka
  15. Hans Åberg, Bromma
  16. Fatima Nur, Stockholm
  17. Metin Hawsho, Södeertälje
  18. Lars-Erik Aili, Nykvarn
  19. Anne-Lie Elfvén, Stockholm
  20. Gunilla Lindberg, Ekerö
  21. Anna Rosén, Stockholm
  22. Mattias Reinholdsson, Lidingö
  23. Pernilla Bergqvist, Sigtuna
  24. Johan Storåkers, Sundbyberg
  25. Christoffer Fagerberg, Stockholm
  26. Olov Lindquist, Stockholm
  27. Andreas Ribbefjord, Haninge
  28. Leif Stenquist, Nynäshamn
  29. Mattias Lönnqvist, Sundbyberg
  30. Martin Normark, Upplands Bro
  31. Carl-Anders Ifvarsson, Lidingö
  32. Michael Baumgarten, Vaxholm
  33. Birgitta Lindgren, Enebyberg
  34. Moa Rasmusson, Sollentuna
  35. Jesper Svensson, Stockholm
  36. Rasmus Jonlund, Stockholm
  37. Per Hammar, Stockholm
  38. Berith Eriksson, Salem
  39. Isabel Smedberg Palmqvist, Stockholm
  40. Daniel Carpsjö, Stockholm
  41. Jonas Engström, Stockholm