Redan i går (9 juni) kom rapporter från Istanbul om protester - som snabbt fått annan innebörd än att vara emot planerna på att bygga i en park.
Nu gäller det protester mot det styrande AKP-partiet, och premiärminister Erdogans islampåverkade parti.
Vad som händer vet varken jag eller andra, men om historien upprepar sig - och det kommer den med all säkerhet att göra - så kommer motsättningarna mellan olika intressen att lösas med våld från de makthavande och inte med demokrati och försoning.
Turkiet behöver mer av europeisk demokrati - vägen till EU är lång. Det är synd om de människor som har de makthavare man har i Turkiet.
En del ränder går aldrig ur.
Bristen på demokrati är, trots att miltärstyret är borta, är Turkiets största problem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar