onsdag 25 december 2013

10 december 2013: Så börjar Nobeldagen - med BEPS

Utanför riksdagshuset är det Nobeldagen, inuti gäller BEPS.
  BEPS?
  Base Erosion and Profit Shifting Plan.
  Det är OECD:s chef för skattepolitiken fransmannen Pascal Saint-Amans som utfrågas av skatteutskottet. Det mediala intresset är på nollpunkten, det faktiska värdet ligger kring kokpunkten.
  Låt mig förklara.
  Den 19 juli 2013 presenterade OECD sin ”Action Plan” för att hindra företag vinstöverföringar och därmed nationalstaternas förlust av viktiga delar av sina skattebaser till andra länder.
   Det kallas Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS).
  Handlingsplanen är en uppföljning av OECD:s rapport som utkom februari 2013 och var framtagen på uppdrag av G20:s finansministrar - som Sverige inte tillhör. Därför är Saint-Amans besok i Stockholm, och andra länder utanför G20-gruppen, mycket betydelsefullt.
  Jag beskriver det hela i en fråga till Saint-Amans som en kollision mellan två fordon i en korsning, en liten bil (de flesta länder), en lastbil i hög fart (USA och de fyra stora i Europa). Vem vinner? Vem får köra först? Får den rätt som har rätt eller gäller störst går först?
  Som i andra sammanhang har lilla Sverige stort behov av klara regler - om kollisionen mellan olika intressen inträffar gäller det att det finns regler som reglerar att inte störst vinner.
  OECD:s handlingsplan beskriver det arbete och åtgärder som OECD ämnar företa för att motverka att företagen vidtar omotiverade vinstförflyttningar (genom inte minst internprissättning) och därmed att medlemsländernas skattebas blir mindre än den borde vara. OECD sysslar också med tidsfrister samtinte minst metoder för att kunna genomföra att omotiverad skatteplanering omöjliggörs.
  Handlingsplanen från början av 2013 omfattar femton åtgärder som syftar till att ge ge ländernas regeringar världen - det handlar om ungefär 100 nationer - information om både inhemska och internationella instrument som skall hjälpa till att förhindra att företag drar nytta av gällande regelverk i olika länder och därmed betalar lite eller ingen skatt alls.
  I februari 2013 sattes tidsplanen till två år, men att vissa åtgärder skall behandlas snabbaremedan andra kan kräva ett mer långsiktigt arbete.
     Här en sammanfattning av BEPS-förslagen mot omotiverad skatteplanering:
  1. Den skattemässiga utmaningen i den digitala ekonomin
       Det gäller att identifiera svårigheter som den digitala ekonomin innebär för befintliga internationella skatteregler och utveckla detaljerade alternativ för att hantera dessa svårigheter.
      Bland svårigheter som nämns är företags förmåga att vara digitalt närvarande i ett land utan att därmed vara skattskyldiga i det landet till följd av ett icke existerade samspel mellan internationella skatteregler.
    Vidare kan svårigheter uppstå med att säkerställa en effektiv momsbeskattning avseende gränsöverskridande handel av digitala varor och tjänster.
  2. Upplägg avseende hybridinstrument
     
    Vissa länders skatteregler underlättar så kallade ”hybrid mismatch arrangements ” (upplägg avseende hybridinstrument).
       Genom att utarbeta nya bestämmelser och rekommendationer kan den oavsiktliga skatteeffekten som kan uppnås med sådana upplägg (t.ex. dubbel ickebeskattning, dubbla avdrag, långsiktiga uppskov) neutraliseras.
      Detta kan ske genom förändringar i OECD:s modellavtal och/eller nationella bestämmelser.
  3. Stärka CFC-reglerna CFC-regler (Controlled Foreign Company) från 1 januari 2004 - jag debatterade dem i riksdagen 2003 - har haft en positiv påverkan genom att minska incitamenten att flytta vinster till lågskatteländer.
       Handlingsplanen nu föreslår att fortsätta utarbeta regler och rekommendationer avseende utformningen och därmed nationella tolkningen - ett bestående problem - av CFC-beskattningens regler.
  4. Ränteavdrag och andra finansiella kostnader  Avdragsgilla räntebetalningar och avdrag för andra finansiella kostnader kan ge upphov till dubbel ickebeskattning, i synnerhet inom ramen för internprissättning.
      Genom att utarbeta rekommendationer om de nationella reglerna förhindras att skattebasen eroderas genom otillbörliga ränteavdrag och andra finansiella kostnader.
      Arbetet kommer att inrikta sig på att utvärdera effekten av olika typer av begränsningar.
      I samband med detta kommer riktlinjer avseende internprissättning att utarbetas, där fokus ligger på prissättning av finansiella transaktioner med närstående parter.
  5. Motverka skadliga skatteåtgärder   Handlingsplanen tar upp oron för en ”race to the bottom” vad gäller bolagsbeskattningen.
      Åtgärder som syftar till införande av mer effektiva lösningar som motarbetar skadlig skattekonkurrens skall utarbetas. Huvudinriktningen är att skapa ökad insyn och krav på betydande verksamhet för nu förmånliga skatteregimer - som skall få mindre gynnsamma skatteförhållanden.
  6. Förhindra avtalsmissbruk    Missbruk av skatteavtal är en av de viktigaste orsakerna till att BEPS-arbetet alls behövs.
       Handlingsplanen föreslår att nya bestämmelser och rekommendationer utarbetas om utformningen av nationella regler för att hindra att skatteavtal missbrukas.
      Avsikten är att fokusera på att tydliggöra att skatteavtal inte är avsedda att användas för att generera dubbel ickebeskattning.
      De överväganden som länder bör företa innan beslutet tas att ingå skatteavtal med andra länder skall preciseras.
  7. Klassificering av fasta driftställen   Begreppet  fast driftställe behöver definieras. Syftet är att förhindra konstlade upplägg och otillbörlig vinstöverföring.
      Särskilt fokus kommer att ligga på så kallas agentverksamhet, på kommissionstransaktioner och undantagen i OECD:s modellavtal avseende fasta driftställe.
  8. Internprissättning avseende immateriella tillgångar   Handlingsplanen föreslår en utredning av reglerna för att hindra att skattebasen eroderas och att vinster överförs till andra länder när bolag för över immateriella tillgångar till andra bolag i samma koncern.
      Åtgärden kräver att definitionen av immateriella tillgångar är bred och tydlig, att det finns en tydlig definition om vad som är tillåten vinstöverföring. En central fråga är av internprissättning och regler för dessa vid överföring av svårvärderade immateriella tillgångar (exempelvis varumärken) och en uppdatering av riktlinjerna avseende Cost Contribution Arrangements (avtal om kostnadsfördelning).
  9. Internprissättning avseende risk och kapital   OECD:s handlingsplan föreslår att reglerna för att hindra att skattebasen eroderas och att omotiverade vinstöverföringar görs genom att bolag fördelar riskerna, eller allokerar onödigt mycket kapital, till andra bolag i samma koncern.
       Reglerna skall säkerställa att otillbörlig avkastning inte kommer att tillfalla ett bolag endast på grund av att det, genom avtal, antagit riskerna eller tillhandhållit kapital.
      Avkastning ska därmed anpassas till värdeskapande.
  10. Internprissättning avseende övriga högrisk transaktioner   Handlingsplanen föreslår att reglerna för att hindra erodering av skattebasen och vinstöverföringar sker genom transaktioner som inte skulle ske, eller skulle ske mycket sällan, men har inträffat mellan oberoende/tredje parter, utarbetas.
      Som exempel anges styrelsekostnader och kostnader hänförliga till huvudkontoret.
  11. Metoder för att samla in och analysera data om BEPS   Rekommendationer rörande omfattningen och de ekonomiska konsekvenserna av erodering av skattebasen och vinstöverföring tas tas fram. Deet behövs också verktyg för att övervaka och utvärdera effekten av de åtgärder som vidtagits för att förhindra detta.
  12. Krav på skattebetalare att avslöja aggressiv skatteplanering   Rekommendationer för utformningen av tvingande regler för offentliggörande av aggressiv skatteplanering eller skatteupplägg skall tas fram.
      Hänsyn skall  tas till de administrativa kostnaderna som kan uppstå för skattemyndigheter och företag. Reglerna ska bygga på erfarenheter från det ökande antalet länder som tillämpar sådana regler.
  13. Granskning av internprissättningsdokumentation   Handlingsplanen belyser svårigheten som uppstår för skattemyndigheter att utveckla förståelse av ett företags globala värdekedja.
      Dessutom leder skillnaderna i ländernas dokumentationskrav till betydande administrativa kostnader för företagen. Det är därför viktigt att utarbeta regler om internprissättningsdokumentation i syfte att öka skattemyndigheternas insyn, men att de kostnader som kan uppstå för företagen också beaktas.
      Ett exempel på sådana regler kan vara en gemensam mall som kräver att multinationella företag lämnar in nödvändig information till alla berörda regeringar om deras allokering av inkomster, ekonomisk aktivitet och betald skatt i alla länder.
  14. Effektivisera tvistlösning    Handlingsplanen kommer troligtvis leda till osäkerheter som rör tolkning och tillämpning av de nya reglerna. En lösning är att förbättra effektiviteten i förfarandet för ömsesidig överenskommelse (MAP), vilket även kommer att reducera ehinder där skatteavtalsrelaterade tvister uppstår.
  15. Utveckla ett multilateralt instrument för ändring av bilaterala avtal    Genom att analysera frågor som rör skatterätt och internationell offentlig rätt i samband med utvecklingen av ett multilateralt instrument, skapas en möjlighet för jurisdiktioner att genomföra åtgärder som utvecklats inom ramen för arbetet med BEPS.
      Därmed kan dessa jurisdiktioner införa ändringar i sina bilaterala skatteavtal.
Varför nu detta?
  Jo, OECD:s handlingsplan återspeglar den politiska oro som idag finns i många OECD-länder. De förväntade resultaten av de 15 åtgärderna omfattar förändringar av OECD:s riktlinjer för internprissättning, ändringar i OECD:s modellavtal, rekommendationer för inhemska regler och utveckling av nya metoder såsom multilaterala skatteavtalsinstrument.
  Utfallet av handlingsplanen kommer bero på varje enskilt lands förmåga att avgöra om, när och hur man ska genomföra OECD:s rekommendationer.
  Handlingsplanen lyfter fram internprissättning som ett område där existerande regler är både ett effektivt och ändamålsenligt sätt att fördela intäkter mellan skattejurisdiktioner men också ett sätt för företag att dra nytta av dessa regler och föra över vinster till länder med lägre beskattning eller där vinsten inte beskattas alls.
 
Det är bakgrunden till utskottets utfrågning om BEPS.
  Om den som läst ända hit förstår varför ingen skriver om detta.
  Det är för svårt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar