28 mars 2014: Statens finanser: Att ge unga jobb

Man skall aldrig låta sig förvånas.
  Men man kan ju bli förbryllad.
  Det blir jag av att höra hur socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna vill göra att fler unga får jobb: Genom att höja arbetsgivareavgifterna för unga.
  Det måste vara fel väg.
  Själv har jag ju länge hävdat att de bör sänkas ännu mer. Dagens debatt i riksdagen - föranledd av en interpellation av förra kommunalrådet i Sala Pia Nilsson (s) är typisk för argumentationen.
   Här mitt första inlägg:
  Herr talman!   I den här debatten finns det ett problem som är större än alla andra, och det är att Pia Nilsson tror på det hon själv säger. Det är det största problemet.
   På vägen hit beslöt jag mig för att delta i den här debatten.
   Jag hade åkt Roslagsbanan och tunnelbanan och passerade sedan Norrmalmstorg.
   Där ligger två snabbmatkedjor, och jag gick in för att göra en ockulärbesiktning av vad det var för människor som jobbade där, om där fanns några anställda i min vördnadsbjudande ålder.
  Vi kan kalla kedjorna för Max och Mac. Vad var det för människor som var anställda där?
  Min bedömning är att samtliga – det var fem eller sex anställda på båda ställena – var mellan 20 och 30 år, men jag kan förstås inte garantera det. Det var ganska intressant att se.

När man är ung vill man ofta ha ett första jobb.
   Många jobb är sådana att man förutom att vara ung dels ska vara välutbildad – det ska vi försöka hjälpa till med – dels ha lång erfarenhet.
  Det finns en del motsättningar i det – ung, välutbildad och lång erfarenhet.
  För att få unga människor i jobb måste vi sänka trösklarna så att arbetsgivare, företagare, anställer dem. Därför finns, som Pia Nilsson helt riktigt påpekar, nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Den uppgår för närvarande till ungefär 17 miljarder, varav 2–3 miljarder går till kommunerna.
  Det vill Socialdemokraterna kompensera för, eftersom det när det gäller kommunala anställningar har effekt. Där kan man inte bara ta bort pengarna för då blir det en kostnadshöjning.

Dessutom finns det ett annat argument, som Pia Nilsson vänder på.
   Hon säger att det är klart att den som är anställd vill ha hög lön, och det håller jag med om. Men det är klart att man skulle kunna säga till arbetsgivaren: Eftersom du får särskilt sänkt arbetsgivaravgift kan du ju höja min lön. Det är ett väldigt bra argument för den som söker jobb och vill bli anställd att de sociala avgifterna och arbetsgivaravgifterna är nedsatta – dock inte pensionsavgiften.

Vad gäller den reform som nu föreslås och som kritiseras av en del myndigheter tror jag för min del att man måste ha lite intuition också.
  Jag har själv, herr talman, på denna plats för ganska länge sedan, då Hillevi Engström var arbetsmarknadsminister, vilket ligger tämligen långt tillbaka i tiden, föreslagit en omfördelning i just denna riktning.
   Det gick tidigare upp till 26 år. Är man mellan 23 och 26 år har man en annan erfarenhet. Därför är det en god reform att se till att flytta arbetsgivaravgiftssänkningen längre ned i åldrarna, så att ännu fler som är yngre och inte har lång erfarenhet kan få arbete.

Jag har slutligen en rekommendation till Socialdemokraterna:
  Gå till de här matkedjorna, Ica, Konsum och så vidare, och titta i kassorna vilka som jobbar där.
  Är det gamla gubbar som jag, eller är det unga människor med nedsatta sociala avgifter?

Eva Lena Jansson (s):
- Jag går ofta och äter på de hamburgerrestauranger som Gunnar Andrén hänvisar till. Det har jag gjort i väldigt många år. Jag kan berätta någonting för dig, Gunnar Andrén. Det har sällan varit män i den aktningsvärda ålder som du är i som har jobbat där. Det har nästan alltid varit ungdomar. Och konstigt nog var de anställda även innan regeringen kom på att man ville ge bidrag till de här företagen, som tjänar miljoner i dag. De får bidrag för redan anställd personal.

Gunnar Andrén, andra inlägget:
Herr talman!
Jag tror att det är viktigt att ta som utgångspunkt den som ska anställa människorna, att det är företagen i någon form som gör detta. Då kommer jag till den slutsatsen att det är viktigt för företagen vilka kostnader de har.
   Det här har symboliserats av det yrkesintroduktionsavtal som förre Metallordföranden Stefan Löfven ingick med arbetsgivarna just för att folk skulle få utbildning och arbete och samtidigt en avtalsenlig lön. Tanken var att man inte skulle höja kostnaderna.
  Det var ett jättebra avtal, och det borde ha varit fler sådana över huvud taget.
  Det var en utomordentlig sak.

Herr talman!
Jag brukar handla i en lokal butik. För en tid sedan, det var inte nu på morgonen, frågade jag: Varför är det alltid bara ungdomar som är anställda här? Det har att göra med kostnader, fick jag som svar. Så är det, och jag tror inte det är någon skillnad om det är en Icabutik eller en Coopbutik.

Jag håller med Eva-Lena Jansson om att det spelar en viss roll när man fyller år.
   Jag är absolut diskriminerad för att få en anställning på McDonalds eftersom jag råkat fylla inte bara 23 utan också 26. Det blir dyrare att anställa mig, och åldern är någonting som man tar hänsyn till när man anställer. Jag får väl finna mig i att vara diskriminerad på just den här punkten.
  Det är säkert dyrare att anställa mig över huvud taget än ungdomar.
  Jag tycker att det är väldigt bra att ungdomar får möjlighet att tidigt komma in på ett jobb.