lördag 31 maj 2014

16 maj 2014: Resan till Dorotea


Bron i Strömsund, öveer Indalsälven
Klockan 10.22 går tåget från Stockholms central mot Dorotea.
  Där skall det bli planeringsmöte (fp) inför höstens val - och EU-kampanjen som pågår.
  Hur går den i Dorotea, Vilhelmina och Fredrika i Åsele - jag undrar?
  Färden går via Sundsvall där bron över Sundsvallsfjärden äe nästan färdig, en revolution på transportområdet skall sägas. Vidare till Ånge, Bräcke och Östersund där jag får låna en hyrbil för att köra de 18 milen till Dorotea.
  Framme vid 20-tiden.
  Så går det till att färdas till Dorotea utan flyg. 10 timmar knappt.
  På Linnés tid tog det lika många dagar.

16 maj EU-nämnd (kommer)

15 maj 2014: Allan Widman om försvaret



Tidigare i dag lämnade Försvarsberedningen sitt både eniga och oeniga förslag till försvarsministern, egentligen regeringen.
   Det slumpar sig som så att folkpartiet i Täby samma kväll kallat till möte på Näsby slott - gamla Sjökrigsskolan varifrån Catalinaplanen en gång utgick (men ett kom aldrig tillbaka som bekant, nedskjutet av Stalins Sovjetunionen) - om försvaret med Allan Widman, landets informelle försvarsminister (fp).
  Mycket bra anförande inför mycket folk.

15 maj Kommer 3

15 maj 2014: En tandbit tas bort

Jag saknar bästa bettet.
  Jo, det är sant. Ett par tänker, inte hugg- men väl tuggtänder, har försvunnit.
  Min plan är att sätta tillbaka en eller två, för att lättare kunna tugga. Vi har olika åldersproblem, förvisso.
  Denna dag är det Opeeration/rensning - en kvarvarande liten tandbit - 2 x2 x 1 mm opereras bort, den ligger djupt och hela lokalen, eller åtminstone underkäken, lokalbedövas, med först en spruta, sedan en till, därpå när deet börjar göra on en tredje och till slut - så känns det -tas stora sprutan fram och efter en halvtimme är jag totalbedövad och tandbiten, ungefär 10 mm ned i tandroten, borta.
  Fortsättning följer, jag vet dock inte när.
 

15 maj Kommer 2

15 maj Kommer 1

14 maj 2014: Ett debattprogram för mycket

Debatt i TV, om vård, skola, privatisering etcetera.
  Av outgrundlig anledning får skådespelaren Claes Malmberg, som en gång bodde i centrala Danderyd - det finns de som har råd - breda ut sig. Deet gör att vänsterpartiet inte behöver någon egen företrädare.
  Vilka åsikter Malmberg har, bryr jag mig inte om.
  Men hans sätt att argumentera bland andra politiker gör att man blir mitt emellan ledsen och förbannad - på TV - därför att i en politisk debatt skall man vara varudeklarerad: Övriga deltagare äger sina partiers förtroende, Malmberg däremot äger sin populistiska självsäkerhets egenkärlek, uttalar sig vitt och brett om det mesta som han har lika stort ansvar för som den berömde kvällstidningstipsaren, Nisse i Hökarängen, han som vet hur allt skall vara men alltid slipper ta ansvar för sina åsikter och aldrig prövat dem i allmänna val.
  Jag stänger av TV:n när Malmberg för ungefär tionden gången upprepat Jonas Sjöstedts (v) åsikter om valfrihet i vården (som han är emot liksom vinster) men inte ens en enda millimeter närmat sig sitautionen i den offentliga skattefinansierade vården och  det - som jag tror - närmast oändliga behov av reformer för att stoppa resursslösteriet och ta till vara de 100.000-tals engagerade medarbetarnas vilja, kunskaper och önskan att göra ett inte bara bra utan bättre jobb.
  Jag blir oerhört irriterad över att riskkapitalbolag kan göra stora vinster med skattepengar i vård och skola. Men jag har i motsats till Jonas Sjöstedt (v), Ulla Andersson (v) - som dessutom är emot kvinnors företagsamhet, fast hon tror motsatsen - eller Claes Malmberg (-) en lösning på problemet: Gör vården i den offentliga sektorn bättre så att man inte kan göra orimliga vinster i privat driven skola, vård och omsorg.

14 maj Kommer 2

14 maj 2014: FdF i riksdagen

Min systerdotter - och jag - har ju startat en stiftelse, FdF, som skall stimulera flickor att bli starkare i Mocambique. Vägen går genom fotboll för flickor.
   I dag har vi sammanträde, som leds av förre statssekreteraren Bengt Säve-Söderbergh, med decennielång erfarenhet från Mocambique och södra Afrika.
  Också fem-sex andra är engagerade. Det är en fantastisk verksamhet - och otrolig inspiration för annars hårt hållna tjejer i det mansdominerade landet.
  Tack alla som hjälper till!

14 maj Kommer 2

14 maj Kommer 1

13 maj Kommer 1

13 maj 2014: EU-kampanj, ingen riksdagsgrupp

Varje tisdag kl. 16.00 möts folkpartiets riksdagsgrupp. Men inte i dag.
  Nu pågår EU-valkampanj.
  Och visst jobbas det.
  Men medieefterfrågan på andra än ett fåtal kandidater plus partiledarna är noll.
  Det vore dumt att säga annat.

12 maj Kommer

12 maj: Ip Kommer

12 maj 2014: EU-valrörelsen igång

Trots många förberedelsemöten: Jag har inte tidigare haft en känsla av att EU-valrörelsen har haft en mätbar temperatur.
  Men nu. Intervjuer i etermedierna, morgon, middag. kväll.
  Affischer på stan.
  TV-reklam sedan igår.
  Det märks att ett val är på gång.
  Notering: Koncentrationen till toppnamnen är påtaglig, vem som står två eller trea tycks helt ovidkommande.

12 maj Kommer 2

12 maj Kommer 1

fredag 30 maj 2014

30 maj 2014: Så föll mandaten i EU-valet

Det här blir ordningen mellan mandaten i EU-valet
1. Socialdemokraterna, jämförelsetal 642.195, vald Marita Ulvskog (s)
2. Miljöpartiet, jämförelsetal 408.993, vald Isabella Lövin (mp)
3. Moderaterna, jämförelsetal 362.491, vald Anna Maria Corazza Bildt (m)
4. Socialdemokraterna, jämförelsetal 299.691, vald Olle Ludvigsson (s)
5. Folkpartiet, jämförelsetal 203.224, vald Marit Paulsen (fp)
6. Sverigedemokraterna, jämförelsetal 256.605, vald Kristina Winberg (sd)
7. Miljöpartiet, jämförelsetal 190.086, vald Peter Eriksson (mp)
8. Socialdemokraterna, jämförelsetal 179.814, vald Jytte Guteland (s)
9. Centerpartiet, jämförelsetal 172.215, vald Fredrick Federley (c)
10. Moderaterna, jämförelsetal 169.162, vald Gunnar Hökmark (m)
11. Vänsterpartiet, jämförelsetal 167.377, vald Malin Björk (v)
12. Kristdemokraterna, jämförelsetal 157.552, vald Lars Adaktusson (kd)
13. Feministiskt initiativ, jämförelsetal 145.717, vald Soraya Post (fi)
14. Socialdemokraterna, jämförelsetal 128.439, vald Jens Nilsson (s)
15. Folkpartiet, jämförelsetal 122.838, vald Cecilia Wikström (fp)
16. Sverigedemokraterna, jämförelsetal 119.749, vald Peter Lundgren (sd)
17. Miljöpartiet, jämförelsetal 114.518, vald Bodil Ceballos (mp)
18. Moderaterna, jämförelsetal 101.497, vald Christofer Fjellner (m)
19. Socialdemokraterna, jämförelsetal 99.897, vald Anna Hedh (s)
20. Miljöpartiet, jämförelsetal 81.798,714, vald Max Andersson (mp)
- - -
Socialdemokraterna, som har jämförelsetalet 81.734,000 för ett sjätte mandat, skulle ha behövt 712 ytterligare röster för att vinna det från miljöpartiet. Då hade man fått jämförelsetalet 81.798,727, 0,013 mer än miljöpartiets jämförelsetal.
Om socialdemokraterna däremot hade fått ytterligare 711 röster hade mandatet likväl gått till miljöpartiet med 1 rösts marginal. Socialdemokraterna hade då fått jämförelsetalet 81.798,636, vilket ju är avsevärt mindre än 81.798,714.
Folkpartiet skulle ha behövt ytterligae 40.480 röster för att erövra det 20:e EU-mandatet.

30 maj 2014. EU-valet färdigräknat

Valmyndigheten har visserligen inte räknat ut valresultat från EU-valet den 25 maj men här är resultatet.
Socialdemokraterna 899.074 röster, 5 mandat
Miljöpartiet 572.591 röster, 4 mandat
Moderaterna 507.488 röster, 3 mandat
Folkpartiet 368.514 röster, 2 mandat
Sverigedemokraterna 359.248 röster, 2 mandat
Centerpartiet 241.101 röster, 1 mandat
Vänsterpartiet 234.272 röster, 1 mandat
Kristdemokraterna 220.574 röster, 1 mandat
Feministiskt initiativ 204.005 röster, 1 mandat

tisdag 27 maj 2014

11 maj 2014: Valupptakt på Hasselbacken

Liksom 2009 har folkpartiet denna dag EU-valupptackt på restaurang Hasselbacken när Skansen på Djurgården. På plats är Jan Björklund, de tre toppkandidaterna, Marit Paulsen, Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic samt cirka 150 folkpartister på vad som kallas gräsrosnivå.
  Det är trivsamt och anslaget tydligt:
  Folkpartiet skall man bara gilla om man vill ha mer samarbete i Europa, det finns andra partier som är emot.

11 maj Kommer 3

11 maj Kommer 2

11 maj Kommer 1

10 maj Kommer 4

10 maj Kommer 3

10 maj Kommer 2

10 maj kommer 1

9 maj Kommer 3

9 maj Till Umeå (kommer)

9 maj Kommer 2

9 maj Kommer 1

9 maj Tandoperation Kommer

9 maj Europadagen (kommer)

9 maj Tillbaka

9 maj Till E-tuna

8 maj Kommer 3

måndag 26 maj 2014

26 maj 2014: Löfvens gäng

Så har då livet komplicerats en smula mer för Stefan Löfven. Om han skall bilda en majoritetsregering och det behövs 50 procent av rösterna, behöver han - om EU-valet också skulle bli riksdagsvalsresultat - dels ha socialdemokraterna i regeringen, dels miljöpartiet, dels vänsterpartiet, dels feministiskt initiativ.
  Då skulle väl regeringen se ut så här:
  Statsminster Stefan Löfven
  Vice statsminister Åsa Romson
  Finansminister Jonas Sjöstedt
  Utrikesminister Gudrun Schyman
  Talesman för regeringen Gustav Fridolin

26 maj: Lindvall igen

I dag har Per Lindvall i SvD sågat trafikverket jämns med rälsen.
  Det är bara det att denne allvetare, som avrättar allt offentligt och annat i krönika efter krönika, inte har förstått att det han skriver om inte heter Trafikverket utan Trasnportstyrelsen.
  Det är dumt att inför alla avslöja sin okunnighet.
  SvD-läsarna beklagas.

8 maj: Kommer 2

8 maj :Programbeslut (f) - kommer

8 maj Stocksunds sju kullar - kommer

8 maj Kommer 2

8 maj Kommer 1

8 maj Statsministerns frågestund - kommer

8 maj Sku-beslut kommer

8 maj : Tullfrågor (kommer)

7 maj: Dagens stadsbyggnad - debatt (kommer)

7 maj: NU-stämma - omvald

Efter besluten i riksdagen är det dags för bolagsstämma i NU Det liberala nyhetsmagasinets ägarbolag Liab Liberal Information AB.
  Mycket skulle kunna sägas om detta lilla fantastiska bolag.
  Men jag är glad att jag blir omvald som styrelseledamot. Tidningen har utkommit sedan 1983 och från 1987-89 har jag tillhört ledningen, under mer än 25 år.
  Och tidningen lever, nu under Lena Hallerbys chefredaktörskap.

7 maj: Beslut (kommer)

7 maj 2014: RoD i kammaren (kommer)

7 maj: Expertskattseminarium (kommer)

7 maj: Partiledardebatt i riksdagen (kommer)

7 maj 2014: Gunnela Gunnarson 85 år

Denna dag fyller Gunnel Gunnarson 85 år.
  Jan Falk har i Dagens Nyheter mycket bra sammanfattat en intressant persons första 85 år.Jag hittar inte artikeln på nätet dessvärre.

6 maj Kommer 3

6 maj Kommer 2

6 maj 2014: Arbetsgrupp om riksdagsinformationen

Som många känner till har det varit något som kallas nästan strid om framtiden för tidningen Riksdag&Departement. Folkpartiets åsikt är att myndigheter, och en sådan är riksdagen, skall inte ge tidningar av nyhetskaraktär.
   Det är grunden för att partiet ställt sig bakom nedläggningen av R&D.
   Har den varit bra? Ja, i många avseenden.
   Är den omistlig? Nej.
   Kan dess information kommer medborgarna till del på annat sätt?
   För att klara ut den frågan tillsattes riksdagsstyrelsen för några månader sedan en utredning om riksdagens information, ledd av riksdagsdirektören Kartin Flossing. Jag fick uppdraget att vara folkpartiets företrädare.
  Vi har alltså inte - som vissa tycks tro - haft i uppdrag att ersätta RoD eller ta ställning till dess framtid, det avgör riksdagen själv senare, meningarna går i sär men de tidningsvana utgivarna socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet är överens: Myndigheter skall inte ge ut tidningar av dagspresskaraktär.
  Nu sammanträder vi i denna beredningsgrupp och mitt, och några tills förslag, är att vi har gjort färdigt vårt uppdrag genom att se efter hur riksdagens web-sida kan användas.
  Det blir också beslutet.
  Nu får riksdagsstyrelsen och riksdagen ta över. Beredningsgruppen upplöses.

6 maj Ip - kommer

6 maj 2014: ESO i SkU

Denna tisdag är det därför mer av rapportering i skatteutskottet. Det är en ESO-rapport som föredras, intressant när det sker för oss, men verkningarna både före och därefter kommer att bli begränsade.
  Om man skall säga tyvärr eller tack och lov är en smaksak.
  Bosse Ringholm (s) lade ner ESO-verksamheten på sin tid, det var en kostsam besparing för staten.
  Och svenska folket.
  Bra utväderingar är grunden för fortsatta reformer.

6 maj 2014: Utskottsagendan

Sedan jag lämnade finansutskottet blir det ofta som så att de annars så utskottstäta tisdagarna blir sammanträdesfria.
  Orsaken är att skatteutskottet har sina flesta möten av budgetskäl på hösten.
  Då sammanträder finansutskottet sparsammare.
  Men på våren är det tvärtom: Få skarpa skatteförslag skall behandlas men budgetfrågorna kräver uppföljning.
  Så där kommer jag inte till riksdagen denna tisdag förrän vid 10-tiden.

6 maj Kommer 1

5 maj Kommer 3

5 maj 2014: AIK-HIF 2-1

Det hjälps inte: Det ser trots försök att stänga av vissa sektioner ganska ödsligt ut på Friends Arena när det kommer under 20.000 i en arena som byggts för 50.000.
  AIK-HIF slutar 2-1- och man kommer snart att ha glömt matchen.

5 maj Kommer 2

5 maj Kommer 1

4 maj 2014: Fotboll i Södertälje

För några år sedan tycktes Södertäljelaget Assyriska vara på väg att etablera sig i Allsvenskan - dit man kom på juridiska vägar. Nu är klubben nummer två i hemstaden och förlorar med 1-3 mot GIF Sundsvall.
  En konstig utveckling.

4 maj Kommer 3

4 maj Kommer 2

4 maj Kommer 1

3 maj 2014: En typisk mellandag

Vad är en mellan dag?
  Jo, det är en sådan dag som denna lördag.
  Hyfsat väder. Klämdag före. Många bortresta. Väntan på söndag.
  Inget händer.
  Mycket tid. Promenader. Alla tycks nöjda med en dag då inget händer.

3 maj 2014: Lokala hembygdsmuseet

Från den tiden jag var ordförande i den lokala hembygdsföreningen har vi haft traditionen att alltid håll vårt arkiv, med massor av det vi kallar Stocksundiana, öppet första lördagen i varje månad.
  Så även denna lördag.
  Det kommer inte massor varje månad men varje lördag någon som vill veta mer om hus, gator, människor.
  Och ofta finns det.
  Adress på nätet. www.amorina.nu

3 maj Kommer 1

2 maj 2014: Äntligen!

Kanske är man gammaldags.
  Men det var skönt med post och tidningar denna dag.
  Dagen var räddad av att ha något att bläddra i.

2 maj Kommer 2

2 maj Kommer 1

1 maj: Våra sånger (kommer)

1 maj 2014: Medier i rödspinn

Det var visserligen än värre förr men det går fortfarande inte att komma ifrån: Många medier, inte minst radio och TV, går i rödspinn varje första maj.
   Okritiskt diskuteras och refereras otaliga uttalanden, utan proportion.
   Jag kommer att tänka på framlidne Rolf Örjes (c) som var presstalesman för Thorbjörn Fälldin och hade haft ett möte i Uddevalla.
  - Tusen person kom. Otroligt!
  Motfrågan:
  - Men vad tyckte de 25.000 som inte kom?

1 maj Kommer 3

1 maj Kommer 2

1 maj Kommer 1

lördag 24 maj 2014

1 maj 2014: Första maj (s) i Mörby


Tyvärr även denna bild från 2013
Dagens första demonstration äger rum i Danderyd där riksdagsledamoten Meeri Wasberg (s) talar. Jag lyssnar uppmärksamt - och förstår vilken dålig människa jag är, som inte förstått bättre, som vill alla människor illa, som inte förstått hur mycket bättre allt skulle ha blivit om socialdemokratin regerat, hur till och veerkligheten sett annorlunda ut.
  Tror hon på allt hon säger, ja, om socialdemokraternas förträfflighet vet jag inte mycket förstås, men att jag och andra inom Alliansen skulle ha velat göra det dåligt för Sverige och svenskarna, det tror jag inte på.
  Förresten är jag skeptisk till den finansieringsmetod för allt gott som Meeri Wasberg, kollega i riksdagen, denna 1 maj i Danderyd anvisar, nämligen höjda anslag till nästan allt - utan att berätta varifrån pengarna skall tas utöver att det blir kraftiga skattehöjningar.
  Men det räcker ju bara till en bråkdel av allt som socialdemokraterna anser sig ha råd med.
  Beträffande skolan är jag mycket förvånad: Skall eller skall inte socialdemokraterna riva upp alla de reformer som folkpartiet initierat sedan 2006 - i ett opinionsarbete som förra finansministern Anne Wibble (fp) började redan under krisen 1993, jag skall återkomma till en annan dag!?
  Min tro är att socialdemokraterna, om olyckan är framme och det blir någon form av regeringsskifte, inte kommer att ändra nästan någonting i skolpolitiken, betygen, läroplanerna, lärarutbildningen, centrala proven, höjda lärarlöner, befordningstjänster och mycket annat.
  Socialdemokraterna inser i grund och botten att skolan under 20-25 år varit på väg åt fel håll och för att ändra det som kom att bli, säkert utan socialdemokraternas onda vilja, något av en flumskola och nu ersätts av en kunskapsskola, går det inte att gå baklänges.
  Jag har i 20-talet år sett socialdemokraternas manifestation i Mörby, nästan varje år. Den är inte stor men de som tror på denna form av möten och gemenskap skall givetvis hålla på sina traditioner.
  Det finns många som fnyser åt 1 maj-traditionen. Jag skall gärna säga att jag inte tillhör dem.
  Men jag medföljer ej tåget.


 - - - -

Svar från Meeri Wasberg (s):

Vad roligt att du har som tradition att ta del av vårt förstamaj-firande.
   Jag tror inte alls att det handlar om att du eller några av dina allianskamrater är dåliga människor som vill andra människor illa.
   Jag är övertygad om att den politik som ni nu fört under era åtta år har haft för avsikt att göra gott, men det har inte riktigt blivit så.
   För jag antar att ni inte är till freds med att arbetslösheten är högre och att skolresultaten sjunker.
 
När det gäller de ökade klyftorna, är det kanske i viss mån annorlunda, då det måste ingått i kalkylen och därmed måste ni vara nöjda med detta (annars få man anta att ni inte skulle fortsatt på den inslagna vägen i hela åtta år)…
När det gäller finansieringen av våra förslag så återfinns de som du vet i vår budget och det är inte helt med sanningen överensstämmande att jag inte nämnde detta alls.
    Vi har ju till exempel inga planer på skattesänkningar á la (M) på 35-40 miljarder vilket räcker till en hel del. Dessutom är en avstådd sänkning inte en höjning, eller hur?
När det gäller skolan har ju även (FP) anslutit sig till vår idé om att möjliggöra mindre klasser i de lägre årskurserna.
   Vi tar ju också tag i frågan om att göra gymnasiet obligatoriskt då arbetsgivarnas krav ändrats påtagligt.
   Det känns ganska långt ifrån att gå baklänges till något som Alliansen gärna kallar ”flumskola”.
  Att som Alliansen satsa 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan är knappast att ge barn och unga de bästa förutsättningarna för att förverkliga sina drömmar.
Vi ses på ”barrikaderna” i valrörelsen och kanske också nästa första maj!
 
Meeri Wasberg (s)
riksdagsledamot, 1:a majtalare i Danderyd 2014

30 april 2014: Vårtal av Jan Lindström


Sofia Kammarkör i Svanholmsparken - tyvärr hittar jag
nu bara bilden från 2013 men den får duga
Jag vet inte hur många år som det varit tradition att först Villaägareföreningen, senare under min tid som ordförande i Sällskapet Amorina även denna förening, arrangerar Vårtalet i Svanholmsparken, med brasa, tal, hurrarop och sång.
  Liksom förra året är det delar från Sofia Kammarkör som sjunger.
  Och gör det bra - dessutom hörs det mycket bra eftersom högtalaranläggningen fungerar.
  Vårtalet hålls av Jan Lindström, en av Expressens mest kända journalister genom tiderna, en lysande skribent och inte sämre berättare.
  En sak som han gjort är dock dum: Han lämnade tillsammans med sin hustru Margarets Schwarts Amorinas styrelse efter bara något år, 2007. Det var illa - eftersom jag vet vilken kapacitet både har.
  Vårtalet 2014 är ett bevis: Utmärkt!

30 april 2014: Den sköna sången

Denna Valborgsmässokväll skall som vanligt firas med brasa, kyla, goda vänner, vårta och sång, skön sång.
  Det blir som tidigare: Övning i vårt stora rum där ett antal ungdomar med fantastiska röster sjunger vårsånger.
  Skymningen faller.
  Vi ilar mot elden.

fredag 23 maj 2014

30 april Kommer 2

30 april Kommer 1

30 april 2014: Lunch - men jag talar inte om med vem

Offentighetsprincipen är viktig.
  Men den personliga integriteten är också viktig.
  Denna dag äter jag lunch med en person som många känner till men jag vill ändå inte berätta vem det är, det är min sak vem jag äger lunch med.
  Detta att skilja på vad som är offentligt och vad som tillhör den personliga sektorn lärde jag mig redan 1983. Det var en journalist som frågade dåvarande moderatledaren Ulf Adesohn om han hade träffat dåvarande ordföranden i TCO Björn Rosengren.
  Adelsohn svarade absolut rätt:
  - Vem jag träffar, både som enskild person, som riksdagsledamot och som partiledare, har ingen annan med att göra. Om jag träffat Björn Rosengren tänker jag inte berätta för någon.
  Det är en god regel.
  Lunchen är för övrigt denna dag inte det viktiga. Det är överläggningen. Den är förtrolig.

30 april 2014: Till EU-nämnden

Nästa möte äger rum i riksdagens Skandiasal där EU-nämnden har möte, det är först en rapport från ett EU-mlöe som Anders Borg redogör för, sedan en öveerläggning som delvis är hemligsämplad eftersom den rör svenska stådnpunkter som andra länder inte bör äga vetskap i förväg om och slutligen en lång överläggning om handelsfrågor med handelsminister Ewa Björling.
  Deet är offentligt kan läsas här.

30 april 2014: Riksrevisionen om morgonen

Jag tror att många känner att man kan ta ledigt denna dag: Då blir ledigheten flera dagar, onsdag 30 april, torsdag 1 maj, klämdag fredag 2 maj, lördag 3 maj och söndag 4 maj, det blir fem fria arbetsdagar.
  Själv börjar jag denna Valborgsmässodag med möte i Riksrevisonens parlamentariska råd, kl. 8 om morgonen. Utöver riksrevisionerna Claes Norgren och Jan Landahl samt den alltid närvarande stabschefen Dag Levin Sparr samt ekonomen Eirik deltar som ordförande Emma Henriksson (kd), jag (fp), Göran Pettersson (m), Billy Gustafsson (s), Ulf Holm (mp), Jacob Johnsson (v) och David Lång (sd) medan, som så ofta, centerns gruppledare Anders W Jonsson inte har tid.
   Det blir intensiva överläggningar, revision är viktig: Det handlar inte så mycket vad man vill göra med skattebetalarnas pengar utan vad som skett med desamma.

29 april Kommer 3

29 april Kommer 2

29 april Kommer 1

29 april SkU kommer

29 april 2014: En (o)vanlig votering

Denna dags votering inleds med en ovanlig fråga. Andre vice talmannen Ulf Holm (mp) förklarar att från hans parti har väckts en frågan om hänvisning av motion till utskott.
  Det gäller upprivande av datalagringen, väckt av Åsa Romson m.fl. (mp).
Talmannen:
"Åsa Romson med flera från Miljöpartiet har, med hänvisning till 3 kap. 13 § riksdagsordningen, gett in motion 2013/14:MP100 Upprivande av datalagringen. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att lagstiftningen som genomför det så kallade datalagringsdirektivet upphävs.
  Den händelse som åberopas till stöd för att motionen ska få väckas är att EU-domstolen i en dom den 8 april 2014 uttalat att datalagringsdirektivet är ogiltigt.
  Enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen får motioner med anledning av en händelse av större vikt väckas av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunnat förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid. I förarbetena framhålls bestämmelsens undantagskaraktär, och praxis har varit restriktiv.
  Efter att ha samrått med gruppledarna gör talmannen bedömningen att den av motionärerna åberopade händelsen inte utgör någon sådan oförutsedd händelse av större vikt som medger motionsrätt. Det föreligger således enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen hinder mot att hänvisa motionen till utskott för beredning.
  Motionen ska följaktligen läggas till handlingarna utan vidare åtgärd."

Då begär Gunvor G Ericson (mp) ordet:
Herr talman!
Miljöpartiet anser att detta är en motion av särskild vikt.
   Det kan jämföras med en motion som de borgerliga lade riksdagsåret 2004/05 angående ett EU-beslut om Apoteksbolaget.
  Den motionen behandlades.
  Vi anser att det är rimligt att denna motion också behandlas och därmed hänvisas till konstitutionsutskottet.
Talmannen:
   Under överläggningen har  Gunvor G Ericson (mp) yrkat att kammaren skall begära att motionen hänvisas till utskott. Ett bifall till Gunvor G Ericsons yrkande skulle enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen innebära att frågan om motionens hänvisning till utskott skulle överlämnas till konstitutionsutskottet för avgörande.

Det blir då votering, med direkt rösträkning:
236 för avslag
75 för bifall
38 frånvarande
Kammaren avslog yrkandet om begäran om hänvisning av motionen till utskott.

Det mest intressanta är att fyra partier avvisade yrkandet, 98 röstande från socialdemokraterna, 99 från moderaterna, 21 från folkpartiet och 18 från centern.
  Mot detta röstade 22 miljöpartister, 18 vänsterpartister, 18 s.k. sverigedemorkrater och, hör och häpna, 17 kristdemokrater.
   Frånvarande (utkvittade) var fjorton socialdemokrater, tre miljöpartiseter, 1 vänsterpartist, summa 18 ledamöter. Därtill åtta moderater, tre liberaler, fem centerpartister och två kristdemokrater, också summa 18.
   Därtill var två sd-are av helt okänd anledning inte på plats.
   Vilket sällskap i en konstitutionell fråga! Miljöpartiet, vänsterpartiet, svergedemokraterna och kd! Hualigen!

28 april RG

torsdag 22 maj 2014

28 april 2014: Bergianska

Sedan flera år har Birgit Erngren-Wohlin, tidigare statssekreterare och generaldirektör, och Lars Wohlin, tidigare riksbankschef och EU-parlamentsledamot, en tradition att bjuda goda vänner till Bergianska trädgården i Solna. Mycket trevligt! Tack!
   Först blir det rundvandring under sakkunnig ledning - samtidigt med möjlighet att diskutera Ukraina, Ryssland och mycket annat med sakkunniga personer som Michael Sohlman, Sigfrid Leijonhufvud och Nils Lundgren, vidare Inger och Olof Ruin, Karin Ådahl, Lennart Nilsson (f.d. chef för Riksskatteverket) och en mycket lång rad kvalificerade,samhällsintresserade personer.
  Tack för god lunch dessutom.
  Men till slut måste man bryta upp: Med Roslagsbanan mot Riksdagen!

28 april 2014: Besök på Stocksunds VC

Ont i armen kan man få av skilda orsaker. Jag har uppenbart överansträngt någon muskel - som jag inte känt till personligen tidigare men nu vet att den finns i varje ögonblick - i höger armbåge.
  Besök och medicinering förstås - under fjorton dagar framöver.
  Det har för övrigt varit intressant senaste dagarna, mellan smärtorna, att skriva med vänster hand.
  Det är inte lätt.

27 april Kommer 2

27 april Kommer 1

26 april Kommer 3

26 april Kommer 2

26 april Kommer 1

25 april 2014: Socialdemokratins program 1897

Socialdemokraternas första partiprogram från 1897

Det är ju många som inte känner till det partis historia som nu vill ta över regeringsmakten i Sverige. Därför detta - citera gärna, källan är Gunnar Gunnarsons bok Arbetarrörelselns genombrottsår i dokumnet (Prisma, 1965, en skrift som det året kostade 12:50 och jag snabbt köpte och har kvar som kvällslektyr).

Socialdemokraternas konstituerande kongress hölls 19-22 april 1889.
  Då antogs partiets stadgar. Sedan hölls flera kongresser, den andra i Norrköping 17-20 maj 1891, den tredje i Göteborg 1893 och den fjärde i Stockholm 22-24 juli 1897.
 
Men något politiskt program beslutades först vid kongressen 1897. Nästa kongress, den femte, började den 15 juli 1900.

1897 års program

Allmänna grundsatser

Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra arbetarklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen.

Huvudorsaken till de lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det privatkapitalistiska produktionssättet, som upplöst de gamla småborgerliga samhällsförhållandena, samlat förmögenheten i ett mindretals händer och delat samhället i arbetare och kapitalister, med mellanliggande lager av dels försvinnande äldre samhällsklasser - småbönder, hantverkare och småhandlare - dels uppkommande nya.

Den privata äganderätten till produktionsmedlen var i forna tider en naturlig betingelse för produktionen, i det den tillförsäkrade producenten hans produkt. Men i samma mån stordriften undantränger hantverket, arbetsmaskinen verktyget, världshandeln och massproduktionen nedbryta alla marknadsgränser, i samma mån bliva de verkliga producenterna förvandlade i en klass av löntagare, som i sig upptager den gamla medelklassens nedsjunkande rester och har till sitt sociala kännemärke egendomslöshet med därmed följande beroende och förtryck.

Arbetsprocessens utomordentliga tekniska utveckling, den oerhört stegrade produktiviteten hos det mänskliga arbetet, det ständigt pågående öppnandet av nya produktionsfält, allt detta, varigenom nationalförmögenheten mångdubblats, medför blott å ena sidan ett onaturligt hopande av rikedomar, å andra sidan en kolossal tillväxt av arbetarklassen.

Men samtidigt tvinga dessa förhållanden och denna ödesdigra tendens i samhällets utveckling arbetarna till en motverkande rörelse. De organisera sig som klass för att av arbetsprodukten kunna tilltvinga sig så stor del som möjligt i arbetslön. Sålunda uppstå fackföreningarna och den alltjämt fortgående, allt väldigare former antagande kampen på den nationella och internationella arbetsmarknaden mellan arbetare och arbetsköpare, en kamp, som aldrig skall upphöra, förrän arbetarklassen upphört att vara en klass av lönarbetare.

Detta åter kan endast ske genom upphävandet av det privatkapitalistiska monopolet på produktionsmedlen och dessas förvandling till gemensam, hela samhället tillhörande egendom, samt den planlösa varuproduktionens ersättande med en socialistisk, samhällets verkliga behov motsvarande produktion.

Socialdemokratin vill därför genomföra även arbetarklassens politiska organisation, sätta sig i besittning av den offentliga makten och efter hand förvandla till samhällelig egendom alla produktionsmedlen - transportmedlen, skogarna, gruvorna, bruken, maskinerna, fabrikerna, jorden.

Arbetarklassens intressen äro desamma i alla land med kapitalistiskt produktionssätt. Med utvecklingen av världshandeln och produktionen för världsmarknaden bliver arbetarnas ställning i varje land beroende av deras ställning i övriga land. Arbetarklassens frigörelse är därför ett verk, vari alla kulturfolk måste deltaga. Med erkännande härav förklarar sig Sveriges socialdemokratiska parti vara ett med socialdemokratin i andra länder.

Politiskt program

I
Allmän, lika och direkt rösträtt vid politiska och kommunala val för alla till myndig ålder hunna medborgare, utan någon av könsskillnaden betingad olikhet.
  Valdagen en söndag eller en allmän fridag.
  Första kammarens avskaffande.

II
Folkbeväpning i stället för stående här.
  Skiljedomstolar vid internationella tvister.
  Riksdagen, och i yttersta hand folkomröstning, avgör om krig och fred.

III
Religionen förklaras för privatsak.
  Statskyrkans och kyrkobudgetens avskaffande.

 IV
Skolans skiljande från kyrkan.
  Folkskolans utveckling till en för alla gemensam och kulturfordringarne uppfyllande medborgarskola.

V
Jurydomstol i brottmål.
  Av kommunen eller staten tillsatta försvarsadvokater.
  Kostnadsfri rättshjälp.

VI
Gradvis stigande (progressiv) inkomst- och förmögenhetsskatt samt arvsskatt.
  Avskaffandet av alla indirekta skatter, som förnämligast trycka de produktiva klasserna.
  Till fyllande av allmänna budgetsbehov stark utveckling av statens och kommunernas verksamhet som producenter och ledare av samfärdsel och distribution.
  Självdeklaration med laga ansvar vid taxering.

VII
Den allmänna krediten organiseras genom staten.
  Jordbrukskreditens direkta reglering genom staten. Lag, som, under garantier för ett rationellt jordbruk, hindrar den mindre jordbrukarens expropriation utan vederlag eller brukningsrätt.

VIII
En verksam arbetarskyddslagstiftning, i främsta rummet:
  a) normalarbetsdag på högst 8 timmar;
  b) förbud mot användande i industrin av barn under 14 år;
  c) förbud mot nattarbete i alla andra fall än då det nödvändiggöres av arbetsprocessens tekniska natur eller det allmänna bästa;
  d) förbud mot trucksystemet.

IX
Övervakande av yrkes- och industriarbetet i alla dess grenar genom ett tidsenligt fabriksinspektorat.

X
Skyldighet för samhället att på ett humant sätt draga försorg om alla sina medlemmar vid sjukdom eller olycksfall samt på ålderdomen.

XI
Rättslig jämlikhet mellan industriarbetare, lantarbetare, sjöfolk och tjänstefolk, bl.a. genom legostadgans avskaffande och sjölagens omarbetning.
  Grundlagsenligt tryggande av fullständig förenings-, församlings-, tryck- och yttranderätt.

tisdag 20 maj 2014

20 maj 2014: Bra med allvetare

Ibland är jag lite osäker på vad jag skall tycka.
  Då får jag hjälp.
  Jag slår upp Dagens Nyheter. Johan Croneman hjälper mig. I dag var det TV:s usla bevakning av översvämningarna på Balkan. Då vet jag vad jag skall tycka om den saken - fast tvärtom.
  Sedan slår jag upp Svenska Dagbladet. Per Lindvall hjälper mig. Häromdagen (8 april) snurrade hela ekonomin baklänges - fast det går framtår. I dag var det som nästan alltid är hos Lindvall eurons förskräcklighet som gör att allt går åt h-lv-t-, ja, inte riktigt allt men det är politikernas fel. Så nu vet jag vad jag skall tycka om den saken - fast tvärtom.
  Det är bra med allvetare. De vet allt och känner till sanningen, den som inte uppbarats för oss vanliga dödliga.
  Croneman och Lindvall tillhör vår tids roligaste skribenter.

25 april 2014: Besök hos vänner i Solna

En lång fredag - ej att förväxla med långfredagen - avslutas med besök hos goda vänner i Solna, som varje år har den goda vanan att bjuda några vänner till sitt hem i Solna, på femte våningen och med utsikt över det som en gång var Råsunda fotbollsstadium där jag ju varit så många gånger, tyvärr inte den 29 juni 1958 då Brasilien vann över Sverige i VM-finalen med 5-2. (Då var jag utanför Nässjö på väg till Visby.)
  Solna är myckef välplanerat och man ser hur kontor och bostäder samplaneras. Det är en viktig del i framgången att hålla nere kostnaderna för kommunen och samtidigt kunna ge invånarna mycket bra service - och ändå hålla kommunalskatten låg. På väg till vänträffen ser man många exempel på detta.
  Jag önskar att min egen kommun skulle vara lika flink att bygga framtiden. Tyvärr framstår Danderyd som lite av museum jämfört med Solna.
  Däremot är kritiken mot att Danderyd bygger alldeles för lite missvisande - men jag har inga förhoppningar att kunna ändra på den saken. Danderyd är ju en av Sveriges minsta kommuner till ytan men har ändå cirka 32.000 invånare, det är ganska tättbebyggt rent ut sagt.
  Om t.ex. Västerås, en framgångsrik kommun, skulle ha samma invånarantal som Danderyd per kvadratkilometer, skulle Västerås ha 1,8 miljoner invånare.
  Jag vet att Anders Borg, finansministern från Katrineholm - vi har ju i Sverige ofta finansministrar därifrån - tillhör dem som anser att Danderyd bör bygga mer.
  Det är rätt, vi bör planerad för minst 1-2.000 nya invånare.
  Det är som om Katrineholm skulle öka med 5.000 och Västerås 70.000 invånare.
  Men Solna är nog Sveriges bäst planerande kommun.
  För övrigt är byggnadsnämndens ordförande liberal, Anders Ekegren (fp).
  Det är ingen tillfällighet att det går bra för Solna.
  Tre motorvägar.
  Tre tunnelbanelinjer.
  Tre tåglinjer, en jättelik rangerbangård.
  Men bara två slott. Varför?
 

25 april Kommer 2

25 april Kommer 1

25 april: Ip-debatter 2 (kommer)

25 april: Ip-debatter 1 (kommer)

25 april 2014: Allt blir inte som man tänkt sig

Allt blir inte som man tänkt sig.
  Tåget går nästan i tid.
  Men av frukosten blir det nästan intet. I stället får jag en Till god-check på 100 kr eftersom det inte finns någon frukost.
  Jag funderar på att äta checken.
  I stället sänder jag den till riksdagsförvaltningen. Det är ju den - som fått pengarna av skattebetalarna - som har beställt frukosten. Att jag personligen skall få 100 kr att äta för är en orimlig konsekvens av att jag nyttjar möjligheten att resa med årskort som skattebetalarna utrustat mig med.
  Men mat i övrigt skall jag betala som alla människor.
  Jag försäker leva som jag lär.
  Om jag hinner i tid? Nästan. Tåget är bara 20 minuter försenat till Stockholm, jag hungrig.
  Äter på egen bekostnad i riksdagen denna dag.

25 april 2014: Tåget som går 06.00

Jag har inte alltid varit morgontidig av mig, ofta inte stigit upp förrän vid 7-tiden.
   Denna dag blir det dock strax före halv sex, för tåget från Göteborg går 06.00.
   Jag skall äta frukost på tåget.
   Framme i Stockholm så att jag precis på minuten hinner till interpellationsdebatterna som börjar 09.00

24 april Kommer 3

24 april Kommer 2

24 april Kommer 1

24 april 2014: Mot Göteborg

Denna dag, vet jag, kommer att präglas av att jag skall åka tåg till Göteborg. Visserligen går det inte förrän 15.14 - och beräknas vara framme 18.25 - men det är likväl så att det är en resdag: Annat kan göras, men man upptas ändå i sinnet av själva tågresan.
  Nu hinner jag annat. Till riksdagen 08.10.

23 april Kommer 3

23 april Kommer 2

23 april Kommer 1

23 april 2014: Tidskollision

Av de många saker jag lärt mig efterhand är att det är svårt att vara på två ställen samtidigt.
  I dag skall jag vara dels på ett fp-valmötet inför EU-valet den 25 maj i Stockholm, dels på Miljö- och hälsoskyddsnämndens möte i Danderyd samtidigt.
  Svårt. Jag måste välja.
  Deet får bli miljö- och häslskyddsnämnden, många viktiga beslut skall fattas ty de fattas ännu.

22 april Kommer 3

22 april Kommer 2

22 april 2014: Ont i armen

Mycket kan drabba en: Jag har haft fruktansvärt ont i höger arm et antal dagar.
  Söker hjälp på Stocksholms vårdcentral.
  Överansträngning, lyder domen.
  Medicin och vila för höger arm.
  Tänk, jag som alltid trott att åkommor drabbar andra, inte mig.

22 april: Kommer 1

22 april 2014: I vanliga fåror

Denna dag återgår vi alla till verkligheten: Påsken är slut.
  Jobb, jobb, jobb.

21 april 2014: Och ännu fler bilder (kommer)

21 april 2014: Mer bilder från Torndagen


 

 

Här kommer fler bilder från Tonrdagen 2014.

måndag 19 maj 2014

21 april 2014: En bild från Torndagen 2014


Pristagarna vid dagens utdelning av stipendier var Gunnel och Kjell Gunnarsson. Så här såg det ut vid samlingen på Cedergrenska tornets tak (sjunde våningen) före prisutdelningen.

21 april 2014: Dag präglad av mat och skådespel

Den 21 april 1896 båbörjade jägmästaren Nestor Cedergren byggandet av det som i dag kallas Cedergrenska tornet i Stocksund.
  Det fullföljdes- efter en 86-årig byggpaus 1908-1994 - åren 1994-1996.
  Jag var en del i detta, genom bland annat bildande av Föreningen Cedergrenska Tornets Vänner.
  Den lades ner 1996 - men kunde ge 100.000 kr till Sällskapet Amorina i en särskild fond som sedan 1997 delat ut stipiendier, förste mottagare var FN:s nuvarande biträdande generalsekreterare Jan Eliasson.
  I dag är det åter utdelningsdag, ganska mycket förberedelser.
  Jag noterar tacksamt att dagen är solig. Tornet är 28 meter högt och ligger 32 meter över vattenytan, på 60 meters höjd utomhus kan det blåsa ganska ordentligt, kan jag berätta.
  Eller regna småspik - som det gjorde 1997 då just Jan skulle få sitt pris.
  Dagen präglas av förberedelser inför matbuncken och det skådespek Ett himla liv . . .  som jag skall leda.

20 april: Kommer 3

20 april: Ingen agenda

Jag har noterat att kristdemokraterna kommer att ha devisen Rätt agenda i Bryssel för sin toppkandidat, Lars Adaktusson.
  Ingen röst från mig.

20 april: Kommer 2

20 april 2014: En lång promenad

Vad gör man påskdagen?
  Smälter påskägg (som jag inte fick några), promenerar, pratar, kollar om ogräset kommit upp, solar - och så den obligatoriska långpromenaden.
  En fin dag.

20 april 2014: Kommer 1

20 april 2014: Förberedelser för morgondagen

Ytterligare en fridag.
  Själv tar jag kontakt med himlen för att förbereda Skådespelet Ett himla liv ... som skall gå av stapeln i morgon, då Cedergrenska fonden (www.cedergrenskafonden.se) har sin årliga bruch tillsammans med fondens huvudman Sällskapet Amorina (www.amorina.nu).
  Det tar sin tid, kan man väl konstatera.
  Men det är värt besväret.
  Synd att inte skådespelaragenterna från Dramaten kommer!

19 april: Kommer 2

19 april 2004: Ett idolporträtt i DN

Sju sidor samt omslaget ägnar Dagens Nyheters lördagsmagasin denna dag åt Magdalena Andersson (s).
  Jag läser eftertänksamt.
  Slutomdömet kan bara bli ett:
  Ett fullständigt idolporträtt.
  Magdalena Andersson får oemotsagd säga exakt vad hon vill.
  Inte ens prioriteringar eller motsägelser röner motfrågor av betydelse.
  Och bakgrunden blir så puttinuttig från barndomen i Uppsala .
  Och hon grät när hon fick möjligheten att lämna doktorandutbildningen för ett jobb med politisk bakgrund 1996 i finansdepartementet.
  Det är bara en sak som saknas i detta oförblommerade idolporträtt:
  Mötet med det fruktansvärda budgetverkligheten som kan möta Magdalena Andersson den 15 septemeber 2014.
  Då är det slut med puttignuttihetens idolporträtt.
  Men tills vidare kan Magdalena Andersson oemotsagt framträda i Dagens Nyheter, oftast på DN.Debatt - där hon ju är seriefigur - men ett liknande idolporträtt som dagens Dagens Nyheter kommer hon aldrig mer att få.

19 april 2014: Äntligen dagstidning!

En skön morgon!
  Nya dagstidniningar i brevlådan.
  Härrrligt!

19 april: Påskafton (kommer)

18 april 2014: Putins ambitioner

Kommer ni ihåg Hitlers annekteringar av Saarland, Sudetområdet, Tjeckoslovakien - ch Anslusss Österreich.
  Då Hitler, nu Putin.
  Gör motstånd!

18 april 2014: Vänsterpartiets vinster

Just nu gör vänsterpartiet vinster.
  På motstånd mot privata vinster i vården.
  Det skall inte bestridas att partiet adresserar en fråga väl: Jag är också väldigt irriterad över att det kan bli så enorma vinster för ägare till vård- och skolföretag.
  Men det måste ju ha någon orsak. Jag tror att man måste söka i den offentlga sektorns oförmåga till flexibilitet att vinster kan uppstå på samma områden - ofta därtill kvinnodominerade! - i enskild regi.
  Västerpartiet är samtidigt väldigt angeläget om att mansdominerade företag, som gruv- och byggföretag, skall göra goda vinster så att man kan betala sina medarbetare höga löner.
  Vänsterpartiet är alltså samtidigt för och emot privata vinster.

18 april 2014: Ett parti utan motstånd

Det sägs att många journalister röstar på miljöpartiet. Det är möjligt.
  Det borde dock inte påverka bevakningen av det partiet.
  Men jag tycker att det är ostridigt att samma tuffa frågor om partiets politik inte ställs till språkrören Romson och Fridolin som till företrädare för andra partier.
  På något märkligt sätt anses miljöpartiet - kanske ligger det i det positiva partinamnet - vara lite ideologiskt oangripbart, alltid stå för något gott.
  Det är fel, särskilt i miljöpolitiken.
  Där borde, med hänsyn till effekterna av partiets politik, kallas Miljöpartiet De bruna (och därmed avses bara kolberoendet, inte människosyn).

18 april: Långfredag - en svår dag

Långfredag - en svår dag. Lång.
  Orsak: Ingen tidning.

17 april Kommer 2

17 april Kommer 1

17 april 2014: Torsdagen före (kommer)

16 april 2014: Inställt hos ärkebiskopen

Denna kväll var reserverad för en livsåskådningsdebatt som Ärkebiksopen skulle ha anordnat, naturligt nog vid Själavårdsgatan.
     Men något har kommit emellan.
     Inställt.

16 april: Kommer 2

16 april: Kommer 1

16 april: Debatt (kommer)

15 april: Kommer 2

15 april: Kommer 1

onsdag 14 maj 2014

15 april 2014: Grafikens (nedbrunna) hus i Mariefred

Långa interpellationsdebatter, jag deltar i den om Grafikens hus i Mariefred, nedbrunnet natten till den 16 mars 2014:
"Herr talman!
Det är viktigt att skilja mellan olyckor och katastrofer. Branden i Grafikens hus i Mariefred har karaktären av katastrof, för det är oersättliga värden som har gått till spillo.
  Det är ungefär 8 000 grafiska verk det handlar om.
  Bland dem kan nämnas mellan 500 och 600 originalverk av Carl Fredrik Reuterswärd.
  De är i praktiken oersättliga.

Den här frågan, som jag tycker är väldigt viktig att diskutera även i Sveriges riksdag, sönderfaller egentligen i två delar.
  Den ena delen handlar just om Grafikens Hus i Mariefred.
  Den andra handlar om något annat, nämligen om brandskyddet för olika kulturella minnesmärken, fastigheter och så vidare. Det är en annan fråga, men den är väldigt viktig i det här sammanhanget, för detta är nog inte den sista brand som förstör oersättliga värden.

Detta är något som man från departementet, Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket, som ju äger många av dessa fastigheter, måste se över.
  Risken är annars att alla anslag kommer att gå till verksamheter.
  Det är i och för sig bra med goda verksamheter, men skyddet av byggnader får inte negligeras.

Som kulturministern vet har jag suttit tio år i Drottningholmsteaterns styrelse. Där var bevarandet av byggnaden en av de två delar vi hade – verksamheten var den andra.
  Skyddet av byggnaden är oerhört viktigt.
  Jag ser till min glädje att vice ordföranden i kulturutskottet Ulf Nilsson (fp), som har varit med mig där ute, sitter här. Vi kunde notera att byggnaden från 1766 befann sig i gott skick när vi var där i alla fall.

Man kan ställa stora krav på staten i många sammanhang, men det som har skett i Mariefred nu visar vilken oerhörd betydelse ett enskilt engagemang har.
   Det handlar om bidrag från olika medlemmar och lokala aktörer – Regionförbundet Sörmland har gett bidrag om 200 000 kronor, och Strängnäs kommun har anslagit 400 000 kronor för treårsperioden.
   Den insamling som Strengnäs Tidning och Eskilstuna-Kuriren har startat är väldigt viktig.
  Den har inbringat bortåt 100 000 kronor ytterligare.
  Detta är naturligtvis en liten del, men det är viktigt som markering av att det behövs väldigt många som engagerar sig för att just den verksamheten ska få fortsätta.
  Det är ju inte byggnaden utan den verksamhet som Grafikens Hus företräder som är det viktiga i längden. Där håller jag gärna med Hans Ekström (s) och statsrådet Lena Adelsohn-Liljeroth (m) om att byggnaden i Mariefred har spelat en väldigt stor roll för att vi har kunnat föra upp den grafiska verksamheten till den nivå man nu har.

Jag är glad över att kunna säga att verksamheten under alla omständigheter kommer att kunna fortsätta.    Men det är klart att det behövs olika insatser här.
   Jag skulle särskilt vilja fråga statsrådet om brandskyddet för olika kulturella ändamål i framtiden.
   Det är en fråga som aktualiseras genom den här katastrofen."

15 maj 2014: På ROT-se(m)inarium

Inget skatteutskott denna tisdag, i stället ett seminarium om ROT- och RUT-skattesäkningarna (felaktigt benämnda avdrag) i regi av moderaterna.
  Det äger rum i en lokal i riksdagens ledamotshus som heter L4/17.
  Den borde döpas om till Regeringsrummet - för detta rum var under 40 år det rum där ministärerna Palme, Ullsten, Fälldin, Erlander, Per-Albin Hansson och jag tror även Pehrson-Bramstorp, Ekman, Sandler och Lindman, Eden. Branting, Staaff och Hammarskjöld, höll sina regeringssammanträden innan man tågade till Stockholms slott - på somrarna Sofieros slott i Helsingborg - för att ha formella konseljer.
  1932-34 byggdes statsministerns kansli om, Bror Marklunds berömda staty Mor och barn placerades i rotundan 1956, statsministerns kansli flyttade 1981 varför den siste innehavaren på fjärde våningen var Thorbjörn Fälldin.
  Det finns i L4/17 en minnestavla som påminner om att detta var regeringens sammanträdeslokal under decennier.
  Jag skall återkomma till den.
  Denna dag leds seminariet av Henrik von Sydow (m), ordförande i skatteutskottet. Pia Blanck Törnroos från Skatteverket deltar också, liksom företrädade för Almega (Ulf Lindberg), Målarmästarna (Bengt Dahl i Växjö) och en kvinnlig hotellföretagare från Tällberg, Petra, jag vet inte om hon har något efternamn, det är ju inte så vanligt numera.
  Seminariet avslutas med en debatt - eller meningsutbyte - mellan Maria Abrahamsson (m) och Mats Pertoft (mp).
  Det förtjänar ju erinras om att miljöpartiet bytt åsikt om skattesänkningen sedan 2010. Då ville partiet avskaffa den. Nu vill man tvärtom öka den.
  Jag säger som i Lukas 15:1 Det blir större glädje i him­len över en en­da syn­da­re som omvänder sig än över nit­tio­nio rättfärdi­ga som in­te behöver omvända sig.




14 april 2014: En dag på jobbet

Deet är inga riksdagssammanträden denna dag, man hinner göra annat - vilket består i att rafsa bland alltför många papper som samlats i det papperslösa samhället, att leta filer i datorn och om tid ges fundera på politikens möjligheter att göra Sverige bättre.
  I övrmorgon presenteras 2014 års vårproposition, om det är ett mästerverk eller inte får vi se.
  En sak vet jag: Den kommer att presenteras som ett misslyckande från regeringen, oppositionen vill ha en budget med mindre utgifter och mer åtgärder.
  Det går inte ihop men passar den opportunistiska oppositionens syften.
  När hörde ni förresten ett tydligt, sifferbelagt, påstående från Stefan Löfven (s) eller Jonas Sjöstedt (v)?
  Nu är de på träningsläger - men hur ser A-laget (arbetarlaget) ut?

14 april: Kommer 2

14 april: Kommer 1

13 april 2014: Dagens Agenda

Dagens Agenda speglar en osannolik verklighet. Syrien, inbördeskrig, flyktingar. Drunkningar. Motstånd mot att göra något. Ett av många människoöden - ständigt nya tragedier när flyktingar från ett Syrien utan hopp om ett värdigt liv flyr över Medelhavet.
  I Agendareportage är Sverige målet. En flykting med Sverige som mål, Jimmy, har när släktingar som drunknat utanför en grekisk ö.
  Grekland är stängt. Bulgariens gräns är stängd. Intervjun med EU-kommissionären Cecilia Malmström visar på hennes engagemang men de flesta medlemsstaters ovilja eller snarare motstånd att bistå ens Syrien.
  Det finns överallt i världen flyktingmotstånd.
  Tur att Erik Almqvist (sd) blev mottagen i Ungern, att Markus Wiechel (sd) under sex år fick vistas i USA, att en riksdagsledamot (sd) gift sig med en rysk fru, att en annan riksdagsledamot (sd) har Ungern som födelseland, att sd:s kulturpolitiska talesmans man fick utvandra från Polen till Sverige eller att en annan riksdagsledamot (sd) hade lyckan att Sverige tog emot hans mamma undan judeförföljelserna i Polen under 1960-talet ...
   Så blir det en annan debatt. Hur skall klimatet ska räddas?
  Vad kan Sverige göra?
  Det blir nästan parodiskt när EU-parlamenterikern Christofer Fjellner (m) i debatt med kandidaten Malin Björk (v) försöker tydliggöra Sveriges påverkansmöjlighet i världen.
  Problemet finns ju inte i vårt land utan i länderna utanför, oftast de nuvarande eller tidigare socialistiska lyckorikena, som Ryssland eller Kina.
  Så åter denne Jimmie Åkesson - nu är det trakasserierna vid arbetsplatsbesök som nagelfars.
  Det är just uppmärksamhet kring politikens former som gör att sd kan upprätthålla sitt martyrskap.
  Jag ser ju alla dessa Säpo-medarbetare som skall se till att vanliga parlamentarikers säkerhet garanteras. Det är möjligt att det behövs, det vet Säpo bäst. Men under alla förhållanden bidrar dessa förmenta eller riktiga hot hela tiden till att cementera bilden av Sverigdemokraterna som ett udda parti som vissa skall tycka synd om.
   Min lördagsfråga kvarstår:
   Vill sd:s väljare att Jimmie Åkesson skall bli statsminister?
  Betyg på Agenda denna kväll: Sisådär, två stjärnor av fem, det måste bli avdrag för bidraget till att hålla upp martyskapet hos sverigdemokraterna.

13 april: Kommer 2

13 april: Kommer 1

12 april 2014: Ska Åkesson bli statsminister?

När jag fundrar på det politiska läget går det ju inte att undgå att lägga märke till att sverigedemokraterna, som under fyra år inte har lärt sig hälsa i riksdagen kan jag meddela, på alla upptänkliga sätt vårdar sitt martyrskap. Det är tårtor, mötesstörningar, protester, uteslutningar, konstiga uttalanden, nya incidenter som har symbolvärde men intet säger om partiets politik.
  För Jimmie Åkesson är dessa former hans och partiets livsluft.
  Utan bråket kring politikens form - hot, trakasserier - skulle intet om partiet skrivas. Partiets ekonomiska politik har ju inget med verkligheten att göra, partiet kan inte svara på vilka 10 procent av invandrarna som skall få stanna, man vädjar till Europa när det passar, gör upp med socialdemokraterna när det passar.
  Vad vill partiets väljare?
  Att Jimmie Åkesson skall leda Sverige och bli statsminister?
  Det röstar man ju för om man röstar på Sverigedemokraterna.

12 april Kommer 2

12 april Kommer 1

12 april 2014: Folkvagnen kommer

Man skulle kunna tänka sig att det handlar om Volkswagens försök att köpa Scania - som jag i grunden tror är bra för lastbilsproduktionen i Södertälje eftersom Volkswagen är en seriös lastbilstillverkare men som jag ändock är skeptisk till, av rent nationalistiska skäl. Vi behöver jobb och utveckling kvar i Sverige - att företagsledningarna flyttar med kapitalet utomlands är bekymmersamt.
  Nu handlar det emellertid om folkpartiets folkvagn i Danderyd: Den är ute på årets första valturne, vid Mörby centrum. Min kamera krånglar men här är en bild från tidigare tillfälle.
Folkvagnen väcker uppseende med sina två ögon och det leder till goda kontakter: Vi ger oss inte!

11 april: Kommer 2

11 april: Kommer 1

11 april 2014: Riksbanken

Jag har ju den stora äran att tillhöra riksbanksfullmäktige, nu andra sammanträdet. Allan Widman, advokaten från Malmö, är åter förhindrad och jag tjänstgör alltså för andra gången i rad som ledamot.
  Denna gång är det utöver sedvanliga rapporter, bland annat om säkerhet i banken, fråga om att fastställa - eller närmare bestämt exakt vem det är som fastställer - riksbankens resultat. Riksbanksdirektionen eller fullmäktige? Saken får utredas, formellt är det en fråga, reellt ingen. Två miljarder får Svenska staten från riksbanken för 2013, mindre än tidigare år, men sett ur vad som varit på valutamarknaderna helt i sin ordning.
  Riksbanken är dock, som ett riksdagens organ, inte ute efter att förse staten med pengar utan att hålla inflationen för alla medborgare på 2 procent.
  Det har banken inte nått upp till, kan man säga, och för det har kritiken utanför riksbanken varit hård.
  Jag delar inte kritiken. Riksbanken kan aldrig agera som om världen utanför inte funnes och tar man det i beaktande har penningpolitiken varit väl avvägd.
  Att som vänsterpartiet och LO vill sänka räntan för att öka sysselsättningen är som en Döbelns medicin: Lindrar för stunden men gör sjufalt värre senare.
  Sverige bör inte efterlikna Grekland.
  Men jag tror inte att vänsterpartiet förstår att deras politik, som liknar Karl XI:s sätt att finansiera verksamheten - reduktion av landets tillgångar - gör att man i längden verkar för att vartenda jobb försvinner från landet.

11 april: Dagens interpellationer (kommer)

söndag 4 maj 2014

10 april 2014: Ett inlägg från 1994

Inför EU-omröstningen i Sverige den 13 november 1994 höll Per Ahlmark, f.d. partiledare (fp) och 1976-78 vice statsminister, ett tal om Ja till EU ) november 1994).
  Jag har det - jag ver NU-redaktör då - kvar, det är läsvärt ännu, inte minst inför 2014 EU-parlamentsval den 25 maj och oroligheterna skapade av Putinland i Europa.
  Håll till godo:

Per Ahlmark den 9 november 1994

EU, demokratin och den 9 november 1994

Dagen efter Berlinmurens fall förklarade en rad journalister över hela världen: nu är datumet den 9 november del av tysk historia.
  Författaren Elie Wiesel, som en gång överlevde Auschwitz och för åtta år sedan fick Nobels fredspris, svarade omedelbart i New York Times:
  - Den 9 november har länge varit del av tysk historia.
  Den 9 november 1938 var Kristallnatten, upptakten till Förintelsen av Europas judar. Den natten brändes och förstördes tusentals synagogor och judiska affärer över hela Tyskland. Drygt 30.000 judar arresterades och fördes till koncentrationsläger. Mellan 2.000 och 3.000 av dem fick sätta livet till.
  Kristallnatten gjorde klart för hela världen att judarna inte skulle möta någon som helst barmhärtighet i Tyskland. Hitlers rike visade i handling att det var redo att systematiskt mörda och bränna sönder dem som nazismen ansåg var "undermänniskor".

Vår fråga i dag: Vilket 9 november skall bli symbolen för Europas framtid?
  Är det frihetsvågen, nerrivandet av fängelsemurar för hela folk, demokratins 9 november? Eller är det den politiska mobbens stora natt, tyrannernas demonstration av att de inte erkände några plikter eller hämningar, rasgalenskapens explosion mitt i Europa?
  En gång, 1938, blev alltså den 9 november tecknet på att den då starkare totalitära makten i Europas historia höll på att formera sig för ett angrepp på hela vår civilisation.
  Nästa gång, 1989, var den 9 november beviset på att ett ännu mer omfattande totalitärt imperium, det sovjetiska, kunde besegrar utan krig och blodbad.
  Skall vi under kommande årtionden främst påminnas om frihetens 9 november eller förstörelsens?
                                                           *
Jean Monnet, Robert Schumann och andra Europarörelsens pionjärer menade att de båda världskriget hade givit dem åtminstone tre uppdrag:
  1. Bygg ekonomin i det sönderslagna Västeuropa så metodiskt och långsiktigt som möjligt. Ty bara i länder, där människor har hopp om framtiden och ett visst välstånd, kan friheten överleva de kriser som alltid kommer.
  2. Stärk demokratins institutioner, partier och idéer; se till att den del av Europa som inte har ocksuperats av kommuniststaterna, vilar på rättssäkerhet och folkstyre; bekämpa extremisterna till höger och vänster.
  3. Se till att aldrig mer ett storkrig bryter ut mellan Tyskland och Franrike! Integrera deras indsutrier och ekonomier i varandra, främst på kol- och stålområdet. Ty också vid konflikter mellan dessa länder skall de inte KUNNA gå i krig mot varandra. Låt Västeuropas stater samverka i övernationella organ, så att en europeisk identitet och en nationell indentitet i varje land kan leva sida vid sida.

Visst har vi sett åtskilliga bakslag för Europatanken under de drygt fyra årtionden, då den har satt sin prägel på vår världsdel. Visst kan vi ha olika meningar om Maastrichtfördraget och hur WU skall fullföljas.
   Men det stora är så överväldigande att vi lätt glömmer det. Västeuropas har uppnått en levnadsstandard för sina medborgare som skulle ha uppfattats som en absurd utopi om någon hade beskrivit den efter andra världskrigets slut. Västeuropa har byggt en väldig och hela tiden växande marknad.
  Och Västeuropa har genom demokratiska beslut fört ett stort antal länder in i en ekonomisk och politisk samverkan utan motsvarighet i något tidigare århundrade.

För 20-25 år sedan plågades tre europeiska sydländer av inhemska dikatatorer - Grekland under överstarna, Portugal under kolonialkrig, Spanien under Francoregimen. På 1970-talet befriade sig dessa tre nationer. Redan före Berlinsmurens fall vilade därmed hela Västeuropa och nästan hela södra Europa på demokratiska institutioner.

Och redan på 1980-talet blev Grekland, Spanien och Portugal medlemmar i de europeiska gemenskaperna.
  - Deras inträde kom snabbt, sade Danmarks förre utrikesminister Uffe Elleman-Jensen när jag frågade honom sommaren 1994. EU-inträdet kom snabbt, sade han, just därför att deras demokrati skulle stärkas efter åren av förtryck. Här handlar det om ett samspel mellan ekonomi och demokrati. Det var dyrt att få in dem, medger Elleman-Jensen, det blev åtskilligt av subventioner.
  Men det var förvisso värt priset.

För ett par veckor sedan åkte jag till ett av de länderna för att lyssna.
  Vad betyder EU för er? frågade jag i Madrid.
  Främst socialister och liberaler svarande: EU har gjort Spanien till ett "normalt" land, vi är inte längre "efterblivna". EU har konsoliderat demokratin hos oss, gjort diktaturen omöjlig. Med EU:s hjälp har vi brutit den isolering som plågat Spanien sedan Napoleonkrigen.
  En socialist i Toledo sade mig: EU har civiliserat den spanska högern, En konservativ i Gamla stan i Madrid menade: EU har moderniserat socialistpartiet och fört det bort från förlegade doktriner. En liberal mande mig: hälsa Sverige att kostnaden för ett land att ställa sig utanför EU på sikt blir enormt hög - ekonomiskt, för miljön, kulturellt, utbildningsmässigt, "andligt".
  Detta är alltså en nation där en miljon människor dödades under inbördeskriget 1936-39, ett land som därefter under trettio år var förnedrat av general Franco och hans diktatur. Med stolthet berättade de nu för mig om spansk pånyttfödelse, där EU hela tiden ingår i dialogen. Också detta är ett europeiskt mirakel.

Vad kan vi lära av det?
  Vi kan lära oss att Östeuropa i dag väntar på en liknande chans. Vid ett ja till EU på söndag får Sverige sitt kanske största utrikespolitiska uppdrag någonsin.
  Då kan vi i samverkan med andra underlätta för Estland, Lettland, Litauen, för Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern men även för Rumänien, Bulgarien och kanske Slovenien, att komma EU allt närmare.
  Samma villkor kommer att ställas på dem som för tio år sedan på Spanien: en stabil demokrati, inga konflikter med grannarna, en fungerande marknadsekonomi.

10 april 2014: Resan till Södertälje

Denna kväll avslutas med debatt om välfärden i SSR Akademikerförbundets regi i Södertälje, lokalen är Södertälje stadshus sessisionsal.
  Debattörer är jag, Lars Ohly (v), Ingela Nylund Watz (s), Roger Tiefensee (c) och Fredrik Schulte (m).
  Lokalen är ganska välbesatt, de som kommit är intresserade.
  Lars Ohly gör ett behjärtansvärt försök att dra gränsen mellan mig och Fredrik Schulte i synen på välfärd - och att det finns skillnader råder ju intet tvivel om: jag är absolut för att försäkringssystemen - dessa enorma liberala uppfinningar som kräver solidarisk finansiering av saker som man inte vet vem de drabbar, olycksfall, sjukdom, arbetslöshet, och där den försäkrade skall veta att man kan lita på försäkringen står förvisso mot inte minst budgetöverväganden hos staten, där skiljer sig inte socialdemokrater från moderater, kanske inte heller vänsterpartister från liberaler, fast på annat sätt: Man måste kunna lita försäkringar.
  Men i övrigt är det gott om löften från Ohly men ännu mer från Ingela Nylund Watz som, om hon tror på vad hon säger - jag vet inte - kommer att få uppleva lyckorikets återkomst och allt åt alla bara socialdemokraterna åter vinner makten i Sveriges riksdag. Jag riktigt känner att Lars Ohly blir trött bara han hör på alla fagra röda löften - han är själv en f.d. kommunistisk agitator som uppenbart bär på åtskilligt liberalt tankegods när man skrapar lite på ytan: jag undrar hur mycket han litar på socialdemokraterna - och deras goda vilja?
  SSR har en trevlig present: Godis. Inslaget i en pappersverktygslåda
 En god och kul idé!
 (Kanske gillas den särskilt av tandläkare eftersom tandtroll kan finnas i verktygslådan?)

10 april Debatt och beslut (kommer)

10 april Kommer 2

10 april Sku kommer

10 april Kommer 1

10 april 2014: Uppfinnarmöte (kommer)

9 april Förutsebart! (kommer)

9 april Kommer 2

9 april Kommer 1

torsdag 1 maj 2014

9 april 2014: Lathund

Vad är en Lathund?

  Var lugn, jag vet.
  Ty redan 1977 klargjorde Torsten Ehrenmark (Årets Ehrenmark: Lustigt nog, Askild&Kärnekull) saken:
Lathunden
Att vi skulle få en hund som är lat.
  Han sover hela dagarna på rygg med benen i vädret och vänster framtass graciöst spretande som lillfingret på ett tedrickande salongslejon.
  Han kommer uppvacklande endast till måltiderna, sur, sömning och misstänksam som om han väntade sig att bli förgiftad.
  Och han utgår ifrån att vi, hans tjänstefolk, har tagit för oss de bästa bitarna och serverar honom rasket.

Så nu vet ni vad en Lathund är.
   Namnet är Gäsper.

9 april 2014: Det finns bara en lösning: Förbjud!

Enligt tidningen Dagens Nyheter (lib) inträffade under 2013 cirka 10.000 cykelolyckor i Sverige.
  Upprörande!
  Det finns bara en lösning: Förbjud cykling!

9 april 2014: För 74 år sedan

Få i Sverige har numera särskild relation till dagen.
  Men den 9 april 1940 överföll Hitler-Tyskland såväl Danmark som Norge, våra kära grannländer blev inte befriade förrän Tredje riket - ett av historiens värsta dårskapsuppfinningar med folkmord som särskild specialitet - föll den 8 maj 1945.

8 april Kommer 2

8 april Kommer 1

8 april 2014: Riksdagsgrupp med propp

Eftersom det den 9 april är dagen för vårpropositionens avlämnande, handlar dagens riksdagsgrupp, som leds av Johan Pehrson men med partiordföranden Jan Björklund som föredragande, helt om 2014 års vårprosition.
  Huvudbudskapet är två:
  Inga höjda skatter på arbete - bra.
  Vi i Sverige måste samla - spara - för att kunna stå emot sämre tider - ocks bra.
  Att i stort sett alla pengar som satsas går till utbildning är närmast självklart.
  Och visst är det roligt att alla partier nu vill satsa.
  Folkpartiet har haft utbildning som viktigaste fråga sedan 1997.
  Det tog bara sjutton år innan övriga partier förstått att skolans kvalitet för den enskilde är den viktigaste politiska frågan för Sverige nu och i framtiden.
  Om olyckan skulle vara framme och Stefan Löfven blir statsminister, kan jag lova en sak: Inget reellt kommer att ändras tillbaka i skolpolitiken, däremot kommer de tomma tunnorna att användas flitigt och ljudligt.

8 april 2014: Barngruppernas storlek

Denna eftermiddag debatterar statsrådet Maria Arnholm (fp) flitigt, bland annat mot Ibrahim Baylan (s) om barngruppernas storlek.
  Eftersom detta en intressant debatt för föräldrar, barn, lärare, staten och inte minst kommunalpolitiker, tar jag mig friheten att tillföra debatten några fler fakta, att Ibbe Baylan ogillar sådana ting räknar jag med och står ut med eftersom jag är reellt oroad över utvecklingen i förskolan.
  Herr Baylan bryr sig inte om verkligheten, det är inget problem för honom, däremot hans kommunalpolitiska vänner (s), de känner verkligheten.
  Men här hela debatten:
  Maria Arnholm (fp):
  Fru talman!
  Ibrahim Baylan har frågat mig om jag tänker se till att rekommendationen om max 15 barn per barngrupp återinförs samt vilka åtgärder jag tänker vidta för att barngrupperna i förskolan inte ska vara större än 15 barn.
  Det är inte regeringen utan myndigheten, det vill säga Statens skolverk, som utformar och beslutar om allmänna råd för förskolan. Det riktmärke för en gruppstorlek om ca 15 barn som Ibrahim Baylan hänvisar till fanns i en kommentar till det tidigare allmänna råd för kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) som Skolverket beslutat om. Råden är rekommendationer om hur huvudmän och personal i förskolan kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna.
  Den förändring som Ibrahim Baylan pekar på finns i den kommentar som följer efter de allmänna råden och som syftar till att underlätta förståelsen av råden (SKOLFS 2013:179). Där anger Skolverket, precis som i den tidigare kommentaren, att en gruppstorlek eller personaltäthet som är lämplig vid en förskola inte behöver vara det vid en annan. Även vid en och samma förskola kan gruppstorlek och personaltäthet behöva variera utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är optimal i alla sammanhang. Huvudmannen ska dock alltid följa skollagen (2010:800) och se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek.
  Jag delar Ibrahim Baylans oro för att barngrupper kan bli för stora. I det utbildningspaket som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen finns ett antal åtgärder som syftar till att höja kvaliteten i förskolan. En viktig förutsättning för att förskolan ska bidra till barns allsidiga utveckling och till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten är att barngrupperna, särskilt för de yngsta barnen, har en lämplig storlek. Det är huvudmännens ansvar att se till att så är fallet. För att stödja huvudmännen avser regeringen att föreslå att riktade resurser om 125 miljoner kronor per år tillförs 2015–2017.
  Regeringen avser också att föreslå en förstärkning av Skolinspektionens tillsyn över förskolan med fokus på kvalitet och måluppfyllelse. Den nuvarande tillsynen ska kompletteras med regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor när man gör sin regelbundna tillsyn i varje kommun. Dessutom vill vi att Skolinspektionen ska genomföra en särskild treårig kvalitetsgranskning i vilken även relevanta utvecklingsområden ska lyftas fram. Barngruppernas storlek ska särskilt analyseras.
  Utbildade förskollärare spelar en nyckelroll i kunskapssamhället. Det är förskollärarna, tillsammans med övrig personal, som gör att den svenska förskolan håller hög kvalitet. Sedan den nya förskollärarutbildningen infördes 2011 har också söktrycket ökat rejält i hela landet. Jag håller med Ibrahim Baylan om att antalet förskollärare behöver öka.
   Regeringen beslutade därför att fyra lärosäten i Stockholmsregionen inom ramen för sina befintliga resurser ska öka antalet nybörjarplatser med en dryg fjärdedel på förskollärarutbildningen från 2013. Det gör det möjligt att anställa drygt 2 000 fler utbildade förskollärare inom en tioårsperiod.
  Utöver detta vill regeringen bygga ut förskollärarutbildningen i hela landet med 800 nybörjarplatser och har för avsikt att i samband med budgetpropositionen för 2015 föreslå medel för detta från 2015. Regeringens bedömning är att ökningen kan börja ske 2014. Vi ökar därmed utbildningen med ytterligare knappt 25 procent från dagens ca 3 300 nybörjarstudenter. Även detta kommer att ingå i regeringens avsiktsförklaring i den ekonomiska vårpropositionen. Vidare vill vi satsa på personalens kompetens. Regeringen avser därför att föreslå att Förskolelyftet förlängs till och med 2018. För att utveckla förskolechefernas pedagogiska ledarskap avser regeringen att föreslå att ett förskolechefslyft införs 2015–2018.
  Sammanlagt omfattar satsningarna på förskolans kvalitet 650 miljoner kronor 2015–2018, exklusive fler utbildningsplatser till förskollärare.

Ibrahim Baylan (s):
Fru talman!
Jag tackar statsrådet för svaret. Tyvärr har jag dock inte fått svar på mina frågor, så jag börjar om igen.
   Bakgrunden till min interpellation är att vi i dag ser en utveckling där antalet stora barngrupper ökar kraftigt. Enligt Skolverket har det ökat med närmare 50 procent de senaste sju åren. Statsrådet har självklart rätt i att det inte går att dra en generell gräns och säga att en viss lärartäthet är perfekt för verksamheten. Men statsrådet måste väl ändå hålla med om att om grupperna blir för stora är det svårt för förskollärare och barnskötare att kunna hävda kvaliteten i verksamheten, att se till att det är tryggt och att barnen är i en lärandemiljö där de med lek och lust får lära sig nya saker och lägga grunden för det som förhoppningsvis ska bli ett livslångt lärande.
  I dag är förskolans verksamhet väldigt uppskattad bland föräldrar. Den är en av de mest uppskattade offentliga verksamheter vi har. Men risken är att detta urholkas om vi har en utveckling där ekonomin tvingar upp gruppstorlekarna i förskolan, särskilt i det läge som vi har nu, där det föds allt fler barn, någonting som i grund och botten är positivt.
  Det är mot den här bakgrunden jag har ställt min fråga om att Skolverket mitt i den här utvecklingen väljer att ta bort den rekommendation som funnits i de allmänna råden. Statsrådet svarar att det här är någonting som Skolverket helt och hållet både kommit på själv och avskaffar själv. Nu är det inte riktigt så. Det är inte en korrekt historiebeskrivning. Bakgrunden till de allmänna råden är en proposition som den dåvarande socialdemokratiska regeringen lämnade till riksdagen om att Skolverket skulle ta fram rekommendationer om kvaliteten i förskolan. Riksdagen beslutade också så. Det var i samband med detta som de allmänna råden kom fram.
  Det är mot den bakgrunden jag vill ställa en konkret fråga till Maria Arnholm. Eftersom rekommendationen togs fram efter ett regeringsbeslut om att Skolverket skulle ta fram sådana här kvalitetskriterier och rekommendationer är min fråga: Var det här beslutet förankrat i regeringen? Förankrade Skolverket detta i regeringen när man tog beslutet om att ta bort rekommendationen om 15 barn i småbarnsgrupperna? Det är min första fråga.
   Det andra som jag skulle vilja fråga statsrådet om gäller den utveckling som just nu pågår. Delar ministern vår oro över att grupperna kan bli mycket större nu när det inte heller finns någon nationell rekommendation om gruppstorlekarna? Vi vet, som sagt, att det föds väldigt många barn. Risken är stor, i ett läge när det saknas förskollärare, att man knökar in ett barn till i gruppen. Och det riskerar på sikt att urholka verksamheten.
   Den satsning som statsrådet nu redogör för i kammaren, i det här interpellationssvaret, nämligen att man satsar 125 miljoner per år från 2015 fram till 2018, kan låta imponerande. Men det är inte särskilt imponerande, för 125 miljoner per år räcker till en ny förskollärare per 40:e förskola, statsrådet. Det är inte mycket till kvalitetshöjning.

Gunnar Andrén (fp):
Fru talman!
Det kan vara bra att ha varit kommunalpolitiskt verksam i ett antal år, 15 år i fullmäktige, och att ha brottats med olika budgetar.
   Min ingång i denna debatt är inte i första hand den pedagogiska verksamheten, även om den är oerhört viktig, liksom att vi har en utbyggd barnomsorg.
  Detta initierades en gång i tiden av Bonnie Bernström och Birgitta Dahl, dels för att verksamheten för barnen skulle bli bra, dels för att många kvinnor skulle kunna bli ekonomiskt verksamma i arbetslivet.
  Det finns samverkande orsaker till detta och samverkande grunder.
  Det är väldigt bra.

Jag vill, fru talman, lyfta fram en annan aspekt på detta, nämligen hur det ser ut ute i kommunerna, inte minst efter maxtaxans införande.
  Fru talman!
  Jag satt i någonting så fint som Utjämningskommittén.08 och försökte diskutera den här saken. Det var omöjligt inför valet 2010. Nu står vi inför valet 2014. Det är inte lättare nu.
   Men kostnaderna för kommunerna för barnomsorgen har ökat något alldeles våldsamt. Jag tog mig friheten att ta fram de siffror som är relevanta, nämligen vad det kostar totalt sett för kommunerna. Jag valde då tre år: 2001, 2006 och 2012, som är det senaste året.
   År 2001 kostade förskolan – nu tar jag bort all annan pedagogisk verksamhet – 27.344.000.000 kr. Självfinansieringsgraden i kommunerna var 16 procent. 84 procent betalades direkt över kommunalskatten.
   År 2006, när maxtaxan hade fungerat ett antal år, hade kostnaderna vuxit till 40.947.000.000. Självfinansieringsgraden var nu 8 procent, det vill säga 92 procent var kostnader över kommunalskatten.
  År 2012, det senaste året som jag känner till, hade kostnaderna ökat till 59.773.000 000. Nu var självfinansieringsgraden nere på 7 procent, det vill säga 93 procent av barnomsorgen bekostades via kommunalskatten.

Det här, fru talman, möter kommunerna på ett sätt som ingen av oss gillar, nämligen genom större barngrupper.
   Man är så pressad av att självfinansieringsgraden i barnomsorgen ständigt går nedåt.

I mitt lilla parti, som även statsrådet tillhör, har jag länge pläderat för att vi åtminstone skulle få en indexreglering av maxtaxan. Annars blir resultatet att barngrupperna blir större – så är det i varje kommun – eller att man tar pengar från andra verksamheter, till exempel äldreomsorgen.

Detta är en annan infallsvinkel, men jag ville fästa kammarens ledamöters uppmärksamhet på att det finns andra aspekter när det gäller att vi ska få en bättre barnomsorg.
   Det är bra för barnen.
   Och inte minst för jämställdheten är det oerhört viktigt att vi har en bra barnomsorg, som ger många kvinnor möjlighet till egen försörjning.

Maria Arnholm (fp):
Fru talman!
Jag vill tacka min partivän Gunnar Andrén för att han åskådliggör vilken satsning som sker från Sveriges kommuners sida på förskolan.
   Sedan 2006 har antalet barn i förskolan ökat från i runda slängar 400 000 till 500 000 – detta samtidigt som mycket nöjda föräldrar är ännu nöjdare. Nöjdhetssiffrorna har gått upp under den här perioden.

Vi har höjt andelen förskollärare.
   Vi har en ny läroplan för förskolan som har tagits väl emot i verksamheterna och som också – det har man mätt – är mycket känd och uppskattad av föräldrarna.

Det avsätts mer resurser per barn i förskolan nu än vad det gjorde 2006. Förskolan har mycket som talar för sig, men av skäl som bland annat Gunnar Andrén pekar på finns det en press på kommunerna att göra grupperna för stora. Den oron delar jag verkligen.

Man kan titta på hur det ser ut i Skolverkets statistik. Barngrupperna har varit lika stora i genomsnitt sedan i början av 90-talet, och personaltätheten har varit lika hög. Men precis som Ibrahim Baylan påpekar har antalet stora grupper ökat på ett oroväckande sätt.

Jag är ute och reser och besöker oerhört många förskolor. Ibland är de här grupperna, som är på 25, inte grupper, utan det är ett organisatoriskt sätt att tala om det. Detta går inte att säga. Det är det som är min och framför allt Skolverkets poäng. Det går inte att ha en siffra och säga att det är den siffran som gäller. Det är de facto så att siffran 15 inte ens har blivit ett golv, utan den är någonting som inte har spelat speciellt stor roll.

Jag vet inte hur det gick till när Ibrahim Baylan satt i Utbildningsdepartementet, men det är Skolverket som bestämmer vad det ska stå i deras föreskrifter. Jag har inte varit en del av detta. Jag har fått förklarat för mig hur man från min myndighet har tänkt, och jag tycker att det är en mycket bra tanke.

Det här går inte att säga, för 15 kan absolut vara en för stor grupp, men det kan också vara en större grupp än 15. Jag menar att när vi ska styra det här från statsmakternas sida är det mycket rimliga föreskrifter man nu har tagit fram. Huvudmannen måste göra en barnkonsekvensanalys. Det är huvudmannens ansvar att barngrupperna har den storlek som skollagen föreskriver.

Sedan ska vi ha en skolinspektion som följer upp att styrdokumenten följs. Därför kommer regeringen att avsätta särskilda medel för att Skolinspektionen ska kunna intensifiera arbetet. Det gäller de permanenta kontrollerna av förskolor. Men det är också i en särskild satsning extra mycket medel för att man även ska kunna göra tillräckligt med stickprov.

Därutöver, för att vi verkligen ska sätta ord och pengar på vår oro, tillförs det specialdestinerade bidraget för att man ska satsa på kvaliteten. Det räcker inte till allt, men ingenting kan räcka till allt. Det här är en tydlig satsning på en väl fungerande verksamhet som måste vara lika väl fungerande över hela landet.

Ibrahim Baylan (s):
Fru talman!
Av statsrådets svar får man ett tydligt besked. Borttagandet av den här rekommendationen bygger på en bra tanke – för att citera statsrådet. Då tar jag för givet att detta var förankrat, i alla fall så pass att Utbildningsdepartementet var medvetet om att Skolverket höll på med den här förändringen.

Då är min fråga till statsrådet:
   Tror statsrådet att grupperna blir större eller mindre efter beslutet om att ta bort rekommendationen om 15 barn i småbarnsgrupper ur de allmänna råden? Det är en konkret fråga.

Den andra fråga jag har är föranledd av Gunnar Andréns inlägg, som jag tolkar som något slags plädering eller argument för att höja maxtaxan.
   Är det också regeringens uppfattning att föräldrar ska betala mer för att ha barnen i förskolan?
  Det finns en bristande kvalitet, och statsrådet tillstår också att antalet stora barngrupper ökar kraftigt i den svenska förskolan. Är detta någonting som föräldrarna själva ska betala genom högre avgifter?
   Det är min andra konkreta fråga.

Statsrådet framhåller att kvalitetssatsningen på 125 miljoner inte kan räcka till allt. Nej, det är ett sanningens ord. Jag tror inte heller att det är någon som ställer krav på att regeringen ska komma med förslag som täcker allt. Men ni sänker först skatterna med i runda tal 135 miljarder kronor per år. Sedan, efter dessa åtta år, föreslår ni 125 miljoner för att stärka kvaliteten i förskolan och för att stimulera till mindre barngrupper. Då blir det lite lätt komiskt när man räknar fram – vilket går lätt att göra – att det räcker till att anställa en ny förskollärare på var 40:e förskola. Det är inte mycket till kvalitetssatsning, särskilt inte om man sätter det i relation till det som regeringen ändå har prioriterat i åtta års tid, nämligen skattesänkningar i varje budget.

Fru talman!
   Jag har två frågor. Eftersom statsrådet tyckte att det var en bra tanke som Skolverket hade när man tog bort rekommendationen är min första konkreta fråga: Blir grupperna större eller mindre efter detta beslut, tror statsrådet?

Min andra fråga, efter Gunnar Andréns inlägg, är:
   Är det verkligen regeringens uppfattning att maxtaxan ska höjas så att föräldrar ska betala mer för att barnen ska vara i förskolan och för att vi ska kunna garantera en hög kvalitet i förskolan?

Maria Arnholm (fp):
Fru talman!
Jag kan börja med den sista frågan, Ibrahim Baylan: Nej, det är inte regeringens uppfattning. Jag tycker att det är en förmån i politiken att man kan ha ett samtal på det här viset. En ledamot kan berätta hur han ser det hela ur ett perspektiv – det kommunala.
  Det kan verkligen väcka en berättigad fråga eftersom Gunnar Andrén representerar Folkpartiet, som också finns i alliansregeringen. Jag kan alltså svara på detta: Nej, det är inte regeringens uppfattning.

Eftersom jag är lite ny i politiken kan jag inte förstå vad det är som gör att Ibrahim Baylan inte hör vad jag säger. Jag ska upprepa det en gång till. Jag vet inte hur det var när du satt i Utbildningsdepartementet. Men Skolverket gör sina rekommendationer, och sedan informerar de oss i efterhand om vad de har gjort. Då händer det ibland, till exempel i det här fallet, att statsrådet tycker att det är en bra tanke.

Jag står fast vid detta. Jag tror – och det är därför jag tycker att det är en bra tanke – att om man har rekommendationer som man kan få möjlighet att implementera ordentligt och som kräver en barnkonsekvensanalys kan man parallellt med detta öka Skolinspektionens resurser och uppdrag att följa upp att detta blir av. Dessutom inför man ett stimulansbidrag på 125 miljoner. Jag har inte hört – jag kanske har missat det – vad Ibrahim Baylan och Socialdemokraterna föreslår i stället. Men vi har finansierat 125 miljoner som vi vill satsa på detta.

Mitt svar på den första frågan är att jag tror att allt detta kan samverka till att barngrupperna i längden blir mindre.

Ibrahim Baylan (s):
Fru talman!
Jag tackar statsrådet för konkreta svar. Det hör inte till vanligheterna i den här kammaren att man får svar från statsråd på de frågor som man ställer. Därför uppskattar jag detta.

Anledningen till att jag ställde frågan om förankring hos regeringen är naturligtvis att ordningen i regeringar – både i tidigare och jag antar också i den nuvarande – är att beslut som har tillkommit efter regeringsuppdrag inte tas bort utan att man har en dialog med regeringen, oavsett vilken färg den må ha för tillfället. Sådan har ordningen varit, och det är därför jag ställer frågan om huruvida det har varit så också vid det här tillfället.

Jag har lite svårt att tolka statsrådet. Å ena sidan säger hon att man har haft en dialog, å andra sidan säger hon i det senare inlägget att det skedde efteråt. Betyder det alltså att det inte var förankrat hos regeringen?

Anledningen till att jag ställer frågan om maxtaxan är inte bara Gunnar Andréns plädering här i kammaren. Det är också föranlett av att ett av regeringens partier, Kristdemokraterna, har lagt fram detta som ett konkret förslag. Man vill höja maxtaxan för att kunna göra en kvalitetssatsning i förskolan.

Det är en av anledningarna till att jag väcker frågan igen: Är detta någonting som regeringen står bakom eller inte?
   Jag fick ett konkret svar från statsrådet – att regeringen, i det här fallet statsrådet Maria Arnholm, avfärdar både Gunnar Andréns förslag och Kristdemokraternas förslag. Är det rätt uppfattat?

Maria Arnholm (fp):
Fru talman!
Jag har svårt att förstå vad som är oklart i mitt svar, Ibrahim Baylan. Jag har fått information av Anna Ekström om hur Skolverket har utformat rekommendationerna när de var utformade.

Jag har stor respekt för att man måste resonera om sådant som Gunnar Andrén och Kristdemokraterna har lyft fram:
   Vi har en minskande självfinansieringsgrad på grund av att vi inte har indexerat maxtaxan.
  Samtidigt måste man i den andra vågskålen lägga det bekymmer det innebär för redan hårt pressade barnfamiljer om man skulle höja de avgifter som de nu betalar. I denna avvägning har regeringen tagit ställning för att inte indexreglera maxtaxorna.
   Jag tycker att det var kul att få stå här och prata om en fråga som jag verkligen brinner för. Svensk förskola, fru talman, är ett av flaggskeppen i det som vi har utvecklat i Sverige tillsammans. Den går på export, den är en förebild och den är något att drömma om för kvinnor och män och föräldrar runt om i hela världen – också i närliggande länder.
   Jag är stolt över att vara minister över förskolan, och jag känner mig övertygad om att med de 650 miljoner vi nu satsar på alltifrån 25 procent fler förskollärarplatser i utbildningarna till en skarpare kontroll från Skolinspektionen kommer att göra den ännu bättre.