söndag 28 februari 2016

28 februari 2016: Om Olof Palme, skrivet 1986


Krönika i SvD söndagen den 15 mars 1986 då Olof Palme begravdes



Ögonblickets verk i historiens ljus



DET känns dystert denna marssöndag.

  Grått, overkligt, tomt, eländigt.

  Jag tror att det kan vara värdefullt att försöka klara ut varför så många känner detsamma.

  Visst kan det dödande skottet på Sveavägen sägas ha varit riktat mot den svenska demokratin, men hur högt vi än skattar vårt svenska samhällssystem har nog sorgen haft en djupare dimension än så.

  För alla hade vi en personlig  relation till Olof Palme.

  Han debatterade, engagerade, hatades, risade, rosade. Hur ofta satte vi inte våra egna åsikter i relation just till Olof Palmes?

  Även de många som inte var bekanta med honom, tyckte sig ha lärt känna honom. Via TV-apparaten hemma i vardagsrummet kunde var svensk bilda sig en personlig uppfattning om inte bara politikern Olof Palme utan också om människan Olof Palme. Han bara fanns där, mest var och varannan dag.

  Därför kan många som aldrig ens träffat Olof Palme, än mindre kanske delat hans politiska åsikter, känna sorg när han så brutalt rycks bort.

  Minns att sorg är något mer än ledsnad. Sorg kan man känna när en anhörig har gått bort, likaså en nära vän.

  Det är därför som Olof Palme, som ingen annan politiker omstridd och samtidigt älskande striden, sörjs i hela Sveriges land.



JAG hade förmånen att vara bekant med Olof Palme ett femtontal år, jag tror mig kunna säga att jag kände honom väl under drygt tio år.

  Det är klart att bilden av en människa påverkas av sådant.

  Jag kan förstå att den som endast såg den politiska stridens Olof Palme kunde få en bild av personen Olof Palme som inte var svartvit - och därmed inte rättvisande. För utan att eftersträva det, bidrog Olof Palme själv till att det skapades motsägelsefulla bilder av honom.

  Men lika litet som den strikt privata bilden av Olof Palme utgör hela sanningen, kan denna sanning sökas i hans offentliga gärning.

  Det som nu är svart och vitt, kommer att i historiens ljus tona fram i samtidigt både klarare och diffusare kulörer.



DE SENASTE dagarna har det funnits ett farligt behöv av att idealisera och idolisera Olof Palme efter det illdåd som han – och inte minst hans närmaste – utsatts för. Jag tror emellertid att han djupt skulle ogillat åtskilligt i den heroiserade bild som nu målas upp. 

  Med sina visioner om en rättvisare bättre värld var Olof Palme minst av allt en vän av ideologisk fred.

  I personliga relationer visade han stor respekt för företeelser som vänfasthet och omtanke, mänsklig värdighet, engagemang och lidelse. Samtidigt var han ytterst bestämd då det gällde att värna – hans mest använda ord – det som han trodde på, både vad gäller politiska mål och metoder.

  Makt hade för Olof Palme inget egenvärde. Därför sökte han sällan, kanske aldrig, någon personlig vinning av sitt politiska arbete. Men lika lite dolde han att makten var nödvändig för att nå dit han och socialdemokratiska partiet strävade.

  Den ideologiska striden blev grunden för eftersträvad politisk makt.



OLOF PALME hade en vass tunga.

  Den politiska debatten var för Olof Palme mer än just debatt: den var en konstart. Den fria debatten hör demokratin till. Medborgarna ges valmöjligheter, politikernas argument vässas.

  Men det är en sak att bli retorikens mästare – en annan att bli dess fånge. Med sitt rika intellekt i kombination  med blixtrande uttrycksförmåga lyckades Olof Palme stundom genom dramatiska verbala sammanställningar renodla politiska ställningstagande som ingen annan. Likt konstnärer bredde han ibland på en alltför gräll nyans.



MEN även om Olof Palme säkert insåg att ett eller annat som undsluppit honom varit överilat, är jag inte säker på att han därmed insåg hur han därigenom emellanåt kom att såra meningsmotståndare. Såren, svära att läka, uppstod framför allt då Olof Palme tillät sig ifrågasätta opponenternas uppriktighet och motiv.

  Detta påverkade och präglade under en följd av år det politiska klimatet – och det är en viktig förklaring till att ”den utsträckta handen” av den politiska oppositionen inte kom att uppfattas som riktigt ärligt menad.



I DESSA dagar har några av Olof Palmes vänner beskärmat sig över de otidigheter, också skändligheter i uttryckssätten, som han drabbades av. Förvisso har somligt sagts som borde ha förblivit osagt, åtskilligt skrivits som aldrig borde ha satts på pränt.

  Men med den lidelse och det engagemang som Olof Palme gick till verket - och som vi framgent kommer att sakna mer än vi kanske ännu kan föreställa oss – framkallade Olof Palme inte blott högt ställda förväntningar utan också känslor av motsatt slag hos andra.

  Jag kan inte se annat än att de som nu manar fram bilden av att det förelåg ett utbrett hat mot Olof Palme, bortser från att just striden – friläggandet av motsättningarna i samhället mellan olika intressen och ideologier – ingick som en viktig del i Olof Palme syn på hur verkligheten var beskaffad och hur det politiska arbetet borde bedrivas.



MÅNGA är de som de senaste dagarna funnit skäl att i tal och skrift vittna om egna intryck av Olof Palme. Och visst kunde varit frestande att här och nu påminna om personliga sammanträffande.

  Men låt mig i stället sluta med att citera en mening som bränt sig fast i mitt sinne i veckan som gick. Orden är Ulf Adelsohns, från minneshögtiden i riksdagen och gällde meningsskiljaktigheter statsministern och moderatledaren emellan:

  ”Men avståndet  mellan oss också när det var som störst var knappt ens mätbar med de ljusår som skiljer gentemot de krafter, de ideologier och de män som iscensatt detta dåd”.

  För den eller de som släckte Olof Palmes livslåga, kan vi bara känna förakt. Och ändå går livet vidare:

  Ögonblickets verk följs åter av historiens ljus.

Gunnar Andrén

10 maj 2015 Kommer 1

9 maj Kommer 3

9 maj Ingrid Ronne Björkqvist från Anderstrorp

Veterandagen 2012 i riksdagen

9 maj Kommer 2

9 maj Karl-Erik Strömberg i Botkyrka

Partisekreterare Nina Larsson i bakgrunden, Karl-Erik Strömberg i förgrunden

9 maj Ett fint gäng

Riksdagsledamöter är vi allihop!

8 maj Kommer 3

8 maj Margareta Mörck Åberg

Från Veteransdagen i riksdagen 2012. Man skymtar även Gabriel Romanus, tidigare chef för Systembolaget

8 maj 2015 Birgit Friggebo


Från Veterandagen i riksdagen 2012: Birgit Friggebo

8 maj Kommer 2

8 maj Kommer 1

8 maj 2015 Esse Pettersson 2012


7 maj Kommer 3

7 maj 2015 Birger Möller i Göteborg

Från Veterandagen 2012

7 maj Johan Pehrson

Som han såg ut 2012

7 maj Kommer 2

7 maj Kommer 1

7 maj 2015 Bankhallen


6 maj Kommer snart

6 maj Det är vår


Herr Berg i Värmland (v) i hissen - lite sen vår kanske?

6 maj Kommer 3

6 maj 2015 Mitt rum i riksdagen - allt sorterat!


6 maj Kommer 2

6 maj Rikslejonet i riksdagen


6 maj Kommer 1

6 maj Palestina riksrevision på besök 2011


5 maj 2015 Kommer 3

5 maj Riksdagsforskning 2012


Leif Levin talar, Riksbankens jubileumsfond och finansutskottets kanslichef lyssnar


5 maj Kommer 2

5 maj 2015 Folkpartiets valberedning 1997


5 maj Kommer 1

5 maj 2015 OS-elden i Norrköping 1952 - en fin historia


4 maj 2015 Kommer 3

4 maj 2015 IM:s grundare Brita Holmström, f.d. riksdagsledamot (fp)


4 maj Kommer 2

4 maj 2015 Greta Kjellberg i Lund Målning Isaac Grünewald


4 maj Kommer 1

4 maj 2015 Partisekreteraren


3 ma j Kommer 2

3 maj 2015 Ulf Nilsson med barn i riksdagen


3 maj 2015 En bild från 1991 av mig


3 maj 2015 Från 1968


3 maj 2015 JEW med Uppsala konserthus


3 maj 2015 Om mig själv


3 maj 2015 Kmmer 1

2 maj 2015 Kommer 4

2 maj 2015 Kommer 3

2 maj 2015 Kommer 1

1 maj 2015 Kommer 3

1 maj 2015 Kommer 2

1 maj 2015 Kommer 1

lördag 27 februari 2016

1 maj 2015: Rapport från Mörby centrum

Det var en trevlig första maj demonstration vid Mörby centrum. Inga instrument, men röda fanor och trevligt tal, som dock var svårt att höra. Spångarglädjen var större än tonsäkerheten.
Jag tycker att arrangörerna - mötesledare var Ingar Beckman-Hischfeldt, en mycket trevlig person - är värda större publik än jag ensam utgjorde. Några till stannade till men de skulle köpa mat eller ta bussen.
Vad gäller anförandena var jag väl inte riktigt med på att det går så bra för Sverige och dåligt för Danderyd som det sades - jag tror att sanningen ligger närmare tvärtom.
Men vi skall glädjas att det går bra för Sverige, för vi har en regering som gör vad den kan för att bryta framgångarna. Som tur är - i den politiska olyckan - har socialdemokraterna, miljö (?)- och vänsterpartierna ännu inte kunnat påverka budget utan det är Alliansens alternativ som gäller fram till den 31 december 2015. Det är tur det.

1 maj

Fösta maj - fler sätter i båtar än trivs i tågen ...

30 april 2015: Sång att kunna inför morgondagen


Eftersom inte alla kan texten på den populära Internationalen som skall sjungas överallt i morgon kommer texten här. Bästa inspelningen är gjord med Gunnar Sträng i början på 1970-talet,

Internationalen

Text: E Pottier

Svensk text: Henrik Menander (1902)



1.

Upp trälar uti alla stater,

som hungern bojor lagt uppå!

Det dånar uti rättens krater,

snart skall utbrottets timma slå.

Störtas skall det gamla snart i gruset.

Slav, stig upp för att slå dig fri!

Från mörkret stiga vi mot ljuset,

från intet allt vi vilja bli.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.



2.

I höjden räddarn vi ej hälsa,

ej gudar, furstar står oss bli.

Nej, själva vilja vi oss frälsa

och samfälld skall vår räddning bli.

För att kräva ut det stulna, bröder,

och för att slita andens band,

vi smida medan järnet glöder

med senig arm och kraftig hand.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.



3.

I sin förgudning avskyvärda,

månn' guldets kungar nån'sin haft

ett annat mål än att bli närda

av proletärens arbetskraft?

Vad han skapat under nöd och vaka

utav tjuvarna rånat är;

när folket kräver det tillbaka,

sin egen rätt det blott begär.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.



4.

Båd' stat och lagar oss förtrycka,

vi under skatter digna ner!

Den rike inga plikter trycka,

den arme inger rätt man ger.

Länge nog som myndlingar vi böjt oss,

jämlikheten skall nu bli lag.

Med plikterna vi hittills nöjt oss.

Nu taga vi vår rätt en dag.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.



5.

(Översättning Elon Lindström och Sten Sjöberg)

Till krigets slaktande vi dragits

vi mejats ner i jämna led.

För furstars lögner har vi slagits.

Nu vill vi säkra evig fred.

Om de oss driver dessa kannibaler

mot våra grannar än en gång

vi skjuter våra generaler

och sjunger broderskapets sång.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.



6.

Arbetare i stad, på landet

en gång skall jorden bliva vår.

När fast vi knyta brodersbandet,

då lättningen ej råda får.

Många rovdjur på vårt blod sig mätta,

men när vi nu till vårt försvar,

en dag en gräns för dessa sätta,

skall solen stråla lika klar.

Refräng:

Upp till kamp emot kvalen!

Sista striden det är,

ty Internationalen

åt alla lycka bär.


30 april Kommer 3

Mongulhövdingen Kubla Khan tillverkade 1293 sedlar från mullvadsträd - bra att veta!

30 apr Kommer 2

De äldsta sedlar som finns bevarade är den knesiska kwanen från 1368-1399, stor som A4-format och utgiven under Mingdynastin

30 april Euron

Många tror att euron är en ny valuta.  Men ungefär 200.f. kr - 300 e. Kr fanns en gemensam valuta, den romerskala silverdenaren som kunde användas som betalningsmedel i hela världen - det var alltså 1000-1500 år innan Amerika upptäcktes av europeer om man bortser från Leif Erikssons utfärd till Vinland omkring år 830

30 apr Kommer 1

I dag skall det eldas och pratas runt om i landet, även i Stocksund

29 april Kommer 4

Före 1789 kunde många ge ut sedlar - ett problem, som finns ännu 2015, är att de hade olika värde, vilket ju inte är fallet med euron som finns i flera länder

29 april Kommer 3

Öre går tillbaka till 1100-talet och kommer från aureus, ett romerskt guldmynt.
Öre finns inte längre mer än som siffra

29 apr Kommer 2

I Sverige har man tidigare kunnat betala med riksdaler,  daler, mark, örtug och penning

29 apr Kommer 1

Nu börjar människorna bli galna: Samlar i hop allt man kan bränna i stora eldstäder

28 apr Kommer 4

Riksgäldskontoret bildades 1789. Nuvarande chef är Hans Lindblad

28 apr Kommer 3

Krona är latin, Coruna, som betyder krans

28 apr Kommer 2

Med mynten kom byteshandel

28 apr Kommer 1

Pengar har inte alltid varit mynt och sedlar. En gång i tiden var det redskap och pärlor som var betalningsmedel.

27 apr Kommer 4

Här skall det sammanfattas

27 april Kommer 3

För att sammanfatta: En aktie i Stockholms Ångslupsaktiebolag, nr 1492, och en i GMÅA nr 2724

27 april Kommer 2

Och en i GMÅA nr 2724

27 apr Kommer 2

Jag äger en aktie i Stockholms Ångslupsaktiebolag, nr 1492

27 apr Kommer 1

Sigge Plåtis son Olle Johansson sitter även han i fullmäktige, mycket trevlig person

26 april 2014 Valda fullmäktigeledamöter i Stocksund 1962


Valda fullmäktigeledamöter i Stocksunds köping vid valet 16 september 1962



Hugo Caneman (h), sparbanksdirektör

Marta Skuncke (h), landstingsledamot (h)

Bengt Petrelius (h), direktör (h)

Gillis Tempelman (h), direktör

Anne-Marie Esbo (h), fru

Stig Sandberg (h), förste byråsekreterare

Anders Joachimsson (h), byrådirektör

Sigurd Waldenström (h), advokat

Sven Arrhenius (h), laborator

Bo Forssell (h), studieansvarig

Roland Ericsson (h), apotekare

Jan Westman (h), reklamchef



Sigvard Johansson (s), plåtslagarmästare ("Sigge Plåts")

Erik Holmberg (s), bokbindare

Brita Åkerman-Johansson (s), fil lic

Gustav Sandberg (s), faktor

Olle Melin (s), byråchef



Torsten Hellberg (fp), byråintendent

Greta Beije (fp), fru

Göran Luterkort (fp), advokat

Ivar Höjer (fp), byråsekreterare

Arne Loheman (fp), hovrättsråd



Sven Palmi (ps), byrådirektör, kommunalfullmäktig

Folke Rengmark (ps), avdelningschef, kommunalfullmäktig

Gösta Hedin (ps), ingenjör, kommunalfullmäktig



22 män 3 kvinnor

26 apri Kommer 3

Det gäller även Bengt Petrelius (h), fast han var direktör

26 april Kommer 2

En annan som blev invald var Marta Skuncke (m), landstingsledamot också

26 april Kommer 1

Sparbanksdirektör Caneman (m) blev invald i Stocksunds köpings fullmäktige den 14 september 1962

25 april Kommer 3

Numera finns det två hundra/morgonmotionerare

25 april Kommer 2

Det är det som är problemet

25 apr Kommer 1

Skäll inte på statsminstern - han gör så gott han kan

24 apr Kommer 3

Kyligt i varje fall i vattnet

24 apr Kommer 2

Om en vecka Stora båtisättardagen

24 apr Kommer 1

Våren snart här

24 apr Garderobsavgift

Då kommer man att få betala för att pengarna på banken.
En garderobsavgift

24 apr Räntan

Om det fortsätter så här blir räntan minus

23 apr Kommer 4

Än på länge

22 apr Kommer 3

Det ser ljusare ut

22 apr Kommer 2

Bättre tider nalkas - för oppsotionen

22 april 2015: Kommer 1

Halleljua

22 april 2015: Champagne var dag

Numera måste miljöpartiet skåla var dag för sina framgångar!